Oh så trött

Fan, jag kunde knappt öppna ögonen idag när klockan ringde… När jag gick upp och ställde mig framför mig så var jag helt svullen i hela ansiktet och hade konstigt nog mörka ringar under ögonen. Jag känner mig helt färdig. Jag sa ju det till er redan igår. Jag känner något i kroppen.

Träningarna igår gick bra. Spjutkastningen var rolig och vi övade på lite nya detaljer. Som att följa med spjutet ut i utkastet för att få med mer fart i det. Kände mig som en äkta finne i vissa kast

Idag har jag träningsvärk precis överallt. Även det visar att det finns något i kroppen som inte är helt som det ska. Jag brukar inte få träningsvärk av det som jag gjorde igår. Om det inte är första gången för säsongen som jag tränar på det sättet vill säga. Då är kroppen så ovan och jag får träningsvärk om jag så bara reser mig från en stol

Idag väntar distans, hoppstyrka och balans. Eftersom jag är så trött så funderar jag på att köra distansen i vattnet och på att slå ihop passen och köra ett för att kunna sova lite mer under dagen. Eller ska jag vila hela dagen? Här är jag så otroligt dålig! Jag gör hellre lite för mycket. Ibland är det bra - ibland är det dåligt. Ibland är det till och med det som gör att jag skadar mig.

Jag ska pratar med min coach och så bestämmer jag mig sen. Jag vet i alla fall att jag vilar nu på morgonen så att jag samlar lite extra krafter till ikväll.

Jag går en sväng med lilla Coco - som jag för övrigt ska lämna tillbaka idag (ÅH NEJ!) - och sen får en kopp kaffe väcka liv i mig igen.

Kramar i massor till er // Nadja

Så tyst det har varit…

… både här på bloggen och omkring mig. Nåja, till och från. När vi inte har spelat spel eller tävlat i medicinboll-kastning på landet. Jag har varit i Dalarna i några dagar och blivit myggbiten. Det är galet härligt att vara “på landet” men jag gillar inte alla smådjur. Lilla Coco var med och sprang runt som en lycklig på den stora gräsmattan… Hon är så söt! Förutom god mat och vila så har det blivit träning också. Givetvis. Jag spöade alla killar där uppe i ALLA kastmoment! Att jag inte kastar 50 meter i spjut är en gåta. Vilken arm jag har! Om jag får säga det själv Och det får jag! Hihi.

Slut på skryteriet.

I morse körde jag ett grymt bra styrkepass och om någon timme väntar ett balans-mage-rygg-häckgång-pass. Jag känner att jag har massor av energi i kroppen! Det är bra det, för imorgon väntar 200 meters-lopp så jag antar att jag kommer att få äta upp min kaxighet då

Jag dricker fortfarande kaffe utan grädde eftersom jag inte har varit och handlat. Jag kanske ska göra det innan passet? Det är skönt att få sådant gjort inför kvällen. Sen kommer jag bara att vilja ligga och slöa.

Det bara regnar och regnar ute… När ska det sluta?

Idag på träningen höll hela Bosön en tyst minut för de drabbade i Norge. Det är så oerhört hemskt och overkligt det som har hänt och jag blir bara ledsen när jag tänker på det. Jag har så svårt att sätta mig in i det faktum att det faktiskt finns människor i vår omgivning som kan göra sådant.

Nu hoppar jag in i duschen. Jag vill vara fräsch till träningen.

Kramar i massor till er

Nadja

Vilodag och debatt på TV

Hejsan hejsan!

Sitter i mitt varma vardagsrum och dricker vatten ur en 1,5-literflaska. Jag känner mig lite skakig och tror att det beror på för lite vätska. Jag är fan dålig på att dricka! Jag blir aldrig törstig. Jag dricker bra när jag tränar men aldrig mellan passen.

Idag har jag vilodag. Jag ska inte göra någonting i träningsväg. Eller, ska jag? Jag vet inte om det räknas att jag ändå ska åka till Vallen för att kolla när min träningskompis Danne kör sina intervaller? Nä, det kan inte räknas. Vissa säger att det är bra att låta huvudet vila från träningsmiljön för att inte slita på det mentala och energin omkring träningsplatsen, men jag känner precis tvärtom. Jag blir full av träningslust när jag ser mina träningskompisar köra igenom sina grejer. Då börjar det spritta i kroppen på mig och jag längtar till passet nästa dag Dessutom får jag en romantisk känsla över träningsplatsen när jag får se den med andra ögon. Med civila ögon.

Jag har bäddat rent i sängen, diskat, duschat och satt på mig en vit sommarklänning och kollat Debatt på SVT2. Shit, vad jag tycker att debatter är roliga! Tänk att det finns så många åsikter och synsätt och att man egentligen aldrig kan säga att det ena är mer rätt än det andra. Många människor i debatt-program är intelligenta och vältaliga och jag gillar att lyssna på deras sätt att framföra sina åsikter. Det blir som en annan form av poesi. En del debattörer framför det de vill säga med ett härligt tryck i rösten och i kroppsrörelserna utan att för den delen bli det minsta hotfulla eller provocerande.

Jag har förberett min kaffebryggare och ska gå och trycka på “on-knappen” nu.

Vi får höras lite senare igen. Kanske en liten uppdatering från Vallen?

Kramar Nadja

Ni får musiktips och klagomål!

Kallt, kallt, kallt… vart tog sommaren vägen? Jag som lät mig luras av att solen sken tog på mig kläder för en sommardag. Brrr, vilket dåligt beslut. Tur att jag har mycket underhudsfett för tillfället

Jag fick en del fina musiktips på min mail av er goa läsare. Tack för dem! Precis vad jag behövde Här ska ni få ett av mig:

FOO FIGHTERS - WALK.

Syster Bellas kille Max visade mig låten förra helgen och jag föll för den direkt. En väldigt bra låt! Seså, lyssna på den nu.

Idag har jag min första träningsfria dag sedan söndag förra veckan. Det känns att kroppen har fått jobba hårt och det gillar jag. Den är stel och kantig och hälsenorna är otroligt osmidiga. Just hälsenorna kanske inte är så mysiga att vara orörlig i men det är ändå ett tecken på att vaderna har fått sig en rejäl omgång.
Imorgon har jag mitt första pass redan 09.00. Det är faktiskt hyfsat tidigt i min värld. Ska bli kul att se om jag vaknar och kan prestera då.

Jag funderar på om jag ska ta min godisdag idag eller imorgon. Vad tycker ni? Jag är sugen på att hyra en film ikväll och mysa i soffan med godis och varm choklad eller cola. Men om jag sparar den till imorgon så har jag ju hela dagen på mig att fika och gotta mig. Jag hatar när jag inte kan bestämma mig. Jag gillar inte den känslan. Tveksamhet är jobbigt.

Vet ni vilken känsla förutom tveksamhet som har smugit sig på mig mer och mer? Känslan av tristess. Hur jobbig är inte den då?! Det som är ännu värre är att jag inte riktigt vet vad det är som utlöser tristessen. Jag vill göra något men vet absolut inte vad jag vill göra. Det förvärrar ju det hela. Hade jag vetat vad det var som jag ville göra så hade jag ju gjort det. Nu kryper det bara i kroppen. Jag vill någonstans. Jag vill göra något kul. Jag vill prata med någon. Men jag vet inte vart, jag vet inte vad som är kul och jag vet inte med vem.

Syster Bissan kommer och hälsar på om några veckor. Det ska bli sjukt kul och jag tror att det är vad jag behöver. Jag behöver vara nära dem som jag älskar och som jag vet älskar mig och vill vara med mig. Jag behöver min familj. Jag har syster Bella här uppe men hon jobbar JÄMT. Även om vi bor så nära varandra så ses vi nästan aldrig. Det är slöseri med syskontid.

Skratt! Nämnde jag skratt? Nej, det gjorde jag inte. Jag vill skratta! Kanske jag ska passa på att gå på Norra Brunn? Jag, Bella och Max köpte faktiskt guldkort där för flera månader sedan och har inte varit där sedan dess…. hrmmm.

Jahopp. Då har jag klagat klart. Nu känns det mycket bättre!

Puss & kram på er. Nu ska jag till Bosön (ja, trots att jag är ledig )

Nadja

Borde jag skämmas?

Hejsan vänner!

Så ni är kvar? Vad härligt!

Jag trodde att alla skulle vara borta vid det här laget. Att alla skulle ha tröttnat på att jag ALDRIG uppdaterar. Ja, jag vet att det var fem dagar sedan nu. Jag vet att det är aningen oförskämt. Jag kunde ju i alla fall meddelat att jag skulle vara ute på andra uppdrag
Nejdå. Det är säkert inte alls så ni tänker. Det där är bara i mitt eget huvud.

Jag har tränat MÅNGA bra pass sedan vi hördes sist. Jag har klarat av nya utmaningar och tagit träningen upp till en nivå till. Kom ni ihåg när jag berättade för er att jag hade klarat av att göra djupa benböj för första gången? Nu har jag klarat av “skjuta haren”! Det är som en enbensbenböj men du har det hängande benet framför dig, inte bakom dig på en bänk som man brukar ha. Jag ska inte låta så jäkla lycklig egentligen, för jag klarade det bara på höger ben. Men vänster kommer snart också! Det är så väldigt intressant att se detta samband: jag är betydligt svagare på vänster benet och det är också det ben som har vållat mig mest smärta på olika sätt. Nu är det ett glömt kapitel. Jag är på helt rätt väg. Jag känner det som en värmevåg genom hela kroppen varje dag när jag genomför min träning.

Jag har haft hektiska, kärleksfulla, roliga och fullspäckade dagar då både lillasyster och mamma har varit på besök. Lägg också till ett styck bästa kompis till Daniela (syster) så kan ni ju förstå att jag har haft svårt för att få tiden att räcka till. Men, jag har försökt att ta hand om mig och jag har sett till att få med min tillagda egentid i form av bastu även om tiden inte har varit på min sida. Jag har också hunnit med massage och annan återhämtning så jag kanske inte ska gnälla för mycket. Egentligen har jag bara prioriterat. Och jag har prioriterat MIG istället för min blogg. Så härligt egocentriskt

Idag sprang jag intervaller ute i solen nere vid vattnet på Bosön. Min klubbkompis Danne var med och körde sin hoppstyrka samtidigt bredvid mig. Han kom med glada tillrop varje gång han såg på mig att jag grymtade illa. Det är bra. För idag höll jag nog på att kräkas.
Jag skulle ha sprungit sex stycken 300-ingar och vi mätte upp en sträcka. Jag tror att den blev runt 270 meter istället för 300 meter men lika trött för det blev jag. Sitter fortfarande här och har blodsmak i munnen. Jag tror att jag var lite extra trött eftersom jag körde bromsman i morse. Det suger alltid lite mer i mina ben efter ett sådant pass.

Jag har druckit litervis med vatten och springer på toa hela tiden. Jag undrar hur den här natten ska sluta?

Vet ni vad jag har glömt att berätta för er!? På lördag åker jag på läger till Portugal! Som jag längtar. Jag är lite nervös också. För det är där som jag kommer att öka på kvaliteten en aning i träningen och det ska bli kul att se hur jag reagerar på det.

Jag får prata mer om den nervositeten en annan dag för nu behöver min kropp sömn. Imorgon väntar ett höjdpass med Kajsa igen.

Godnattkramar till er // Nadja

Kajsa Bergqvist inspirerar på träningen

Äntligen! Äntligen, äntligen, äntligen hoppar jag höjd igen!! Och vem har jag som tränare tror ni? Jo, världens bästa Kajsa! Kan jag få det bättre? Kan jag vara gladare? Jag säger alltid att allt är möjligt, men just nu tror jag att det är OMÖJLIGT att få det bättre än vad jag har det

Vi bokade in passet redan förra veckan och jag var snabb att förklara att jag faktiskt inte gjort någonting liknande sedan operationerna och att vi skulle ta det lite försiktigt. Kajsa var helt med på noterna och sa: “Vi ska leka höjd, Nadja. Bara skutta lite och göra andra roliga övningar” och jag blev så glad och pirrig. Jag har sett fram emot det är passet varje dag sedan vi bokade in det Jag har också varit nervös. Nervös som satan för hur knäet skulle reagera. Skulle det svullna upp? Skulle jag få den där “låsnings-känslan”? Skulle jag vara för klen? Eller skulle det rentav bara funka?

Vi har kört pytte-lite hoppstyrka så jag trodde inte att jag skulle få hoppa med någon ansats idag. Det gjorde vi inte heller. Jag fick köra med “fri” ansats och hoppa lite som jag ville. OCH JAG KLARADE DET!!! Jag hoppade! Det sved lite i knäet och leden kändes aningen stel men fan så nöjd jag är! Jag kände mig som alltid när jag tränar en gren efter ett längre uppehåll: kantig och vilsen. Men efter några hopp blev jag säkrare och till nästa vecka tror jag nog att jag kan sätta världsrekord igen

Efter hoppen körde vi igenom magen och ryggen. Så härligt det var! Vilken energi hon sprider, Kajsa. Det här var precis vad jag behövde just nu… när min energinivå har legat på noll och sommaren har känts alltför långt bort. Nu känner jag mig på banan igen och lite lättare.

I morse åkte jag till Bosön för att ta det lugnt och basta en timme. Jag ville koppla av. Andas ut. Jag ville vara ifred. Jag kände ett oerhört stort behov av det. Jag vet inte vart det kom ifrån. Jag njöt i fulla drag när jag satt där i bastun med min bok och en flaska vatten. Kroppen värkte och jag kände att den mådde gott av detta förslag från mig själv Jag tänkte att jag skulle mjukas upp inför eftermiddagens träning med Kajsa. Jag ville vara bra förberedd och studsig.

Jag hann också med att sova en timme och när jag vaknade var jag piggare och mer på hugget. Jag har verkligen inte varit mig lik de senaste veckorna men idag under höjdhoppet kände jag igen mig själv för en stund. Det glädjer mig.

Jag har frågat mig själv så många gånger dessa veckorna: “Vad är det du behöver Nadja? Vad är det du vill ha? Vad saknas?”. Jag har bara inte hittat något svar och det har irriterat mig. Det har stressat mig. Idag tänkte jag: “Vad fan, skit samma. Jag kanske aldrig kommer att hitta några svar. Jag kanske bara ska andas en gång och låta saker och ting vara för en stund? Det som sker, det sker”. Tanken spred lugn inom mig och den känns värdefull. Varför ska allting alltid vara så kämpigt? Varför ska jag hela tiden kämpa emot verkligheten? Saker och ting är ändå så som dem är. William (min mentala tränare) sa de gamla visdomsorden och rådet att strunta i det som jag inte kan förändra och förändra det jag kan. Så enkelt det är med tankar ibland

Jag har tagit en lång dusch och luktar så gott när jag sitter här i soffan. Jag dricker mitt te och lyssnar på goa låtar, filosoferar och funderar och ifrågasätter massa saker. Jag ska alldeles strax skriva min träningsdagbok och sedan dammsuga badrummet. Litervis med sand har hamnat på mattan efter mina längdhopp för några dagar sedan men jag har inte orkar städat bort det. Upps.

Jag önskar er den bästa kvällen.

Kramar från Lidingös bästa soffhörn!

Nadja

Äckligt kaffe och spontan kväll

Idag var mitt kaffe inte speciellt gott. Det måste ha hänt något med filtret… för det smakar bara vatten… Urk och blä. Jag ska fasen brygga nytt. För jag har några timmar på mig innan min mentala träningskurs börjar, ni vet den där kursen som jag har berättat om tidigare: “Prestationsutveckling genom kommunikation”. Idag startar steg fyra och det ska bli så kul att se vilka tankesätt och verktyg som vi ska få med oss hem denna gången.

Det passar mig perfekt med mental träning idag för min kropp känns sliten. Jag hade två pass igår varav det första var med min sjukgymnast Britta och hon tog som vanligt död på mig. Framsida, baksida, vader och alla muskler omkring knäna fick sig en körare. På kvällen körde vi överkropp och jag kände mig nästan lite sjuk. Var varm och konstig. Alla andra runt mig har varit sjuka och jag har lyckats hålla mig frisk. Men att en och annan baskelusk jävlas lite med mig får jag nog räkna med

Efter mitt sista träningspass igår blev det middag på Bosön. Jag gillar det. Jag gillar Bosön. Och jag tycker att det är så väldigt skönt att slippa laga mat själv! Under middagen hade vi livliga diskussioner om livet, träning, Solsidan och kost. När vi (jag och två kompisar är = “vi”) hade tröttnat på varandras argument, idéer och tankegångar så gick vi ner till bassängen på Bosön och badade. Badade! Fattar ni? Jag kände mig som sju år igen. Hur ofta går man och bara badar sådär spontant?  Kul var det i alla fall Klockan 21.30 var vi trötta och frös och Maria orkade inte försöka lära sig fjärilssim för åttionde gången så vi tog vårt pick och pack och åkte hem.

Jag fick en kommentar igår av en läsare som GÄRNA ville se den där magövningen som jag berättade om i ett tidigare inlägg. Och självklart ska jag lägga upp bilder på den. Så fort jag orkar köra den igen

Nu behöver jag en dusch. Så vi hörs lite senare. Kramar till er därute.

Nadja

Måla måla måla…

Så var jag i farten igen! Jag kan inte få nog av att skapa Det kanske inte blir bäst varje gång men det är kul som tusan! Igår målades det med guldfärg som Gunsa hade inhandlat… Det blev en sådan lyster på tavlorna! Inte alls som det brukar bli när jag målar med vanlig färg.
Här kommer några smakprov.
Ps. jag är träningsledig idag och tänker storstäda min lägenhet. Hur duktig är jag inte? Jag ska rensa mitt lilla förråd i hallen och slänga allt som jag inte använder. Eller ge bort till min kompis Anna som håller på med loppis. Och Bissan min sköna, jag glömmer inte att du vill ha mina träningskläder
Har faktiskt träningsvärk i magen idag efter ett mage/rygg pass igår. Underbart! OCH träningsvärk i rumpan efter sprinten på morgonen… mmmmm. Mera!

Hög tid att fortsätta “jobba”. Kram kram Nadja

Lång dag!

Godmorgon alla mysiga människor där ute!

Jag kom på en sak till frukosten idag: “Salami Napoli” måste vara den absolut godaste salamin som någonsin har blivit en salami! Den är perfekt i smaken för mig: den är ganska mild men har pepparkorn här och där som gör det LITE starkt till och från och den är också perfekt i konsistensen. Känns lite sådär halvknasigt att skriva om en salami men jag kände att jag behövde berättade detta för er Prova den!

Idag blir ännu en lååååååång dag med kurs och sedan träning… samtidigt som det är energikrävande så får jag tillbaka otroligt mycket i form av inspiration och motivation. Jag hoppas att jag får lov att presentera lite av materialet här på bloggen för er. Jag tror att ni skulle gilla det. Men det är bara en gissning!
Det som gör mig mest trött med att gå kursen är att jag inte kan sova min timmes-långa vila precis efter lunch som jag alltid gör i vanliga fall. Jag märker att det gör mig lite slö mitt på dagen. Det positiva är att jag somnar som en STOCK på kvällarna (hur nu stockar somnar, men det är en annan fråga ).

Jag måste också passa på att be om ursäkt till alla er som har mailat eller skrivit kommentarer: jag skiter inte i er! Jag ska svara efter kursen! Jag känner att tiden inte räcker till just dessa dagar men jag längtar efter att få kommentera tillbaka till er Så håll ut!

Nu ska jag packa min träningsväska. Idag har jag sprint med 100 meters lopp och 60 meters lopp och efter det mage och rygg. Blir det en lugn kväll så får ni rapport. Annars gör vi som vi brukar nu för tiden: vi hörs på morgonen dagen efter

Ta hand om er! Kramar Nadja

Helt nytt träningsschema…

Jag och tränare Leffe har bestämt oss för att lägga om träningsplaneringen helt då jag började få väldigt ont i mina opererade knän förra veckan. När jag stegrar träningen så SKA det göra lite ont men det här var alldeles för mycket. Så nu har vi tagit ett steg tillbaka, lagt in många fler vilodagar och en-dagars-pass och har tagit bort all löpning på bana. Nu är det vatten som gäller och andra små (ursäkta) jävligt tråkiga övningar. Men, tråkigt eller inte det ska göras!
Var rädda om er,
Kramar Nadja

« Föregående sida — Nästa sida »