Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

KÀRLeK FrÄN MaLLis

Heeeeeej vackra du!  Bloggen fungerar igen, jag Ă€r pĂ„ lĂ€ger pĂ„ Mallis och kroppen mĂ„r bra Ă€ven om trĂ€ningen sĂ„klart gör den trött. Det gĂ„r som pĂ„ rĂ€ls som du hör!  Jag landade i lördags men hade rest lĂ„ng tid och knappt sovit den natten. Klockan ringde redan 02:45 sĂ„ nĂ€r jag kom fram var det inte lĂ€ge att trĂ€na. Det gjorde jag idag istĂ€llet.  AllmĂ€nstyrka med kroppen först och sedan backlopp i den brantaste backe min kropp nĂ„gonsin trampat sig uppför... och det kĂ€ndes i baksidan och rumpan direkt.  Jag flĂ„sade som en kossa men peppade mig med att för lite sömn gör vem som helst till "lite sĂ€mre Ă€n vanligt".  NĂ€r jag Ă€r pĂ„ lĂ€ger gör jag inte mĂ„nga knop. MĂ„nga frĂ„gar om jag hinner se mycket nĂ€r jag reser runt i vĂ€rlden för att lĂ€gga mark under fötterna. Men sanningen Ă€r den Ă€r jag Ă€r fruktansvĂ€rt "trĂ„kig".  Jag vilar sĂ„ mycket jag kan och sover sĂ„ fort jag fĂ„r möjlighet. Jag solar, Ă€ter, badar och trĂ€nar. Och trĂ€nar.  SjĂ€lvklart hinner jag med vissa saker nĂ€r jag vĂ€l har vilodag, men jag Ă€r inte sĂ„dĂ€r energisk och rolig och spĂ€nnande som mĂ„nga andra turister. Jag hade aldrig orkat... hur Ă€r du nĂ€r du reser?  Men nog om mig. Det Ă€r inte min dag idag Ă€ven om jag gav mig sjĂ€lv utrymme eftersom jag inte "pratat" med dig pĂ„ lĂ€nge. Det Ă€r ju Malins dag! Och pĂ„ hennes instagram kan du fĂ„ tips pĂ„ roliga övningar för veckan som kommer.  HĂ€r Ă€r hennes hĂ€lsning till er:
Hej pĂ„ er alla sockersöta ❀ Äntligen Malins Söndag 💪🏼 Jag vet att flera utav er Ă€r sugna pĂ„ att springa i den mixade gruppen pĂ„ rosbandet-loppet nĂ€sta Ă„r😍 Denna söndagen tĂ€nkte jag att vi skulle köra en utmaning och hoppas att sĂ„ mĂ„nga som möjligt vill hakar pĂ„ 😁 Vilka Ă€r med 🙋? Denna utmaning gör vi en gĂ„ng i veckan 😉 jag klarade 10x1 minut med 30 sekunders aktiv vila. TĂ€nk pĂ„ att ha högre motstĂ„nd nĂ€r ni trampar minuten och sĂ€nk motstĂ„ndet under den aktiva vila lite grann. Hur mĂ„nga klarade ni? GĂ„ gĂ€rna in och följ mig pĂ„ min instagram och skriv Ă€ven hur mĂ„nga ni klarade, Malincharlotte_ ( insta ) 😍 puss & kram
Intervaller pĂ„ cykel Ă€r TOPPEN! För det Ă€r skonsamt mot kroppen samtidigt som hjĂ€rtat fĂ„r pumpa ordentligt. Och det behövs ju nu nĂ€r vi ska köra Rosa Bandet-loppet tillsammans nĂ€sta Ă„r ❀  Innan jag avslutar och gör mig redo för sĂ€ngen vill jag berĂ€tta en stoooor grej: Min syster Gisela fyller 30 Ă„r idag!!  Min Ă€lskade lillasyster, sĂ„ vuxen hon har blivit. SĂ„ mĂ„nga Ă„r hon har levt. SĂ„ mycket kĂ€rlek och glĂ€dje hon sprider. Hon Ă€r den som kan fĂ„ mig att skratta pĂ„ en millisekund. Hon Ă€r den som fĂ„r mig att se det enkla i det jobbiga. Hon kan med en enda mening fĂ„ mig att se en situation pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n förut. Hon lĂ€ker mig nĂ€r jag mĂ„r dĂ„ligt. Hon lĂ€ttar trycket nĂ€r trycket Ă€r för högt. Hon Ă€r den, tillsammans med Alex, som fasen skrattar Ă„t allt jag sĂ€ger. Hon förstĂ„r min humor, hon delar min kĂ€nslighet, hon kramar om mig vid precis rĂ€tt ögonblick.  Jag kĂ€nner en enorm kĂ€rlek för denna kvinna. NĂ€r jag fĂ„r besöka Gisela, hennes sambo och deras barn sĂ„ brinner det i sjĂ€len. Jag Ă„ker alltid dĂ€rifrĂ„n med ett leende. Och blödande öron sĂ„klart.  SĂ„ idag vill jag hurra för en mĂ€nniska som Ă€r sĂ„ mycket mĂ€nniska att jag bara hoppas att jag kommer i nĂ€rheten av nĂ„got liknande en dag...  GRATTIS MAGISKA SYSTER! Ja mĂ„ du leva, och fĂ„ det bĂ€sta av livet ❀  Jag Ă€lskar dig.

KĂ€NNeR Vi VaRaNDra?

Hej sommarglada du! 

Vad gör du och Àr det kul? 

Jag har precis kommit hem frĂ„n en sjutimmars resa frĂ„n Öland. Jag bor i Norrland och jag skulle inte frĂ„n Öland till Köpenhamn.

Det var bara OÄNDLIGA köer.

Köer som stod still. Köer som ringlade sig sÄ lÄngsamt framÄt att till och med en sengÄngare hade fÄtt stÄpÀls. 

Att hela Sveriges befolkning Ă€r förĂ€lskade i denna mysiga lilla ö hade jag ingen aning om. Nu Ă€r det visserligen brĂ„k om huruvida Öland Ă€r en ö eller inte, men vad vet jag. 

Vad tycker du? Kan man sĂ€ga att Öland Ă€r en ö? 


För att en ö ska kunna vara en ö finns det tydligen vissa kriterier som ska uppfyllas:

  • Det ska vara ett landomrĂ„de som Ă€r omgivet av vatten - check
  • Bebott av minst 50 personer - check 
  • Och saknar förbindelse (bro eller tunnel) till fastlandet - ajfan. 


Varför kom jag in pĂ„ det dĂ€r? Jo, för att jag Ă€r sĂ„ satans nyfiken av mig och var tvungen att kolla upp om jag verkligen kan skriva "ö" om Öland. 

Nu Àr jag dock inte sÄ nyfiken att jag gör en utredning av det. Och jag kollar inte kÀllor mot varandra utan nöjer mig med första bÀsta kÀlla som google serverar mig. SÄ det sÄ.


Det var sÄÄÄÄÄ lÀngesedan vi hördes och jag vet nÀstan inte hur jag ska uttrycka mig i skrift lÀngre. 

Jag har haft skrivpaus. Eller ingen ork. Eller bara varit för osugen. Osug Àr inte en bra kÀnsla. Den Àr kvalmig och jobbig och otroligt svÄrhanterad. Och nÄgon gÄng började jag pÄ ett inlÀgg som raderas nÀr jag var halvvÀgs in.

DÄ började jag grÄta. Och stÀngde ner mobilen. 

Jag tror att det var ren och skÀr trötthet. 


Jag brukar inte vara sÄ lÀttknÀckt. 
Vad har hÀnt sen sist dÄ? Ja du... MASSOR! 

Min syster Gisela har öppnat sin egen klÀdbutik i centrala Karlskrona och jag Àr en stolt storasyster. 


Butiken heter FAB och jag mÀrker att jag sÀger det lite extra utdraget: "Faaab" nÀr nÄgon undrar över namnet. Som för att fÄ prata om den lite lÀngre. 

Att vara stolt över nÄgon annan Àn sig sjÀlv Àr roligare, för dÄ kan man skryta ohÀmmat. Det Àr ofint att göra det om sig sjÀlv. 

Det vet alla.


Men det hĂ€r... det hĂ€r Ă€r SÅ roligt! Butiken ligger pĂ„ Ronnebygatan 47 och du Ă€r vĂ€lkommen in nĂ€r helst du vill. 

KlÀderna Àr sÄ somriga, kvinnliga, busiga och klassiska pÄ samma gÄng. 


OM du gÄr in dÀr... dÄ bara mÄste du sÀga att du hÀnger hÀr inne ocksÄ. Jag Àr inne i en kÀnslig period och kommer antagligen börja grÄta för det ocksÄ annars. 

No pressure. 

Och över till nÄgot annat - anledningen till att jag inte haft sÄ mycket tid över för att skriva, förutom olusten, har varit trÀning och reklamfilm. 


Jag har, och hÄller fortfarande pÄ med, en inspelning för ICA i samarbete med Cancerfonden och Lidingöloppet. 

Det Àr en miniserie dÀr jag har fÄtt Àran att vara trÀnare för en tjej som ocksÄ har haft cancer men som nu vill trÀna upp sig.


Tjejen, den hÀr kraftfulla och tuffa kvinnan, heter Jeanine och hon förgyller programmet med sin envishet och sina brinnande ögon. 

Jag gillar henne verkligen och nÀr jag var uppe i Stockholm förra gÄngen passade jag pÄ att trÀffa henne bara för att fika. 


Hon har det dÀr som jag beundrar sÄ mycket hos andra mÀnniskor: mjukhet men ÀndÄ ett jÀvlaranammar, attityd men ÀndÄ inte stöddig, en stark vilja men ÀndÄ inte pÄstridig. 

Jag ska trÀna henne fram till rosa bandet loppet i september och avsnitt 1-3 Àr redan ute! 

Vill du se dom sÄ ska du fÄ en lÀnk:

Den hÀr gÄr direkt till avsnitt 1
jag hoppas hoppas hoppas att du vill se den och följa vÄr vÀg mot den dÀr jobbiga milen. 

Ja, EN mil Àr jobbigt för mig. Jag Àr en explosiv idrottare. Men mÄste jag sÄ dammar jag sÄklart av en mil. Men det tar emot. Det ska jag inte ljuga om.


Hrm. Var det nÄgot mer? 

NÀ, jag tror inte det. Jag tror att jag mÄste hoppa in i duschen bara. Jag fullkomligt osar skit. 

Visst Àr det jobbigt nÀr du inte klarar av att sitta i nÀrheten av dig sjÀlv för att du inte luktar gott? 

Jag hoppas att du har en bra sommar. Att du grillar massor och att solen tittar till dig sÄ ofta det gÄr.

Puss pĂ„ nosen ❀



SĂ„ ViLL jaG BLi.

Hej du fina, Vi behöver prata om en sak. IgĂ„r kvĂ€ll satt jag i bilen pĂ„ vĂ€g till trĂ€ningen och fick ett besked som Ă€ndrar min livssituation oerhört.  Till det bĂ€ttre. Till det lugnare. Till det tryggare.  Och anledningen till att jag lĂ„ter sĂ„ mystisk Ă€r för att det var helt oförberett och det Ă€r ingenting som heller kommer att bli officiellt.  Och eftersom det Ă€r en anonym utstrĂ€ckt hand sĂ„ vill jag passa pĂ„ att tacka hĂ€r. För personerna vet vilka dom Ă€r.  TĂ€nk att det finns mĂ€nniskor dĂ€r ute, som helt spontant vill hjĂ€lpa en annan mĂ€nniska? Bara för att. Bara för att "dom sjĂ€lva vet hur det Ă€r att ha det tufft".  Bara för att "det Ă€r sĂ„ man gör, man ska alltid vara ödmjuk".  Jag började sĂ„klart lipa. Jag har svĂ„rt att hantera kĂ€nslor som uppkommer nĂ€r mĂ€nniskor visar sina stora hjĂ€rtan.  Det fĂ„r mig ocksĂ„ att tĂ€nka pĂ„ vad jag gör för andra mĂ€nniskor: kan jag göra mer? PĂ„ vilket sĂ€tt kan jag glĂ€dja nĂ„gon annan?  SĂ„ det dĂ€r man lĂ€ser om ibland; att vĂ€nlighet föder vĂ€nlighet, kĂ€nner jag stĂ€mmer bra in pĂ„ mig. FĂ„r du ocksĂ„ den kĂ€nslan nĂ€r nĂ„gon ser dig, tror pĂ„ dig, hjĂ€lper dig?  Jag kan sĂ„klart kĂ€nna den kĂ€nslan och handla vĂ€nligt Ă€ven om jag nu inte blir sedd pĂ„ det dĂ€r sĂ€ttet, men jag tycker att det Ă€r en vĂ€ckarklocka.  Jag vill egentligen bara sĂ€ga tack ❀ Jag Ă€r övervĂ€ldigad, varm i hjĂ€rtat och blandar min tacksamhet med trĂ€ningsvĂ€rk... För efter det dĂ€r samtalet igĂ„r sĂ„ trĂ€nade jag Ă€n mer som en galning. Jag kĂ€nde mig sĂ„ enormt energisk och lustfylld och jag hade mer stuns i kroppen Ă€n pĂ„ tidigare styrkepass.  Jag körde benböj, enbensbenböj och utfallssteg och en massa övningar för överkroppen. Vid 21-tiden ringer coach och jag svarar: "Nadja mitt i trĂ€ningen..." Han sĂ€ger: "ja, jag ser det!" Jag visste att jag var ensam pĂ„ HPC sĂ„ jag undrade vad fasen han pratade om och det visade sig att för sĂ€kerhetens skull sĂ„ har dom ansvariga en kamera pĂ„ gymmet fredagar till söndagar.  Coach kunde alltsĂ„ se mig och jag passade pĂ„ att be om att han skulle skriva sms om han sĂ„g nĂ„gra detaljer i tekniken som behövde förbĂ€ttras.  Efter varje trĂ€ningspass skriver jag alltid en kort kommentar till mig sjĂ€lv - om hur det har gĂ„tt, hur energinivĂ„n har varit, hur dom mentala tankegĂ„ngarna har förflutit och om det Ă€r nĂ„got jag behöver jobba pĂ„ till nĂ€sta pass.  Efter detta passet skrev jag bara: "ASBRA!".  Och en stor fet smiley. Fanns inte sĂ„ mycket annat att sĂ€ga.  Jag skulle ha kört vĂ„rens första höjdpass idag. Men eftersom jag var sliten idag efter passet igĂ„r, sĂ„ fick jag bara lĂ„ngjogga och köra stretch. Det gör ingenting, för jag lyckades blinka till mig att fĂ„ hoppa höjd imorgon istĂ€llet. SĂ„, sĂ„ kommer det att bli.  Segrar kan komma i olika former och jag Ă€lskar dom trots att dom ibland Ă€r smĂ„.  Nu tar vi lördagskvĂ€ll tycker jag.  BerĂ€tta gĂ€rna hur du mĂ„r, det var sĂ„ lĂ€ngesedan jag hörde av dig ❀ Puss och kram frĂ„n en glad.

Du HaR iNGeN aNiNG.

Heeej frĂ„n ett litet bakelsemonster ❀ Jag Ă€r Ă€ntligen hemma i VĂ€xjö igen. Det har varit en lĂ„ng resa och det Ă€r alltid hĂ€rligt att fĂ„ komma hem till sin egen sĂ€ng Ă€ven om det Ă€r fantastiskt att vara utomlands.  Min sĂ€ng Ă€r den bĂ€sta.  Och idag ska jag fĂ„ trĂ€ffa min coach Agne igen. Det var ett tag sedan jag sĂ„g honom nu. Jag tror att han kommer att bli glad över att se hur min muskelmassa har vĂ€xt till sig.  Jag ser fram emot en trĂ€ningsperiod hĂ€r nere nu. Mina trĂ€ningskompisar har haft en veckas vila och Ă€r sĂ€kert hur redo som helst för att köra igĂ„ng. Och dom spar aldrig pĂ„ nĂ„got krut. SĂ„ jag kommer att fĂ„ kĂ€mpa hĂ„rt för att hĂ„lla jĂ€mna steg.  Jag har trĂ€nat mycket styrka i en period nu och det kĂ€nns. Jag kĂ€nner mig tyngre i kroppen men ocksĂ„ mer sammansatt. Mer hel.  Jag mĂ€rkte av styrkan nĂ€r jag hoppade lĂ€ngd pĂ„ Bosön. Visserligen bara med nĂ„gra fĂ„ steg, men Ă€ndĂ„. Jag kĂ€nde att spĂ€nsten lĂ„g dĂ€r nĂ„gonstans och vĂ€ntade pĂ„ mig.  Den kommer sen nĂ€r vi börjar lĂ€tta pĂ„ allting... det ska bli sĂ„ otroligt roligt att se vad som kan komma frĂ„n den hĂ€r kroppen.  Jag kĂ€nner mig helt tom inombords nĂ€r det gĂ€ller förvĂ€ntningar. KĂ€nner mig som ett blankt blad.  Jag har varit sĂ„ trött pĂ„ att kĂ€mpa, sĂ„ ofantligt less pĂ„ motvindar, sĂ„ trött pĂ„ att uppbringa entusiasm inför varje litet förvĂ€ntat framsteg att jag till slut har slĂ€ppt det. Det fĂ„r liksom lite bli som det blir.  Inte sĂ„ att jag pĂ„ nĂ„got sĂ€tt har lagt mig ner för rĂ€kning. Inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt gett upp nĂ„got.  Men jag Ă€r försiktig med vad jag delar med mig av till andra. Dom bilder jag har i mitt huvud och det jag skulle vara nöjd med att prestera vet bara jag. Och det kĂ€nns bra sĂ„.  Det kĂ€nns som om att jag behĂ„ller mer energi pĂ„ det sĂ€ttet.  Den hĂ€r resan, fram till idag, har varit sĂ„ vĂ€ldigt mĂ€rklig. FrĂ„n dom mörkaste dalar till smĂ„ kullar dĂ€r jag bara har kunnat ana solstrimmorna. Aldrig nĂ„gra höga toppar med vackra vyer. Tidigare i livet har jag kunnat uthĂ€rda djupa dalar mycket tack vare att jag fick belöning snabbt i form av det dĂ€r höga.  Dom hĂ€r senaste tvĂ„ Ă„ren av Ă„terhĂ€mtning frĂ„n cancern har varit mer plana. GrĂ„a. Jag har fĂ„tt sĂ€nka min acceptans överallt. Jag har fĂ„tt bli lycklig över sĂ„dant som jag skulle tagit för givet tidigare.  Jag har fĂ„tt bli mindre krĂ€sen.  Det har varit sĂ„ mycket 90% uthĂ€rda och 10% lyckorus och tillfredsstĂ€llelse.  Jag vet att mĂ„nga Ă€r trötta pĂ„ mitt tjat. Men jag vet ocksĂ„ att inte mĂ„nga har gĂ„tt min resa.  DĂ€rför skiter jag i Ă„sikterna om tjatet nu Ă€ven om jag tog illa upp i början. Jag ville ha mer förstĂ„else. Jag tyckte att det var elakt att ha en Ă„sikt om hur snabbt jag borde komma tillbaka efter avsliten hĂ€lsena och cancer.  Jag kunde irritera mig pĂ„ att mĂ€nniskor trodde att allting var sĂ„ enkelt. Än idag kan det störa mig. Men dĂ„ har jag den hĂ€r insikten: det finns ingen dĂ€r ute, vad jag vet, som bĂ€r samma ryggsĂ€ck som jag. Och sĂ„ lĂ€nge det inte finns, sĂ„ kan ingen heller sĂ€ga nĂ„got om det.  Ingen annan har heller referensramar. Ingen annan vet heller hur lĂ„ng tid det bör ta. Det kanske tar ett Ă„r, tvĂ„ Ă„r... eller sĂ„ tar det all tid och gĂ„r inte alls.  Vem vet?  SĂ„ kan du tĂ€nka nĂ€r du gĂ„r igenom nĂ„got svĂ„rt som andra har Ă„sikter om: ingen annan har faktiskt en jĂ€vla aning. Aning om dina omstĂ€ndigheter, dina kĂ€nslor, dina reaktioner, ditt sĂ€tt att ta dig framĂ„t. Och sĂ„ lĂ€nge ingen annan heller har kopierat ditt liv och dina försök RAKT AV - ja, dĂ„ kan dom heller inte sĂ€ga nĂ„gonting.  Du har all rĂ€tt att tycka att det Ă€r slitsamt, ett helvete, kanske till och med omöjligt; men Ă€ndĂ„ ha viljan att försöka.  Du har rĂ€tt till allt det dĂ€r. Jag vet att jag ibland sjĂ€lv har sneglat pĂ„ andra mĂ€nniskor och tĂ€nkt: men vad hĂ„ller han/hon pĂ„ med? Hur svĂ„rt ska det vara?  Men av min resa sĂ„ har jag lĂ€rt mig att det inte Ă€r sjysst att tĂ€nka sĂ„. Eller ens givande. Det Ă€r rent av bara idiotiskt. Och jag har fĂ„tt tĂ€nka om.  Jag vet inte vad mĂ€nniskan jag precis kritiserar i mitt inre faktiskt gĂ„r igenom. Jag har inte hela bilden. Jag ser inte in bakom kulisserna. Jag Ă€r bara en medmĂ€nniska som Ă€r snabb att dömma.  Och varje gĂ„ng jag gör det sĂ„ skĂ€ms jag för mig sjĂ€lv. Men tanken ovan hjĂ€lper mig.  Den hjĂ€lper mig att hĂ„lla fötterna pĂ„ jorden, sĂ„ som pappa alltid har önskat att jag ska göra. PĂ„ den punkten har jag i alla fall lyckats. Och misslyckats pĂ„ sĂ„ vĂ€ldigt mĂ„nga andra.  NĂ€r jag var ung lĂ€ste jag ett citat nĂ„gonstans. Jag lĂ€ste mĂ€ngder med sĂ„dana, och gör fortfarande, sĂ„ frĂ„ga mig inte varifrĂ„n det kommer. Men det fastnade. Och jag har det i bakhuvudet vart jag Ă€n gĂ„r.  SĂ„hĂ€r: "Din uthĂ„llighet Ă€r mĂ„ttet pĂ„ hur mycket du tror pĂ„ dig sjĂ€lv".  Det har följt med mig genom intervaller, genom personliga problem, genom allting egentligen. Jag har alltid kĂ€nt en enorm tro pĂ„ mig sjĂ€lv. Men det har ocksĂ„ kostat energi. Efter en hĂ„rd utmaning har jag kĂ€nt mig urholkad. Förbrukad och fĂ€rdig.  Det kostar att plocka fram bra tankar. Och det stĂ„r alltid och vĂ€ger mot frĂ„gan: "Ă€r det vĂ€rt det?". SĂ„ lĂ€nge vi kan svara JA dĂ€r, ja... dĂ„ tĂ€nker jag att det Ă€r vĂ€l bara att köra. Vad finns det att vara rĂ€dd för?  Jag har hittat mĂ€ngder med svar pĂ„ den frĂ„gan: jag kan vara rĂ€dd för precis allt. Kanske du ocksĂ„. Men vem fan orkar? Jag tröttnade pĂ„ att vara rĂ€dd. Lika mycket som jag snabbt tröttnade pĂ„ att vara "dĂ„lig". DĂ€rför pressar jag mig pĂ„ mina trĂ€ningspass, dĂ€rför gĂ„r jag all in, dĂ€rför fĂ„r det bĂ€ra eller brista.  För jag Ă€r inte rĂ€dd lĂ€ngre.  Jag har varit rĂ€dd för att dö, för vad folk ska tycka, för min framtid, för att ta fel beslut, för att sĂ€ga fel saker, för att inte duga, för att ingen ska tro pĂ„ mig, för att publicera texter, för att orken ska ta slut... i omgĂ„ngar.  Men sĂ„ lĂ€nge du vet, nĂ„gonstans djupt inom dig, att du hanterar det, att det Ă€r övergĂ„ende och att ingen egentligen bryr sig, sĂ„ har du allt du behöver.  Att ingen egentligen bryr sig Ă€r en magisk tanke. För om vi ska vara Ă€rliga - hur snabbt slĂ€pper vi inte saker? Hur snabbt kommer det inte nĂ„got nytt att prata om? Denna morgonens nyheter Ă€r redan mentalt veckogamla.  Dessutom har alla fullt upp med sig sjĂ€lva.  Vi vinner alltid mycket mer pĂ„ att köra vĂ„rt eget race. Det vi innerst inne tror och hoppas pĂ„. Vi vinner sjĂ€lvrespekt genom att vĂ„ga fullfölja vĂ„r lĂ€ngtan.  Vi bĂ€r vĂ„ra huvuden högre, vi stĂ„r mer rakryggade pĂ„ denna jord och vi glöder mer, Ă€ven om vi alldeles sĂ€kert ser löjligt tilltufsade ut ibland.  Det Ă€r vad jag tror.  Jag tror pĂ„ dig som sliter i det tysta, Ă€ven om jag kanske sneglar snett ibland av gammal vana. Jag tror pĂ„ dig som sĂ€ger att du vill men att det inte har visat sig Ă€n. Jag tror pĂ„ dig som sĂ€ger att du kĂ€nner att du kan men inte har gjort det Ă€n.  Jag tror pĂ„ dig som sticker ut hakan Ă€ven om den sticker ut mer Ă€n vad som Ă€r allmĂ€nt accepterat. Jag tror pĂ„ dig som kĂ€nner att du inte har det dĂ€r "lilla extra". För jag vet att vi alla kan plocka fram det. Det Ă€r inte fĂ„ förunnat. Det Ă€r en sak att lĂ€ra sig och att tro pĂ„.  Jag tror pĂ„ dig som "missade tĂ„get", som tog omvĂ€gen, som drog det kortaste strĂ„et.  Jag tror pĂ„ dig som misslyckas, jag tror pĂ„ dig som har förklaringar som omgivningen gĂ€rna gör om till "bortförklaringar". Jag tror pĂ„ dig som Ă€r utrĂ€knad.  Ibland rĂ€cker det att bara veta det.  Puss ❀  

ALLT eXTRa TaCK.

NĂ€men hallĂ„ och godmorgon ❀ HĂ€r fĂ„r du, sĂ„ att du överlever dagen.  Du som inte dricker kaffe fĂ„r en kopp te istĂ€llet. Jag Ă€r inte svĂ„r pĂ„ det sĂ€ttet.  IgĂ„r var en trötter-dag. Jag var helt slut nĂ€r jag kom hem efter trĂ€ningen vid 17.30 och ville bara gĂ„ och lĂ€gga mig.  ÄndĂ„ körde jag inte tungt alls pĂ„ passet. Jag trĂ€ffade sjukgymnast Lena för att kolla kroppen och körde vader och stabilitet efter det. Ett viktigt pass, men Ă€ndĂ„ mycket mys. Dom dĂ€r smĂ„ och lĂ„gintensiva passen glöms ofta bort och kan ibland lĂ€mna mig med kĂ€nslan av att jag inte gör nĂ„got.  Men efterĂ„t kĂ€nner jag mig alltid stadigare och mer "sammansatt".  LĂ„ngsamma "höften upp" för att mĂ€rka skillnader i benen, mage med benen pĂ„ boll dĂ€r jag inte kan koppla pĂ„ höftböjarmuskeln och lĂ„ngsam cykling för att fĂ„ genomblödning. Och sedan olika former av aktiv stretch. NĂ€r du har kört hĂ„rt under en tid - testa att lĂ€gga in sĂ„dana pass! Du kommer att mĂ€rka att det gör din kropp gott.  Jag kĂ€nde mig frĂ€schare idag nĂ€r jag vaknade: 06.00. Men dĂ„ la jag mig ocksĂ„ för att sova igĂ„r redan 21.30. Jag kunde fasen inte hĂ„lla ögonen öppna.  DĂ„ har jag Ă€ndĂ„ börjat med att kĂ€ka D-vitamin i mĂ€ngder. Och magnesium tar jag varje dag sedan lĂ„ng tid tillbaka... Det Ă€r det enda extra jag tar och jag hoppas mĂ€rka skillnad snart. Eftersom jag inte Ă„ker med klubben pĂ„ lĂ€ger denna vinter sĂ„ försöker jag att förbereda mig pĂ„ mörkret.  Pratade med en trĂ€ningskollega; Stefan TĂ€rnhuvud, om detta pĂ„ friidrottsgalan och fick Ă€nnu mer vatten pĂ„ min kvarn. Han kĂ€kar mĂ€ngder med D-vitamin och sĂ€ger att det har stor effekt pĂ„ kĂ€nslan av pigghet.  Sen finns det sjĂ€lvklart dom som hĂ€vdar att naturlig sol Ă€r bĂ€st, och det köper jag sĂ„klart. Allt som Ă€r naturligt Ă€r bĂ€st. Men nĂ€r det Ă€r mörker dygnet runt sĂ„ Ă€r det svĂ„rt att fĂ„ det dĂ€r naturliga. Och jag Ă€r beredd att hitta ett mellanlĂ€ge.  Äter du D-vitamin?  Bara nu nĂ€r jag sitter hĂ€r och skriver sĂ„ Ă€r det totalt mörker utanför. NĂ€r kommer ens solen upp?!  Jag Ă€r inte van att gĂ„ uppe före nĂ„gonting, sĂ„ det hĂ€r Ă€r nytt.  Klockan har slagit precis över 07.00 och jag ska göra mig en stor tallrik gröt. Med nötter, kanel, chiafrön och lingonsylt. Magen kurrar utav bara tusan. Jag hoppas du har vaknat till och att du fĂ„r en glad dag ❀ Puss och kram 

”NĂ€R aLLTiNG VĂ€NDeR…”

Hej du, Tisdag lunch har kommit och jag skulle behöva frĂ€scha till mina naglar: Jag gillar ju egentligen att pilla med sĂ„nt dĂ€r men just nu prioriterar jag annat.  Jag fĂ„r se lite sketen ut ett tag.  Jag rycker Ă€ndĂ„ mest i skivstĂ€nger och knyter trĂ€ningsdojjor med dom hĂ€r hĂ€nderna.  Jag vill visa dig en sak.  Min coach Agne har en dotter som heter Frida och hon hĂ„ller nu pĂ„ med ett projekt i skolan.  Hon ska tillsammans med sina kompisar ge ut en bok med historier frĂ„n mĂ€nniskor som berĂ€ttar om sin cancerresa. Delar av vinsten gĂ„r direkt till Cancerstiftelsen i Kronoberg. SĂ„dana projekt som jag har en förkĂ€rlek till och det var givet att jag tackade ja till att skriva om min resa dĂ€r. Om du zoomar in sĂ„ kan du se ett litet utdrag frĂ„n boken och min text.  Och om du Ă€r sugen pĂ„ att bestĂ€lla den sĂ„ ska jag ta reda pĂ„ vart du kan göra det ❀ Äh, nu svarade Frida snabbt pĂ„ mitt sms. Det rĂ€cker med att ni mejlar hit: cancerviveuf@gmail.com För 100kr blir den din!  Decemberdagarna rusar fram och vi kan snart fira in ett nytt Ă„r.  Ett nytt Ă„r Ă€r för dom flesta en frĂ€sch nystart och det kommer att bli sĂ„ Ă€ven för dig och mig.  Vi hĂ„ller pĂ„ med ett nytt hem till oss. Det ska renoveras hĂ€r inne och jag har ju tidigare bett dig om input. Jag har lĂ€st allt och sitter nu och spĂ„nar för fullt.  Jag tror att du kommer att gilla det nya.  Framtiden Ă€r hoppfull.  Jag hoppas att du kĂ€nner det.  Idag har jag prehab pĂ„ schemat och ska trĂ€ffa sjukgymnast Lena pĂ„ mitt trĂ€ningscenter hĂ€r i VĂ€xjö. Om jag lyckas charma Agne sĂ„ fĂ„r jag sĂ€kert köra lite överkropp efterĂ„t.  Jag behöver mer pump i armarna om den dĂ€r kulan ska flyga nĂ„got i vinter.  Puss pĂ„ pannan och bĂ€sta dagen kĂ€ra du, Nadja 

SLĂ€PP aLLVaReT.

Jag har tröttnat pĂ„ all min musik och sökte pĂ„ "gamla godingar" pĂ„ Spotify och VIPS sĂ„ har jag massa nygammalt att plugga igen öronen med.  Vad sĂ€gs om Highway Stars och "I am an astronaut"? Eller Ledins "SlĂ€pp hĂ€starna fria".  Tack gode gud för musiken. Jag kan förĂ€ndra kĂ€nslotillstĂ„nd pĂ„ fem minuter genom att lyssna pĂ„ viss musik.  Idag vill jag vara glad och lĂ€ttsam. DĂ„ blir det enkla och tralliga lĂ„tar. Jag har haft en otroligt pressad tid som fortfarande inte Ă€r över, men idag fĂ„r jag chans att andas lite och det tĂ€nker jag göra.  Jag har visserligen tvĂ„ trĂ€ningspass - bĂ„de styrka och hĂ€cklöpning men det Ă€r inte samma sak som det andra som har hĂ€ngt över mig. Livet kan vara sĂ„ pĂ„frestande ibland. Och jag mĂ€rker att jag har lĂ€tt för att stressa upp mig nĂ€r jag fĂ„r för mycket pĂ„ mitt bord i kombination med att det touchar mitt samvete.  FörfrĂ„gningar som Ă€r viktiga men som innebĂ€r jobb som förvĂ€ntas göras gratis. Mejl frĂ„n nĂ„gon medmĂ€nniska som behöver nĂ„got. Och jag vill sĂ€ga JA till allt. Men rĂ€cker inte till.   Men igĂ„r jag lĂ€ste en sĂ„ vĂ€ldigt bra text av Johannes Hansen som fick mig att ta ett djupt andetag istĂ€llet för att vrida upp tempot Ă€nnu mer:  Speciellt gillar jag meningen om att inte ta sig sjĂ€lv pĂ„ sĂ„ stort allvar.  Jag menar, det jag inte kan ge finns det tusen andra som kan. Det finns ingen vĂ€rld som stĂ„r och faller med mig. Och jag skrattade nĂ€r jag lĂ€ste den dĂ€r meningen.  Vem fan tror jag att jag Ă€r?!  Som du vet sĂ„ gillar jag kĂ€ftsmĂ€llar och dĂ€r fick jag en. NĂ€r du ser det lĂ€ttsamma i livet gĂ„r allt sĂ„ mycket lĂ€ttare. Det Ă€r bara nĂ€r jag blandar in mina kĂ€nslor som jag pĂ„verkas.  Min syster Daniela skrev ett lysande sms till mig en gĂ„ng nĂ€r jag gick pĂ„ högvarv och tyckte att ingenting var gott nog.  Hon skrev: "KĂ€ra Nadja, du har liksom hjĂ€rtat utanpĂ„ kroppen..." Och det ligger sĂ„ mycket i den meningen. LĂ€s den igen och fundera pĂ„ vad hon menade.  Vad tror du?  TrĂ€ningen dessa veckor har gĂ„tt över förvĂ€ntan och jag trivs sĂ„ vĂ€ldigt bra i min kropp just nu.  Sedan testveckan jag gjorde dĂ€r alla testvĂ€rden hade skjutit i höjden har jag fĂ„tt nytt sjĂ€lvförtroende.  Tillit till min egen förmĂ„ga och mitt psyke har jag alltid haft, men tron pĂ„ att kroppen skulle hĂ€nga med denna hösttrĂ€ning har varit vacklande.  Jag hade en kittlande tanke nĂ€r vi startade i september: tĂ€nk att fĂ„ köra ALLA pass. Inte missa ett enda.  Och det höll ett tag. Tills hĂ€lsenor, baksidor och rygg började sĂ€ga ifrĂ„n pĂ„ grund av den totala belastningen.  Skillnaden detta Ă„ret Ă€r att Agne och jag har alternativ som gör mig lika trött och utmattad. Det dĂ€r kom vi pĂ„ i somras och funkar lika bra under hösttrĂ€ning som nĂ€r vi toppar formen.  Vi har ocksĂ„ lagt till en övning för att stĂ€rka upp vĂ€nster vad som fanimej helt somnade till efter att hĂ€lsenan gick av.  Som du vet sĂ„ har jag försökt med mycket: ström, vanliga tĂ„hĂ€v och fotstyrka till förbannelse.  Det hjĂ€lpte till en viss grĂ€ns. Men nu behöver jag Ă€nnu mer POWER.  SĂ„ vi kör i en maskin som fungerar precis som bromsman pĂ„ Bosön. Jag fĂ„r hĂ„lla emot tyngder som jag egentligen inte orkar och den styrs av en dator. Linor drar stĂ„ngen upp och ner. Inga vikter behövs.  PĂ„ bara tvĂ„ veckor mĂ€rker jag skillnad! Speciellt i den vanliga löpningen.  Det Ă€r tisdag lunch och jag Ă€r kissnödig.  Toan - jag kommer!  Puss & kram 

FRiiDROTTSGaLaN MeD ATEA.

Dimman hĂ€nger över VĂ€xjö. Ögonlocken gör detsamma över hela mitt ansikte, kĂ€nns det som.  Jag har varit inne i en riktig "trött-period".  Ja, du ser ju sjĂ€lv. HĂ€r har sliten satt sig.  Jag hoppas att du kĂ€nner dig frĂ€schare Ă€n mig nu nĂ€r vi har haft bloggvila hĂ€r inne.  I onsdag tĂ€nkte jag skriva att jag tog ledigt för att Ă„ka till Friidrottsgalan i Stockholm, men dĂ„ skulle jag ljuga.  Jag fick planera om och körde 30 x 43 sekunders löpning med 1 minuts vila pĂ„ morgonen innan Rio lĂ€mnade den hĂ€r smĂ„lĂ€ndska staden.  Agne sa först "kör 30 st" och jag skrek rakt ut: "Ă€r du galen?! Jag har bara gjort 20 tidigare. Hur ska jag kunna göra 10 fler bara sĂ„dĂ€r?"  Han drog ner det till 28 vilket fick mig att kĂ€nna mig som en mes nĂ€r jag vĂ€l satte igĂ„ng sĂ„ bara för att visa för mig sjĂ€lv att jag kunde sĂ„ körde jag alla 30.  S Å. J Ä K L A. N Ö J D.  10 fler lopp frĂ„n ett pass till ett annat fĂ„r mitt hjĂ€rta att skutta till. PĂ„ nĂ„got sĂ€tt har jag blivit starkare. FörbĂ€ttrat flĂ„s och cirkulation i kroppen.  Svettig som ett smörpaket i 25 graders solsken Ă„kte jag sedan hem för att packa inför galan.  Min huvudpartner ATEA stod för festen och givetvis gjorde dom det storstilat.  Röd matta, stora tv-skĂ€rmar och mycket folk.  Liveband pĂ„ scen och Magnus Sallbring och Malin Ewerlöf som perfekta konferencierer.  Jag fick trĂ€ffa mĂ„nga av mina friidrottskompisar vilket gav mig energi men höll Ă€ndĂ„ pĂ„ att somna stĂ„ende i mina höga klackar.  Morgonpasset hade totalt sugit musten ur mig.  Gillar du galor? Har du varit pĂ„ nĂ„gon som du vill berĂ€tta om? Kan tĂ€nka mig att det finns en hel del att gĂ„ pĂ„...  Jag brukar alltid fĂ„ ont i magen precis innan. För jag har respekt för galor. Jag tycker att man ska göra sig extra fin och det Ă€r inte min starka sida.  Jag gĂ„r ju mest runt i trĂ€ningsklĂ€der och helt osminkad. För mig sĂ€llan som en Lady. Är mer Ă„t traktorhĂ„llet.  DĂ€rför kan jag inte andas ut förrĂ€n jag kliver ut pĂ„ röda mattan och vĂ€l Ă€r framme. Allt innan med förberedelser och att vĂ€lja klĂ€der och hĂ„r Ă€r ungefĂ€r som fyra trĂ€ningspass för mig. NĂ€r klĂ€nningen sedan Ă€r pĂ„ och hĂ„ret klart sĂ„ Ă€lskar jag det, frĂ„gar mig sjĂ€lv varför jag inte gör det hĂ€r oftare och kan i bara farten ta upp mobilen och tacka ja till allt som kommer i min vĂ€g.  NĂ€sta gala pĂ„ schemat blir Tillsammans mot cancer i Januari. Har ni nĂ„got tips pĂ„ vacker klĂ€nning till dess sĂ„ shoot. Jag tĂ€nkte för en gĂ„ngs skulle ha lite framförhĂ„llning.  Vi borde kunna skicka bilder i kommentarsfĂ€ltet. TĂ€nk vilken grej det skulle bli?  Okej, jag fattar att du Ă€r trött pĂ„ bilder nu.  Och jag ska Ă€ndĂ„ försöka fĂ„ tag pĂ„ Agne. Vi ska fĂ„ finbesök pĂ„ trĂ€ning till helgen och har lagt om i passen och jag behöver veta vad som gĂ€ller.  Puss och kram sĂ„ lĂ€nge, hĂ„ll huvudet högt och ha en bra BLACK FRIDAY ❀

NĂ€sta sida »

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.