Allt är så mörkt och tyst

Godmorgon för andra dagen i rad! Det här börjar ju bli en vana

Jag dricker te, knaprar på en knäckemacka med ost och äter yoggi. Det är så mörkt ute. Jag känner mig pigg men på gränsen till snuvig och jag njuter av mina tända ljus på bordet. Jag försöker att rita upp en plan i huvudet på allt jag ska göra idag men kommer på att det är mycket bättre att skriva ner det för hand. Jag glömmer så lätt och sen så älskar jag att stryka över dem punkter som jag har klarat av

Jag har fortfarande träningsvärk sedan Annas mangling och det hjälpte inte att jag vilade igår för det känns lika jävligt idag. Om några timmar ska jag köra sprint med syster Bella så min överkropp kommer i alla fall inte att behöva användas lika mycket som benen.  På kvällen har jag vatten och Asklings baksideövningar. Nu när det är - 15 grader ute så hoppas jag att vattnet kommer att kännas varmt och skönt

Vet ni vad som slog mig precis? Hur gör ni när ni äter frukost?? Sitter ni bara still och tuggar eller gör ni som jag: saker samtidigt? Jag kan få för mig att plocka ur diskmaskinen, vika tvätt eller plocka undan skor mellan tuggorna. Eller så sitter jag med datorn. Är det någon som bara sitter rakt upp och ner och äter? För mig känns det som lite slöseri med tid. I alla fall när jag sitter själv och äter. När jag bor på hotell eller äter med andra så fullkomligt älskar jag långa frukostar. Men på vardagarna (då jag alltid äter frukost själv) så är det inte lika kul. Berätta hur ni gör!

Min telefon piper hela tiden och jag vet att det är dags att börja svara på sms och mejl. Jag känner mig lite på hugget idag så jag kommer att vara effektiv Först ska jag ta en morgondusch. Det är SÅÅÅÅÅÅÅ skönt att duscha på morgonen!

Puss & Kram

Nadja

Gha! Så ont det gör!

Godmorgon och upp och hoppa!

Så hurtig man kan vara då Jag är det egentligen mest i skriften… om ni hade sett mig nu så hade ni skrattat: jag ser ut som en rishög med utsläppt stripigt hår, glasögon och påsar under ögonen. Klädsel tänker jag inte ens berätta om. Det är jobbigt att gå upp tidigt men attans så pigg jag kommer att vara om en timme.

Jag har hunnit med att betala räkningar, som jag för övrigt tycker om när jag har pengar och när räkningarna blir rätt, men denna gången var det två stycken som var fel och då blir jag galet irriterad. Och så är klockan 07.00 och det går inte att ringa någon kundtjänst. Blä. Nu skiter jag i det.

Igår hade jag två bra pass. På morgonen körde jag och lillasyster Bella 40 min distans med stretch (ååååå så skönt det är att stretcha ibland! Jag känner mig så lång efteråt) och på eftermiddagen tog sjukgymnast Anna fullkomligt död på mig. Det var nog det värsta passet hittills med henne. Jag fick någon form av feber och huvudvärk efteråt. Hon stretchade mig och försökte att massera bort knutor framme vid bröstet som jag har fått av för mycket kastning och överkroppsstyrka. Alltså, VARNING! Få inte för er att prova detta hemma. J-Ä-K-L-A-R så förbannat ont det gör. Man trycker precis vid nyckelbenet, hela vägen ut mot armhålan. Och så trycker man HÅRT. Sedan gick vi på mina utsidor som alltid stramar till sig vilket leder till att jag får ont i knäna. MMmmmm… det var inte heller så kul vill jag lova. Och jag som hade dem där utsidorna under kontroll när jag åkte till Sydafrika. Väl där så började vi med så mycket annan, roligare träning, så utsidorna fick komma lite i skymundan. Det får jag sota för nu. Kanske rätt åt mig då

Passet innehöll fler godbitar men vem orkar lyssna på sånt nu? Nu ska vi ju äta frukost

Vi hörs inom kort, kramar på er

Nadja

Skönt i sängen

Jag är träningsledig och ligger i min säng och leker med fotografier från åren som har gått. Jag gör bildkollage och förstorar och förminskar så gott jag kan. Det är kul med bilder. Det vet ni att jag tycker. När jag fyller år i april önskar jag mig ett nytt objektiv och en Mac dator så att jag kan redigera mina bilder på bästa sätt. Så, nu vet ni det också
Gud, så vass jag är på att framföra saker .

Idag händer just ingenting. Jag tror att jag ska åka till Bosön och sätta mig med min dator i cafeterian en stund men något annat har jag inte planerat. Det känns som om att jag behöver städa också men idag lockar det inte alltför mycket…

Något som lockar däremot är att få åka hem till familjen i Karlskrona… Jag saknar dem verkligen och jag känner mig mer och mer ensam utan dem. Som tur är så har jag ju Bella här men det är inte alltid som hon har tid med mig Hon har fullt upp med att planera sin garderob, sitt liv och sin framtid med sin pojkvän. Å andra sidan så har vi börjat träna tillsammans tre gånger i veckan så jag får träffa henne mer nu än tidigare.
Det är jag glad för :-*

Om jag skulle försöka sova lite nu ? Jag blir trött när jag är inaktiv.

Hej och hå på ett tag.
Nadja

Bella kör slut på mig!

Vilken bra träningsdag jag har haft idag! Vilken bra dag överhuvudtaget. Jag har fått så mycket gjort och jag hoppas att det kommer att innebära att jag sover som en stock hela natten. De dagar då jag har varit ineffektiv och bara slappat ger mig alltid skuldkänslor och då har jag svårt för att somna på kvällarna. Men när allt går i ett, som idag, då sover jag med gott samvete

På morgonen körde jag ett superbra pass med lillasyster Bella. Det blev mage, rygg, vrister och sjukgymnaststretch ( = JOBBIG STRETCH) innan vi avslutade i vatten med snabbhet. Vi körde 4*4*15 sekunders löpningar. Med 15 sekunders vila. Jäklar vad vi flåsade. Men idag var det kul, för jag hade någon som flåsade med mig

Efter träningen körde jag Bella in till stan och blev kvar där för att uträtta några ärenden. SHIT, så nöjd jag var när jag körde hem mot Lidingö igen. Tänk så enkelt det är att göra sig själv tillfredsställd ibland. När jag kom hem stupade jag i säng. Det var inte alls meningen men jag slogs av en plötslig trötthet. Jag sov en timme och när jag vaknade hade jag ingen aning om vart jag befann mig. Vilken läskig känsla! Har ni varit med om det någon gång? Jag visste inte om jag drömde eller var vaken och jag visste inte varför jag hade somnat från första början. Jag hade ingen aning om vad klockan var och när jag kollade på mobilen så fattade jag inte om det var natt eller morgon eller eftermiddag. Sjukt obehagligt. Jag behövde uppenbarligen vila ut lite. Haha, det tar på krafterna att göra annat än att träna på dagarna

Jag åt sedan ett mellanmål och åkte mot Bosön. Kvällspasset blev ett sånt där “jaha-pass”. Jag ska inte belasta foten som jag fick ett getingstick i sista dagen i Sydafrika så vi undviker att springa på den för att den värsta svullnaden i leden ska lägga sig. Och för att jag ska kunna tävla någorlunda smärtfritt på lördag. Ja, ni läste rätt. JAG SKA TÄVLA. Men det berättar jag mer om imorgon. Jag känner att det kräver sitt alldeles egna inlägg. Åter till träningen… så, eftersom jag inte ska springa på foten i onödan så blev det mage och överkropp. Imorgon ska jag testa av min längdansats inför lördag så det var bra att vi körde lugnt nu på kvällen. Det ska bli kul med längdträning!

Nu är jag jättetrött igen och ska gå och lägga mig. Jag kanske twittrar något från sängen

Kramar till er till vi hörs igen // Nadja

Två bra pass

Ohhhh….

Den här värmen gör mig trött! Men det är härligt. Jag kommer in i ett helt annat tempo än det där hemma. Här är alla så lugna och relaxade. Man makar sig liksom fram. Och så tänder jag till på passen istället. Det är helt perfekt. Jag gillar lunken

Har bränt mig lite på axlarna och magen och försöker minnas hur det var när jag var här för två år sedan. Då brände jag och syster Bella oss rejält redan första dagen. Jag kommer ihåg att vi knappt kunde sova första natten. Haha, så går det när man vill bli brun för fort.

Idag har varit en riktigt bra dag. Första passet bjöd på gräslopp som jag klarade av helt utan smärta och med helt okej hastighet. Andra passet blev kaststyrka och så flörtade jag till mig lite magträning också Efter träningen försökte vi hitta den smidigaste vägen till stan men körde fel och kom vilse. Men ack, vilka vana sydafrikanska gäster vi är: vi hittade rätt till slut. Utan att behöva fråga

Imorgon ska jag få prova på att göra en massa småhopp, så jag behöver vara pigg och fräsch. Därför går jag och lägger mig nu.

Kramar och värme till er

Roligt kastpass !

Godkväll kära vänner!

Har tänt ljus i hela lägenheten och dricker te och juice som vanligt… har en alldeles underbar kväll med andra ord. Har pratat med syster i telefon och fixat med smågrejer. Jag behöver gå och kissa men orkar inte resa mig från soffan! Hur lat är man inte då?

Idag har jag haft ytterligare två bra pass. Första var med min sjukgymnast Anna. Vi stretchade ut mig ordentligt och gjorde övningar som fick mig att koppla på insidorna. Jag känner mig så hel, stabil och centrerad när jag åker från de här passen. Hur bra som helst!

Kvällens pass blev kast med Anders och gästande Felicia. Det är alltid lika roligt med träningskompisar och extra roligt om träningskompisen har lite GO i sig. Och det hade Felicia. Hon körde på utan att klaga och Anders hetsade oss Så skoj.

Imorgon har jag ett TIDIGT pass (ska vara uppvärmd redan 08.00) så jag tänker blåsa ut ljusen och dra mig mot sängen… Märker att jag är mer och mer fokuserad på mina pass och att det gör mig tröttare när kvällen närmar sig. Jag blir glad om det är så att jag kan somna redan vid 22.00-tiden igen. Det var längesedan jag var trött så pass tidigt. Om jag lägger mig vid den tiden så orkar jag gå upp vid 06.00 om jag skulle vilja det. Tidig morgon är mysigt!

In med handduken! Nu går jag och lägger mig!

Kramar på er

Nadja

Snabb dag.

Oj, så trött jag är! Jag ska alldeles strax gå och lägga mig men kände att ni var värda en liten update innan dess. Mest eftersom jag lovade det i mitt förra inlägg och inte så mycket för att jag har något att uppdatera er om.

Eller jo, kanske lite! Jag brukar kunna ordbajsa lite när jag behöver

Mitt andra pass var med min sjukgymnast Britta och det gjorde mig än mer trött än tidigare. Jag fick verkligen kämpa med varje liten muskel! Jag älskar det! Jag märker att kroppen vill dra åt “fel” håll och vi stretar emot genom att jobba med den åt andra hållet. Det är alltid en jobbig form av träning. Den kommer att göra stor skillnad för mitt idrottande senare så då får det ju ändå vara värt det

Efter träningen hämtade jag upp kära Danne för att starta vårt nya projekt “pennans resa” som jag kommer att berätta mer om imorgon! Vi fikade och försökte knåpa ihop en rolig text till denna pryl. Två timmar efter det var det dags för massage (tack Elvis!), en snabb fika med en vän uppe i cafeterian och sedan en föreläsning om hur vi coachar våra barn och ungdomar. Dagen har verkligen gått i ett och jag har njutit av den. Lilla Coco har krävt sin uppmärksamhet och jag har kelat så mycket som jag har kunnat med henne. Hon är ljuvlig och ett underbart sällskap. Alla som träffar henne faller för henne Jag hoppas att jag får passa henne LÄNGE till !

Syster Gisela och jag har pratat länge i telefonen och hon har fällt sina alltid så underfundiga och roliga kommentarer om allt och alla. Hon kan verkligen få mig att skratta! I vanliga fall kan jag tycka att sarkasm är onödigt men hon använder det på ett finurligt sätt.

Klockan närmar sig midnatt och jag ska sova. Jag har två viktiga pass imorgon och uppdrag på kvällen så jag behöver all energi jag kan få.

Jag ska försöka hinna med att få in ett inlägg imorgon också.

Sov nu gott och ta hand om er!

Kramar i massor // Nadja

Ps. På bilden står det: ” - Jag undrar om du vill tala om vilken väg jag skall gå nu, frågade Alice. Det beror på vart du skall gå, sa Katten. Det gör detsamma… sa Alice. Då gör det detsamma åt vilket håll du går, sa Katten. Bara jag kommer fram någon gång, la Alice till. Jodå, det gör du säkert, bara du går länge nog, sade Katten”. GRYM text!

Grattis Gisela !

Idag fyller min roliga, smarta och peppande syster Gisela år ! Tyvärr så kan jag inte vara i Karlskrona och fira henne men det får jag tillfälle att göra senare…

Grattis Gismo och jag önskar dig den allra bästa dagen!

Puss på dig! // storasyster

Till sist är det bara du

Hej mitt i natten mina vänner!

Hur har ni det därute? Är ni vakna eller sover ni? Sjunger och dansar ni? Eller är jag dum som frågar vi den här tiden?

Jag har precis varit med om en väldigt bra erfarenhet. Vill ni veta vad det är? Jag vet att ni är nyfikna. Precis som jag alltid är på allt.

Jag har lärt mig två saker ikväll: människor är aldrig det som du tror och hoppas på att de är och du kan aldrig lita på någon annan än dig själv till 100%. Visst låter det kallt och cyniskt? Jag vet. Det är inte min mening. Ni vet väl att jag aldrig har varit sådan. Jag har alltid känt mig så kärleksfull och varm. Jag har alltid trott på min förmåga att välja bra människor att ha omkring mig. Men ikväll fick jag det motsatta visat för mig. En person som jag trodde att jag kunde lita på, visade sig vara en helt annan.

Visst är det en besvikelse när det visar sig att den som du trodde älskade dig behandlar dig som om att du inte är vatten värd? Visst är det en läskig känsla? Visst är den smärtsam? När jag tänker efter så är känslan nog mer läskig än smärtsam. Men smärtsam är också ett bra ord i det här läget. Ensamt känns det också. Helt plötsligt känns allt så naket och enkelt igen. Till sist är det alltid du ensam med dig själv igen. Och hur läskigt är det egentligen? Inte speciellt va?

I mig själv hittar jag alltid en kraft när jag blir sårad av människor som betyder mycket för mig. Jag vet att jag klarar av allt som jag utsätts för och jag vet att jag kommer över allt om det är det som måste till. Jag känner igen den där känslan av att vara förbannad mer än självömkan. Och den känslan är perfekt. Den gör mig stark. En sådan känsla gynnar mig när jag ska ta mig igenom sådant som är jobbigt.

Idag insåg jag att inga ord i världen kan göra dig så trygg som du vill vara. Inga ord i världen kan få dig att känna tillit till en annan människa. Det är handlingarna som räknas. Och när handlingarna är kränkande, respektlösa och elaka så säger dem allt du behöver veta. Inga ord kan reparera det. Jag funkar inte så. Jag vet inte hur du fungerar.

I min iphone har jag en påminnelse som ploppar upp varje dag. Den säger mig att “Livet belönar handling” och jag blir alltid inspirerad av att läsa den. Det är verkligen så. Det vi gör är det som syns. Det vi säger är till sist skit samma.

När någon säger sig älska mig så förväntar jag mig inte att bli behandlad som om att jag är en person som man inte ens skulle vilja ta i med tång. Då räcker inte riktigt orden “älskar dig” till. Jag tror inte på dem för fem öre. Med handling visar vi för andra människor vad vi går för.

Jag har just för tillfället en person i mitt liv som jag litar på till 100% förutom mig själv (är inte så kall och cynisk trots allt kanske ). Jag vet att denna person vet om min tillit för jag har uttryckt den flera gånger. På flera sätt. Jag har visat i HANDLING att jag litar på den här människan. Den här personen skulle aldrig någonsin använda något av det som jag har berättat i förtroende för att förminska mig eller för att göra mig illa. Den här människan är varmhjärtad och gudomligt snäll och med henne känner jag mig alltid stark. Bissan, du är verkligen min klippa. Så många gånger jag har fått uttrycka mina svagheter för dig och du har aldrig någonsin utnyttjat att du vet precis hur du skulle kunna såra mig.

Men det har den här människan som sårade mig ikväll gjort. Den här personen visste EXAKT vad som skulle göra mig ledsen, stressad och ängslig och ÄNDÅ utnyttjades det. Personen visste precis hur dåligt jag skulle må av en viss handling och ändå gjordes den. Det är inte kärlek för mig. Det är inte vänskap och det är definitivt inte tillit.

Ni kanske tycker att jag låter hård med tanke på att jag just förlorat en viktig person i mitt liv. Men jag är inte hård alls. Jag är inte direkt typen av människa som är hård. Det hugger i mig hela tiden och jag är rastlös. Kan knappt sitta still. Och jag är ledsen. Jag gråter och vill slå på något men hittar inte något som är hållbart nog.

Så jag är inte hård alls.

Men jag kan bli bestämd. Jag kan säga till mig själv att “nu får det vara nog”. Det är samma känsla som när jag skulle göra 2.08 på 800 meter. Jag känner igen den. Och den är viktig för mig. Den har räddat mig många gånger.

Jag hoppas att den räddar mig denna gången också.

Klockan närmar sig 03.00 och att sova verkar inte vara något som jag bestämmer över

Men jag ska försöka.

Må gott och var snälla mot varandra.

Kramar // Nadja

Seg i skallen.

God, god morgon på er alla!

Vilken trött liten kropp jag har just i denna stund. I förgår var jag som ett kraftpaket och idag känner jag mig som ett skal. Nu när jag börjar köra mer kvalitetsträning så kommer det att vara såhär ett tag eftersom jag behöver vänja mig vid de allt högre belastningarna som blir på min kropp. Och då behöver jag mer återhämtning. Jag tror att ni har hört den visan förut. Men det är bra med upprepning

I morse när jag vaknade kände jag verkligen att jag skulle kunna ligga kvar några timmar. Jag var så himla seg i huvudet och ögonlocken var så tunga. Jag vaknade visserligen två gånger inatt och fick aldrig någon riktig ro i kroppen. Jag började tänka regnjackor, material, vattentålighet och vandringsbyxor. Igår var jag nämligen hos min syster på hennes jobb en hel dag och jobbade lite själv. Jag har tänkt att det skulle vara bra för mitt huvud att få skingra tankarna lite när jag inte har träning och göra något annat. Hrmm… det var jobbigare än jag hade trott. Alla dessa nya produkter! Men kul och utmanande var det och när jag vaknade på natten så kändes det som om att produkterna hade lagt sig i fina små fack i hjärnan och det var enklare för mig att sortera dem. Min hjärna jobbade nog för högtryck Nu, såhär en dag efteråt, känner jag mig berikad av min nya kunskap och jag tänker plugga lite på egen hand tills nästa tillfälle dyker upp. Bella är helt galet bra på ALLTING i butiken och jag kan ju alltid tävla mot henne

Idag står två pass på schemat; sprint och styrka. Det är ganska dåligt väder ute så jag funderar på att köra inomhus idag. Tycker ni att det är bekvämt av mig?

Jag spelar mot 23 stycken (!) på Alfapet så om ni undrar varför det tar tid för mig ibland så vet ni varför…

Mitt kaffe idag var blaskigt. Jag ordnade till det igår kväll när jag kom hem så jag måste verkligen ha varit trött för det känns som om att jag har glömt kaffebönorna… Vatten och kaffegrädde… mmmm. Smarrigt!

På söndag flyttar min träningskompis Margot hit till Stockholm. Det ska bli så obeskrivligt kul! Vi ska träna, äta middagar, kolla film och bara må bra hela långa vintern och alla vintrar därefter. (Ja, Gunsa och Danne ska också vara med såklart).

Okej. Dags för en dusch och lite uppfräschning. Jag har nya skor till träningen idag Det piggar alltid upp!

Kramar Nadja

Nästa sida »