Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

STaRK OCH STaRKaRe

Söndagspussen!  class= Palma Ă€r regnigt idag men det gör ingenting. Det Ă€r min vilodag och jag behöver inte gĂ„ utanför dörren om jag inte vill.  LĂ€gret gĂ„r bra och jag har hittills kunnat köra allting som varit planerat. Det gör mig tillfreds och lugn.  Jag Ă€ter god mat, mycket skinka och salami. Och pĂ„ tal om mat sĂ„ mĂ„ste jag sĂ€ga att jag Ă€lskar tapas! Plockmat Ă€r nĂ„got av det bĂ€sta som finns...  Gillar du tapas? Jag tĂ€nker att man kan göra svenska tapas: bara slĂ€nga ihop en mix av allt möjligt och börja tugga. IkvĂ€ll blir det ett besök pĂ„ La Perla. Har du varit dĂ€r? Maten ska tydligen vara sagolik. SĂ„ jag hoppas pĂ„ att gĂ„ dĂ€rifrĂ„n smĂ€llfet.  Jag vill hinna vila innan middagen, sĂ„ dĂ€rför passar jag pĂ„ att blogga nu. Och jag tĂ€nker att det Ă€r roligt för nĂ„gra av er Ă€r fortfarande vakna 🙂 Min förra inlĂ€gg har kommit sĂ„ sent och jag har sjĂ€lv tĂ€nkt: "hur ska man orka vara aktiv hĂ€r inne nu...!"  Imorgon börjar Ă„terigen en ny vecka och som vanligt fĂ„r Malin kicka igĂ„ng dig!  HĂ€r Ă€r hennes hĂ€lsning till dig denna gĂ„ngen: 
Hej godingar. Denna veckans trĂ€ning koncentrera vi pĂ„ hantlar. AnvĂ€nd inte för tunga men inte för lĂ€tta heller 😉 TĂ€nk pĂ„ att spĂ€nna bĂ„len och gör rörelserna lugnt och kontrollerat. Inga hastiga rörelser. 6x45 sek och ni gör dom som ett cirkelpass. AlltsĂ„ alla övningar Ă€r ett varv och sedan gör ni dom 6 gĂ„nger i 45 sek med 30 sek vila mellan varven. KĂ€nner ni att det Ă€r för lĂ€tt eller för svĂ„rt anpassar ni det bara som det passar er ❀
TyvĂ€rr kan jag inte lĂ€gga upp videos hĂ€r, sĂ„ vill ni se rörelserna i sin helhet sĂ„ gĂ„ in pĂ„ Malins instagram: malincharlotte_  Förutom trĂ€ning sĂ„ ville Malin tipsa om en annan grej: 
Ni som Ă€r som mig och behöver den dĂ€r exakta kicken inför ert trĂ€ningspass kan jag starkt rekommendera att bestĂ€lla hem denna fantastiska dryck pĂ„ https://www.cleandrink.se 
Imorgon börjar min sista trĂ€ningsvecka hĂ€r i Spanien. Jag ser fram emot vĂ€rme och att fĂ„ springa i lĂ€tta klĂ€der. Det Ă€r en av de bĂ€sta frihetskĂ€nslorna som finns!  Sen fĂ„r du gĂ€rna hĂ„lla tummarna för att jag klarar mitt mördarpass med 200-ingar. Förra veckan skulle jag göra 25 stycken men jag klarade bara av 15 och blev förbannad. Det bara gick inte att springa fler. Kroppen sa stopp och jag fick se mig tillfĂ€lligt besegrad.  Denna gĂ„ngen tĂ€nker jag klara fler. Jag messade Agne direkt efterĂ„t som meddelade att loppen hade gĂ„tt en aning för fort. Som alltid Ă€r jag het pĂ„ gröten och kaxig inledningsvis. Allt kĂ€nns ju sĂ„ lĂ€tt innan jag blir trött!  Den hĂ€r gĂ„ngen ska jag portionera mina krafter pĂ„ ett smartare sĂ€tt. Hur fungerar du nĂ€r du blir trött? NĂ€r tanken tar slut? Blir du arg? Ledsen? Modlös? Tar du i lite till?  Nu skriker sĂ€ngen efter mig. Mat och sovklockan följde med till Palma. Jag behöver sova.  Over and out pussgurka ❀

KÀRLeK FrÄN MaLLis

Heeeeeej vackra du!  Bloggen fungerar igen, jag Ă€r pĂ„ lĂ€ger pĂ„ Mallis och kroppen mĂ„r bra Ă€ven om trĂ€ningen sĂ„klart gör den trött. Det gĂ„r som pĂ„ rĂ€ls som du hör!  Jag landade i lördags men hade rest lĂ„ng tid och knappt sovit den natten. Klockan ringde redan 02:45 sĂ„ nĂ€r jag kom fram var det inte lĂ€ge att trĂ€na. Det gjorde jag idag istĂ€llet.  AllmĂ€nstyrka med kroppen först och sedan backlopp i den brantaste backe min kropp nĂ„gonsin trampat sig uppför... och det kĂ€ndes i baksidan och rumpan direkt.  Jag flĂ„sade som en kossa men peppade mig med att för lite sömn gör vem som helst till "lite sĂ€mre Ă€n vanligt".  NĂ€r jag Ă€r pĂ„ lĂ€ger gör jag inte mĂ„nga knop. MĂ„nga frĂ„gar om jag hinner se mycket nĂ€r jag reser runt i vĂ€rlden för att lĂ€gga mark under fötterna. Men sanningen Ă€r den Ă€r jag Ă€r fruktansvĂ€rt "trĂ„kig".  Jag vilar sĂ„ mycket jag kan och sover sĂ„ fort jag fĂ„r möjlighet. Jag solar, Ă€ter, badar och trĂ€nar. Och trĂ€nar.  SjĂ€lvklart hinner jag med vissa saker nĂ€r jag vĂ€l har vilodag, men jag Ă€r inte sĂ„dĂ€r energisk och rolig och spĂ€nnande som mĂ„nga andra turister. Jag hade aldrig orkat... hur Ă€r du nĂ€r du reser?  Men nog om mig. Det Ă€r inte min dag idag Ă€ven om jag gav mig sjĂ€lv utrymme eftersom jag inte "pratat" med dig pĂ„ lĂ€nge. Det Ă€r ju Malins dag! Och pĂ„ hennes instagram kan du fĂ„ tips pĂ„ roliga övningar för veckan som kommer.  HĂ€r Ă€r hennes hĂ€lsning till er:
Hej pĂ„ er alla sockersöta ❀ Äntligen Malins Söndag 💪🏼 Jag vet att flera utav er Ă€r sugna pĂ„ att springa i den mixade gruppen pĂ„ rosbandet-loppet nĂ€sta Ă„r😍 Denna söndagen tĂ€nkte jag att vi skulle köra en utmaning och hoppas att sĂ„ mĂ„nga som möjligt vill hakar pĂ„ 😁 Vilka Ă€r med 🙋? Denna utmaning gör vi en gĂ„ng i veckan 😉 jag klarade 10x1 minut med 30 sekunders aktiv vila. TĂ€nk pĂ„ att ha högre motstĂ„nd nĂ€r ni trampar minuten och sĂ€nk motstĂ„ndet under den aktiva vila lite grann. Hur mĂ„nga klarade ni? GĂ„ gĂ€rna in och följ mig pĂ„ min instagram och skriv Ă€ven hur mĂ„nga ni klarade, Malincharlotte_ ( insta ) 😍 puss & kram
Intervaller pĂ„ cykel Ă€r TOPPEN! För det Ă€r skonsamt mot kroppen samtidigt som hjĂ€rtat fĂ„r pumpa ordentligt. Och det behövs ju nu nĂ€r vi ska köra Rosa Bandet-loppet tillsammans nĂ€sta Ă„r ❀  Innan jag avslutar och gör mig redo för sĂ€ngen vill jag berĂ€tta en stoooor grej: Min syster Gisela fyller 30 Ă„r idag!!  Min Ă€lskade lillasyster, sĂ„ vuxen hon har blivit. SĂ„ mĂ„nga Ă„r hon har levt. SĂ„ mycket kĂ€rlek och glĂ€dje hon sprider. Hon Ă€r den som kan fĂ„ mig att skratta pĂ„ en millisekund. Hon Ă€r den som fĂ„r mig att se det enkla i det jobbiga. Hon kan med en enda mening fĂ„ mig att se en situation pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n förut. Hon lĂ€ker mig nĂ€r jag mĂ„r dĂ„ligt. Hon lĂ€ttar trycket nĂ€r trycket Ă€r för högt. Hon Ă€r den, tillsammans med Alex, som fasen skrattar Ă„t allt jag sĂ€ger. Hon förstĂ„r min humor, hon delar min kĂ€nslighet, hon kramar om mig vid precis rĂ€tt ögonblick.  Jag kĂ€nner en enorm kĂ€rlek för denna kvinna. NĂ€r jag fĂ„r besöka Gisela, hennes sambo och deras barn sĂ„ brinner det i sjĂ€len. Jag Ă„ker alltid dĂ€rifrĂ„n med ett leende. Och blödande öron sĂ„klart.  SĂ„ idag vill jag hurra för en mĂ€nniska som Ă€r sĂ„ mycket mĂ€nniska att jag bara hoppas att jag kommer i nĂ€rheten av nĂ„got liknande en dag...  GRATTIS MAGISKA SYSTER! Ja mĂ„ du leva, och fĂ„ det bĂ€sta av livet ❀  Jag Ă€lskar dig.

Nya SöNDaGaR.

Hej sockertopp!  OnsdagskvĂ€llen Ă€r hĂ€r och min kropp börjar tighta till sig igen. AlltsĂ„ "tighta till sig" som i att huden börjar spĂ€nna runt musklerna. Det Ă€r en hĂ€rligt kĂ€nsla.  Jag ska egentligen inte alls skriva mycket idag. Men tvĂ„ saker vill jag ta upp:
  • NĂ€sta Ă„r tycker jag att vi ska dra ihop ett gĂ€ng som springer/gĂ„r i den mixade gruppen pĂ„ Rosa Bandet-loppet! Vad tror du om det? ❀
  • Söndag. Kom ihĂ„g den dagen. Numera kommer söndagarna att vigas Ă„t den hĂ€r tjejen:
Hon heter Malin och kastar spjut i svenska landslaget. Hon trĂ€nar i Göteborg med min före detta trĂ€nare Anders Walther och om det Ă€r nĂ„gon som Ă€r rolig att trĂ€na med sĂ„ Ă€r det Anders!  Detta betyder att Malin kör en mĂ€ngd med roliga och annorlunda övningar pĂ„ sina trĂ€ningspass! Och jag och Malin kom pĂ„ att det sĂ„klart ska delas med er, sĂ„ att ni kan plocka ut det ni vill och kanske hitta rolig inspiration i hennes trĂ€ning ❀  Varje söndag kommer Malin att ge er fyra nya övningar som ni sedan kan titta pĂ„ via hennes instagram: malincharlotte_  Jag har en liten hĂ€lsning frĂ„n Malin till er:
  • "Hejsan alla underbara lĂ€sare. 
Jag heter Malin Haglund och bor i Göteborg. Jag trĂ€nar friidrott och min gren Ă€r spjut.  Jag har fĂ„tt Ă€ran att sammarbeta med Nadja och kommer ha en "egen" dag pĂ„ hennes blogg dĂ€r jag lĂ€gger ut nĂ„gra videos och förklarar övningarna. 'Malins söndagar' kommer den heta. För mer inspiration kika in pĂ„ min Instagram; Malincharlotte_ " Hoppas du kommer att se fram emot söndagarna! Kanske en mĂ€ngd med bra övningar inför loppet vi ska köra tillsammans nĂ€sta Ă„r?? ❀ Nu ska jag ladda inför förelĂ€sningen jag ska hĂ„lla imorgon... en kaffe, ett tĂ€nt ljus och mjukisklĂ€der pĂ„.  Allt Ă€r som det ska. Och PS. Har du sett att du fĂ„tt svar pĂ„ din kommentar frĂ„n förra inlĂ€gget? Jag har varit SÅ effektiv idag â˜ș Puss och kram Tack för all vĂ€rme, Nadja 

Nya MĂ„L.

Älskade bekantskap, vĂ€rmande vĂ€n och kloka bollplank ❀ Jag har pĂ„börjat sĂ„ mĂ„nga inlĂ€gg, raderat, börjat om och raderat igen. Varje gĂ„ng jag har satt mig för att skriva sĂ„ har en stress kommit över mig: "jag har inte tid att sitta hĂ€r, jag behöver göra nĂ„got annat. Jag behöver göra nĂ„got nyttigt".  Upp pĂ„ det sĂ„ har sidan lĂ„st sig, det har inte funkat att publicerat bilder, den har stĂ€ngts ner utan förvarning och mitt tĂ„lamod har trytit.  Det har varit för mycket problem och jag Ă€r sĂ„ trött pĂ„ WordPress att jag skulle kunna stĂ€mma skiten. Nu Ă€r jag ju en liten fegis egentligen, kombinerat med för lite ork att driva en sĂ„dan process, sĂ„ det kommer aldrig att hĂ€nda. Men tanken Ă€r rolig.  Jag har haft tre mĂ„nader med en mĂ€rklig inre stress och oro. Jag har haft svĂ„rt för att sĂ€tta fingret pĂ„ vad det har varit. Jag har haft svĂ„rt för att ge mig sjĂ€lv de hĂ€r stunderna med bara dig.  Hela sommaren bestod egentligen av att jag skulle fĂ„ min bristning rehabiliterad sĂ„ att jag skulle fĂ„ tĂ€vla innan sĂ€songen tog slut. Att ha ett timglas i ögonvrĂ„n varje vaken stund Ă€r pĂ„frestande.  Rehabiliteringen gick ju bra och jag hoppade pĂ„ nĂ€stan full ansats nĂ„gra dagar innan SM. Jag tĂ€nkte att det skulle gĂ„ vĂ€gen men nĂ€r det vĂ€l blev dags tog jag ett beslut som Ă€r sĂ„ olikt mig att jag typ fick fem identitetskriser pĂ„ en och samma gĂ„ng: jag sket i att tĂ€vla. Jag chansade inte. Jag bröt ett mönster.  Och det Ă€r jag glad för nu men det medförde en mĂ€ngd med kĂ€nslor som jag har behövt hantera. Och det Ă€r sedan gammalt - det kostar energi att hantera situationer.  Förutom krĂ„nglande hemsida, en skada och inre stress sĂ„ har jag ocksĂ„ fĂ„tt huvudbry över mitt tempel - min kropp. För nĂ„gra mĂ„nader sedan fick den fnatt och jag Ă„kte in akut till sjukhuset.  Jag satt i bilen, 22:00, nĂ€r jag plötsligt fick kramp över luftstrupen och trodde för nĂ„gra sekunder att jag skulle kvĂ€vas. Jag kunde inte svĂ€lja, skrika pĂ„ hjĂ€lp eller vrida pĂ„ huvudet.  Men jag blev hittat i min bil och fick hjĂ€lp till sjukhuset av underbara Ramona. En vĂ€n som du snart kommer att fĂ„ lĂ€ra kĂ€nna mer.  Det lĂ€skiga var att jag bara kunde andas vĂ€ldigt lĂ„ngsamt in genom nĂ€san. Och det enda jag kom ihĂ„g var att jag tĂ€nkte: "hĂ„ll dig bara lugn, fĂ„r du panik och pulsen gĂ„r upp sĂ„ kommer du inte att fĂ„ luft alls".  Jag fick trĂ€ffa en noggrann och duktig lĂ€kare. Han gick igenom nĂ€sa, hals och öron.  Ingenting. Som alltid visade min kropp pĂ„ bra vĂ€rden och det har varit frustrerande att inte fĂ„ veta.  Jag har fĂ„tt kramp i halsen tidigare, men aldrig över struphuvudet och inte sĂ„ att jag inte kan andas... och givetvis har den hĂ€r oron ocksĂ„ funnits med under sommaren.  I det stora hela sĂ„ har sommaren varit ganska trist. Vilket Ă€r befriande Ă€r erkĂ€nna. Jag har haft magiska somrar, halvdana somrar och skittrĂ„kiga. Och det Ă€r ingenting konstigt. Det Ă€r precis sĂ„dĂ€r hela livet Ă€r. Ibland svinkul, ibland mellanmjölk och ibland en pina.  Nu Ă€r det hĂ€r sĂ„klart en summering. Ett snitt, liksom. Givetvis har det funnits ljusglimtar! Jag har haft glada vĂ€nner pĂ„ besök, jag har badat (!), jag har fĂ„tt Ă€ran att vara trĂ€ningskompis till Jeanine.  Jag har gjort roliga intervjuer, jag har grillat, jag har varit pĂ„ bra förelĂ€sningar.  Jag har firat födelsedagar hos mĂ€nniskor jag Ă€lskar, jag har dansat, jag har varit med pĂ„ spelkvĂ€llar, jag har trĂ€ffat nya mĂ€nniskor.  Jag har gĂ„tt promenader (försöker hitta magin i det). Och! Det kanske mest spĂ€nnande av allt: jag har börjat trĂ€na min egen mamma!  Hon var prisutdelare pĂ„ Veteran-SM i Karlskrona och bestĂ€mde sig efter det att hon ska tĂ€vla nĂ€sta Ă„r! Och eftersom hon har haft svenskt rekord i lĂ€ngdhopp sĂ„ förstĂ„r du ju att hennes krav inte Ă€r speciellt lĂ„ga - hon ska VINNA Veteran-SM.  Hennes tanke Ă€r att gĂ„ ner 20 kilo, trĂ€na fyra gĂ„nger i veckan med min hjĂ€lp och sen köra teknik i dem grenar hon vĂ€ljer att tĂ€vla i.  Hela hennes resa kommer du att kunna följa hĂ€r och pĂ„ min instagram. Hur tror du att det kommer att gĂ„?  För egen del Ă€r tvĂ„ lĂ€ger inbokade och inomhussĂ€songen hoppas jag fĂ„ starta tidigt. Jag Ă€r ganska trött pĂ„ att trĂ€na utan att fĂ„ mĂ€ta mina krafter. NĂ€r jag nu dessutom börjar se slutet pĂ„ min karriĂ€r sĂ„ kĂ€nns det extra vĂ€rdefullt att kunna tĂ€vla.  Och att jag skriver "se slutet" betyder nu inte att slutet vĂ€ntar runt hörnet. Jag ser i alla fall tvĂ„ Ă„r framĂ„t. Det jag menar Ă€r att det Ă€r mer tydligt nu att allt har ett slut, mer tydligt Ă€n nĂ€r jag var 16 om man sĂ€ger sĂ„.  Dessutom har jag mĂ„l kvar att uppnĂ„ innan ni blir av med mig ❀ Jag har trĂ€ningsvĂ€rk efter ett pass igĂ„r som skulle vara "lĂ€tt och enkelt". Och mer vĂ€ntar. Jag hoppas att min kĂ€ra mor har samma kĂ€nsla.  Största kramen, skratt Ă„t ditt hĂ„ll och puss ❀ Nadja 

NĂ€R DeT TaR SiG iN.

Pussgurka och vÀrmespridare! 

Jag blev sĂ„ glad igĂ„r nĂ€r jag skrev ett inlĂ€gg och sĂ„g att du faktiskt Ă€r kvar trots min mĂ„nadslĂ„nga frĂ„nvaro ❀


Jag blev sÄ glad att jag hittade lust idag igen. Och för att det inte ska lÄta cheesy sÄ ska faktiskt tillÀggas att det fanns fler lyckofaktorer med i bilden:

1. Jag har serverat mig sjÀlv melon. Det bÀsta med att sommaren kommer. Denna ljuvliga rödblossiga boll som svalkar munnen sÄdÀr hÀrligt och saftigt.


2. Jag gjorde rÄrakor till lunch. Jag Àr inte nÄgon mÀsterkock och jag har inte heller samma glöd till mat som Moberg. Men jag sÀger dig en sak - rÄrakor kan jag tydligen!


3. JAG FICK SPRINGA PÅ BANA IDAG! Jag har haft en minibristning i baksida lĂ„r och har i 1,5 mĂ„nader fĂ„tt cykla, springa i vatten och köra rehab. Om det hade varit en fristĂ„ende hĂ€ndelse sĂ„ hade det sĂ€kert inte tröttat ut mig pĂ„ samma sĂ€tt som det gjorde nu. Men denna gĂ„ngen var jag SÅ nĂ€ra mitt gamla jag. 


Jag hade satt pers i djupa ben, klarat av mer hoppstyrka Àn tidigare, kÀnde mig hoppig och stark pÄ sÄ mÄnga sÀtt. Och jag hade ett skönt flyt ut över plankan i lÀngdhopp. 

Jag kÀnde mig nÀra.

DÀrför blev det extra jobbigt nÀr det under ett pass högg till orovÀckande hÄrt i baksidan.


Jag brukar möta det som hindrar mig med entusiasm och ork. Men det hÀr gjorde mig trött. 

PÄ nÄgot sÀtt kom det Ät mig djupare Àn tidigare. Jag kÀnde ett sting av bitterhet och aggression. Jag blev bÄde förbannad och ledsen pÄ samma gÄng. 

En matthetskÀnsla smög sin in. Och jag mÀrkte pÄ mina tankar att jag inte var glasklar i huvudet.


Jag fick myror i kroppen och sjÀlen. Ingenting kunde stilla mig och allt jag sÄg var en tickande klocka som hÄnade mig pÄ vÀggen som tornat upp sig framför mig.

Som tur vÀl var sÄ hade jag saker att sysselsÀtta mig med och jag tog tÄget upp till Stockholm för att trÀffa en specialist inom baksideskador: Carl Askling. 


Han hjÀlpte mig innan EM 2010 ocksÄ och vet bÄde hur man pratar till mig och ger mig instruktioner.

Han förstÄr att han behöver vara rak pÄ sak och tydlig och hÄlla mig stramt. Annars gör jag för mycket eller börjar för tidigt. 

Jag gick frÄn hans center med tre övningar. TRE! FörstÄ att nÄgot inom mig brast. 


SjÀlvklart sÄg jag för mig hur all min trÀning som jag dittills gjort bara gick till spillo. 

Och jag grÀt inte framför honom. Men jag grÀt nÀr jag Àntligen fick vara ensam igen. Och jag skrev ett sms till min förra trÀnare Miro Zalar. 


Att bli trött i sjÀlen Àr livsfarligt.

Och fÄr du inte en knuff i rÀtt riktning kan allting bli fel.

Och jag kÀnde hur det jag jobbat sÄ hÄrt för plötsligt höll pÄ att rinna mig ur hÀnderna. 

Miro var den första jag tÀnkte pÄ som skulle kunna ingjuta en gnutta jÀvlaranammar i mig. Och jag skrev nÄgot om att jag ville veta vad han sÄg hos mig som idrottare, vilka kvaliteter jag hade och varför han trodde pÄ mig. Jag minns inte riktigt.

Men jag minns att han svarade direkt och att jag höll andan innan jag öppnade det. En screenshot tog jag tydligen ocksÄ. 


Jag minns ocksĂ„ att jag skrev till honom att det hĂ€r var nĂ„got jag skulle hĂ„lla för mig sjĂ€lv. SĂ„ jag kan inte citera honom hĂ€r. Men det fina ligger Ă€ndĂ„ inte i det han skrev. Även om det var precis vad jag behövde, ocksĂ„. 

Det fina finns i att han förstod att jag behövde hjÀlp och att han svarade direkt. Att han faktiskt hade en tanke. Och att han alltid har varit en betydelsefull person för mig. 


Det fina finns ocksÄ i att vi inte Àr ensamma starka, Àven om vi klarar mycket och kommer lÄngt pÄ egen hand. Vi kan fÄ betydelsefull hjÀlp frÄn hÄll vi kanske inte ens tÀnker pÄ. Jag har aldrig skrivit nÄgot sÄdant till Miro efter att vi avslutade vÄrt samarbete. Men denna gÄngen var det som om att han var just den rÀtta att hjÀlpa mig. 


SÄ, hÀr sitter jag nu i min soffa med trÀningsvÀrk i benen. Jag Àr inte 100% glad men jag Àr inte heller arg. Jag kÀnner mig inte helt klar Àn (om man nu nÄgonsin blir det?). 

Jag litar inte pÄ baksidan helt Àven om jag kunde springa idag. Men det Àr bÀttre att vara hÀr Àn att vara bland rehabmaskiner och vatten.


Och min melon smakar ljuvligt. 

Jag har frÄgat dig tidigare, sÄ jag vet vad du gör nÀr du stöter pÄ motgÄngar. Men jag vet inte hur du gör nÀr du stöter pÄ motgÄngar och samtidigt fylls med en kÀnsla av tomhet? 

Det finns ett klokt citat: "det Àr inte svÄrt att vara modig om man inte Àr rÀdd".

Samma sak hÀr: det Àr inte svÄrt att möta motgÄngar om man Àr full av energi och tankarna Àr lÀtta att hantera. 


Hur tÀnker du? 

Vi ses i kommentarsfÀltet senare, jag ska hoppa in i duschen.

Tack för att du finns ❀

Nadja 




KĂ€NNeR Vi VaRaNDra?

Hej sommarglada du! 

Vad gör du och Àr det kul? 

Jag har precis kommit hem frĂ„n en sjutimmars resa frĂ„n Öland. Jag bor i Norrland och jag skulle inte frĂ„n Öland till Köpenhamn.

Det var bara OÄNDLIGA köer.

Köer som stod still. Köer som ringlade sig sÄ lÄngsamt framÄt att till och med en sengÄngare hade fÄtt stÄpÀls. 

Att hela Sveriges befolkning Ă€r förĂ€lskade i denna mysiga lilla ö hade jag ingen aning om. Nu Ă€r det visserligen brĂ„k om huruvida Öland Ă€r en ö eller inte, men vad vet jag. 

Vad tycker du? Kan man sĂ€ga att Öland Ă€r en ö? 


För att en ö ska kunna vara en ö finns det tydligen vissa kriterier som ska uppfyllas:

  • Det ska vara ett landomrĂ„de som Ă€r omgivet av vatten - check
  • Bebott av minst 50 personer - check 
  • Och saknar förbindelse (bro eller tunnel) till fastlandet - ajfan. 


Varför kom jag in pĂ„ det dĂ€r? Jo, för att jag Ă€r sĂ„ satans nyfiken av mig och var tvungen att kolla upp om jag verkligen kan skriva "ö" om Öland. 

Nu Àr jag dock inte sÄ nyfiken att jag gör en utredning av det. Och jag kollar inte kÀllor mot varandra utan nöjer mig med första bÀsta kÀlla som google serverar mig. SÄ det sÄ.


Det var sÄÄÄÄÄ lÀngesedan vi hördes och jag vet nÀstan inte hur jag ska uttrycka mig i skrift lÀngre. 

Jag har haft skrivpaus. Eller ingen ork. Eller bara varit för osugen. Osug Àr inte en bra kÀnsla. Den Àr kvalmig och jobbig och otroligt svÄrhanterad. Och nÄgon gÄng började jag pÄ ett inlÀgg som raderas nÀr jag var halvvÀgs in.

DÄ började jag grÄta. Och stÀngde ner mobilen. 

Jag tror att det var ren och skÀr trötthet. 


Jag brukar inte vara sÄ lÀttknÀckt. 
Vad har hÀnt sen sist dÄ? Ja du... MASSOR! 

Min syster Gisela har öppnat sin egen klÀdbutik i centrala Karlskrona och jag Àr en stolt storasyster. 


Butiken heter FAB och jag mÀrker att jag sÀger det lite extra utdraget: "Faaab" nÀr nÄgon undrar över namnet. Som för att fÄ prata om den lite lÀngre. 

Att vara stolt över nÄgon annan Àn sig sjÀlv Àr roligare, för dÄ kan man skryta ohÀmmat. Det Àr ofint att göra det om sig sjÀlv. 

Det vet alla.


Men det hĂ€r... det hĂ€r Ă€r SÅ roligt! Butiken ligger pĂ„ Ronnebygatan 47 och du Ă€r vĂ€lkommen in nĂ€r helst du vill. 

KlÀderna Àr sÄ somriga, kvinnliga, busiga och klassiska pÄ samma gÄng. 


OM du gÄr in dÀr... dÄ bara mÄste du sÀga att du hÀnger hÀr inne ocksÄ. Jag Àr inne i en kÀnslig period och kommer antagligen börja grÄta för det ocksÄ annars. 

No pressure. 

Och över till nÄgot annat - anledningen till att jag inte haft sÄ mycket tid över för att skriva, förutom olusten, har varit trÀning och reklamfilm. 


Jag har, och hÄller fortfarande pÄ med, en inspelning för ICA i samarbete med Cancerfonden och Lidingöloppet. 

Det Àr en miniserie dÀr jag har fÄtt Àran att vara trÀnare för en tjej som ocksÄ har haft cancer men som nu vill trÀna upp sig.


Tjejen, den hÀr kraftfulla och tuffa kvinnan, heter Jeanine och hon förgyller programmet med sin envishet och sina brinnande ögon. 

Jag gillar henne verkligen och nÀr jag var uppe i Stockholm förra gÄngen passade jag pÄ att trÀffa henne bara för att fika. 


Hon har det dÀr som jag beundrar sÄ mycket hos andra mÀnniskor: mjukhet men ÀndÄ ett jÀvlaranammar, attityd men ÀndÄ inte stöddig, en stark vilja men ÀndÄ inte pÄstridig. 

Jag ska trÀna henne fram till rosa bandet loppet i september och avsnitt 1-3 Àr redan ute! 

Vill du se dom sÄ ska du fÄ en lÀnk:

Den hÀr gÄr direkt till avsnitt 1
jag hoppas hoppas hoppas att du vill se den och följa vÄr vÀg mot den dÀr jobbiga milen. 

Ja, EN mil Àr jobbigt för mig. Jag Àr en explosiv idrottare. Men mÄste jag sÄ dammar jag sÄklart av en mil. Men det tar emot. Det ska jag inte ljuga om.


Hrm. Var det nÄgot mer? 

NÀ, jag tror inte det. Jag tror att jag mÄste hoppa in i duschen bara. Jag fullkomligt osar skit. 

Visst Àr det jobbigt nÀr du inte klarar av att sitta i nÀrheten av dig sjÀlv för att du inte luktar gott? 

Jag hoppas att du har en bra sommar. Att du grillar massor och att solen tittar till dig sÄ ofta det gÄr.

Puss pĂ„ nosen ❀



YoU RiSe ABoVe IT aLL.

04:45 och hela mitt system vaknar upp. Jag tĂ€nker instinktivt att jag mĂ„ste ha försovit mig och fĂ„r den dĂ€r kĂ€nslan av kyla och stress i kroppen som du sĂ€kert kĂ€nner igen. Kollar pĂ„ klockan och ser att den inte ens Ă€r 05:00.  Jag kan inte somna om.  SĂ„ jag gör en het kopp kaffe, fyller pĂ„ en skvĂ€tt med mjölk och sĂ€tter mig hĂ€r hos dig.  Jag Ă€r sĂ„ vĂ€ldigt glad och varm efter din respons pĂ„ mitt senaste inlĂ€gg. Jag blev liksom trygg och lugn i efterhand av att veta att du Ă€r hĂ€r.  NĂ€r jag lĂ€ste kommentarerna blev jag bara lycklig ❀ Oavsett vad som hĂ€nder omkring mig, sĂ„ vet jag att jag har min armĂ© hĂ€r inne. Min bomullsliknande bĂ€dd av kĂ€rlek och öppenhet. Hit kan jag alltid komma och hĂ€mta det jag tror att vi alla behöver - uppbackning, inspiration, pepp och en dunk i ryggen dĂ„ och dĂ„.  SĂ„ tack för att du ger mig den hĂ€r platsen.  Solen stiger över VĂ€xjö och luften Ă€r frisk. Jag vet det eftersom jag glömde att stĂ€nga mina fönster igĂ„r. Det Ă€r kyligt i precis hela lĂ€genheten. Jag tror att det blir en fin dag.  Och jag har slĂ€ppt ut min instĂ€ngda stress och jag har trĂ€nat bra. Jag har biffat pĂ„ mig i styrkan - coach Agne sa till och med igĂ„r: "oj, du börjar se bitig ut Nadja!" Jag tar det som en komplimang. Jag menar, han mĂ„ste ju ha vetat vad han gjorde nĂ€r han la pĂ„ mig all den hĂ€r styrketrĂ€ningen. Jag skulle bli starkare och det har jag blivit.  Jag gör nĂ€stan alltid som jag blir tillsagd nĂ€r jag litar pĂ„ nĂ„gon. Det Ă€r en av mina styrkor - och en av mina svagheter.  NĂ€r jag blir för nitisk kan det skada mig. Jag bara ska göra det jag har fĂ„tt som uppgift. Jag ska klappa mig sjĂ€lv pĂ„ axeln Ă€ndĂ„, berĂ€tta att jag har blivit sĂ„ vĂ€ldigt bra pĂ„ att lita till mig sjĂ€lv ocksĂ„. Och pĂ„ min egen kĂ€nsla.  NĂ€r jag behöver vila sĂ„ vet jag det. SĂ„ lĂ„ngt kommen Ă€r jag. Och dĂ„ Ă€r jag inte gravid nej.  Nu vill jag berĂ€tta om nĂ„got pĂ„ riktigt roligt!  Du som följer mig pĂ„ instagram har sĂ„klart redan sett; jag Ă€r alltid sist pĂ„ bollen 😉  Men jag vill visa dig som inte har instagram:  Rio Ă€r utbytt mot den hĂ€r Ă€lsklingen. En stĂ„tlig Ford KUGA!  Jag hĂ€mtade henne pĂ„ RĂ„bergs bil förra veckan och hon gömde sig under ett skynke inne i bilhallen.  Jag var sĂ„ pirrig inför mötet och bytet. Och innan jag lĂ€mnade Rio pĂ„ parkeringen utanför sĂ„ tittade jag pĂ„ henne, tog ett djupt andetag och sa tack och hejdĂ„.  Det Ă€r kanske svĂ„rt att förstĂ„. Jag menar, det Ă€r plĂ„t och plast och gummi. Men det jag kör har ju kommit att bli ett med mig. Mina bilar fĂ„r stora affektionsvĂ€rden.  Mina bilar blir sĂ„ mycket knutna till och avspeglade mot min personlighet, mina mĂ„l och det jag tror pĂ„.  Det blir ocksĂ„ mitt varumĂ€rke, min hjĂ€lp under mĂ„nga Ă„r till alla mina trĂ€ningspass och tĂ€vlingar.  DĂ€rför kan det aldrig vara bara en bil.  Jag har ocksĂ„ bytt namnet pĂ„ hemsidan. Du som Ă€r uppmĂ€rksam har sĂ€kert redan sett det.  Vi heter numera: You rise above it all ❀ Som jag sa sĂ„ blev det ingen ordlek den hĂ€r gĂ„ngen. Varken jag eller min omgivningen kunde uppbringa kreativitet nog för att hitta nĂ„got som jag kĂ€nde passade.  IstĂ€llet fastnade jag för en mening som innehĂ„ller sĂ„ mycket mer.  You rise above it all stĂ„r för sĂ„ mycket inom mig.  Det stĂ„r för vilja, hĂ€ngivenhet och pannben. Det stĂ„r för att orka lite till, hitta utvĂ€gar och att hĂ€rda ut i dom mörkaste av stunder.  Meningen stĂ„r för den grundlĂ€ggande tron som ligger bakom mycket av det jag gör och mĂ„nga av dom beslut jag tar - allt blir bra.  Hur jĂ€vligt det Ă€n kĂ€nns, hur ledsen jag Ă€n blir, hur knĂ€ckt och stjĂ€lpt jag Ă€n kĂ€nner mig; sĂ„ viskar nĂ„got alltid i bakhuvudet pĂ„ mig - "allt kommer att bli bra, du tar dig igenom det dĂ€r". Du vet att pappa har lĂ€rt mig det. Och jag har mĂ„nga gĂ„nger tĂ€nkt: men kan han sĂ€ga nĂ„got annat?! Kan han ge mig ett bĂ€ttre rĂ„d? SĂ€ger han sĂ„ för att han Ă€r för lat för att komma pĂ„ nĂ„got bĂ€ttre eller?  Men pappa Ă€r inte dum. Han kanske vet att upprepning Ă€r ett bra sĂ€tt att prĂ€nta in nĂ„got pĂ„? För det har satt sig, och Ă€ven om jag inte alltid tror pĂ„ det fullt ut, sĂ„ finns det dĂ€r. Och det hjĂ€lper mig.  Men varför heter vi inte "allt blir bra" dĂ„?  Jo. SĂ„hĂ€r Ă€r det.  "Allt blir bra" Ă€r en fin mening. Och det Ă€r ett bra sĂ€tt för en förĂ€lder att svalka en orolig dotter, kanske. Men det ger mig inte kraft. Det ger mig ett lugn.  Att allt blir bra gör mig kanske lugn för tillfĂ€llet, men det gör mig ocksĂ„ passiv. "Det löser sig, det ordnar sig..." Men vem löser det? Och vem ordnar det?  DU.  Du, du och bara du.  Det Ă€r DU som reser dig. Det Ă€r du som tar smĂ€llen och det Ă€r du som uppbringar entusiasm och ork.  Och jag tror pĂ„ oss mĂ€nniskor. Jag tror pĂ„ vĂ„r förmĂ„ga och pĂ„ att vi bĂ€r oĂ€ndliga resurser inom oss. Jag vet vad vi kan Ă„stadkomma nĂ€r vi har viljan. Och jag vet att vi hĂ€rdar ut nĂ€r vi mĂ„ste.  NĂ„gra sĂ€ger att vissa Ă€r av "klent psyke", "inte kommer att fixa det", "inte kan hantera situationen", "inte Ă€r lĂ€mpad".  Vilket jĂ€vla skitsnack.  En mĂ€nniska KAN. Det handlar bara om att vi ska lĂ€ra oss. Och för det behövs det ibland lite hjĂ€lp utifrĂ„n, frĂ„n mĂ€nniskor runt omkring. Och det kanske kostar en del misslyckanden, det kanske kostar nĂ„gra fall ner pĂ„ knĂ€... men vi kan alltid resa oss igen!  You rise above it all stĂ„r för min tro pĂ„ dig, pĂ„ mig sjĂ€lv och pĂ„ vĂ„rt fantastiska psyke.  Det stĂ„r för min tro pĂ„ att vi kan vĂ€nda vĂ„r nuvarande situation, vi kan göra bĂ€ttre om det Ă€r vĂ„rt mĂ„l, vi kan tĂ€nka annorlunda om vi behöver.  Vi Ă€r fantastiska! Vi Ă€r formbara och vi har allt vi behöver högst upp pĂ„ kroppen.  Vi Ă€r tĂ„liga, vi Ă€r stĂ„tliga varelser och vi kan stĂ„ pall för mycket mer Ă€n vad vi ibland tror.  Av just dom hĂ€r anledningarna heter vi som vi heter nu.  Och jag ryser nĂ€r jag ser min bil vĂ€ntandes pĂ„ parkeringen för att ta mig till mitt nĂ€sta trĂ€ningspass. Det Ă€r som en enda stor post-it lapp med budskapet jag hoppas att du gillar lika mycket som jag: You rise above it all. Kom ihĂ„g det ❀  Kram och kĂ€rlek, Nadja 

INNaN JaG DRaR.

God lunch vapendragare dĂ€r, VĂ€skan Ă€r packad, trĂ€ningsprogrammen Ă€r skrivna och om nĂ„gra timmar kommer min taxi för att köra mig mot Arlanda.  Jag vaknade med lite halsont idag och kĂ€nslan av panik kröp pĂ„ mig. Jag har INTE tid att bli sjuk nu.  Men Ă„ andra sidan sĂ„ sprang jag grymma intervaller i förrgĂ„r och kroppen brukar alltid reagera pĂ„ det.  Jag har Ă„terigen satt Agne-Nadja-pers i styrkan och jag har sprungit mina 3 km snabbare Ă€n tidigare och nu ser jag fram emot att fĂ„ ut min nyvunna kraft i grenarna. Det Ă€r Ă€ndĂ„ det som rĂ€knas.  Stark Ă€r roligt att vara, men det Ă€r friidrott jag hĂ„ller pĂ„ med.  Det Ă€r teknik och kĂ€nsla som ska samstĂ€mmas. Rytm och timing och explosivitet vid precis rĂ€tt tillfĂ€lle.  I Barcelona kommer jag att trĂ€na intervaller och hoppstyrka tillsammans med ATEA. Passen Ă€r uppbyggda sĂ„ som jag brukar köra dom och det ska bli roligt att se vad mina atleter dĂ€r mĂ€ktar med.  Jag har kameran med mig och kommer att fota sĂ„ mycket jag bara kan och hinner med.  Med mig pĂ„ resan har jag ocksĂ„ mina nya favorittassar: Ascoola seglarskor frĂ„n Qlar Kommunikation!  Jag Ă€r ju lite smĂ„tt galen i skor och den sidan kan ingen hejda mig frĂ„n att leva ut.  Att Barcelona sedan Ă€r den shoppingtokiges stad behöver vi inte gĂ„ in nĂ€rmre pĂ„...  Jag har inte alls mycket att sĂ€ga idag, jag ville mest kika in och sĂ€ga hej. Och önska dig en bra dag. Och sĂ€ga att jag tycker att du ska unna dig din favoritdryck i solen under dagen ❀ Vilken min blir vet du ju... SKÅL! 

NĂ€sta sida »

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.