Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

STaRK OCH STaRKaRe

Söndagspussen!  class= Palma Ă€r regnigt idag men det gör ingenting. Det Ă€r min vilodag och jag behöver inte gĂ„ utanför dörren om jag inte vill.  LĂ€gret gĂ„r bra och jag har hittills kunnat köra allting som varit planerat. Det gör mig tillfreds och lugn.  Jag Ă€ter god mat, mycket skinka och salami. Och pĂ„ tal om mat sĂ„ mĂ„ste jag sĂ€ga att jag Ă€lskar tapas! Plockmat Ă€r nĂ„got av det bĂ€sta som finns...  Gillar du tapas? Jag tĂ€nker att man kan göra svenska tapas: bara slĂ€nga ihop en mix av allt möjligt och börja tugga. IkvĂ€ll blir det ett besök pĂ„ La Perla. Har du varit dĂ€r? Maten ska tydligen vara sagolik. SĂ„ jag hoppas pĂ„ att gĂ„ dĂ€rifrĂ„n smĂ€llfet.  Jag vill hinna vila innan middagen, sĂ„ dĂ€rför passar jag pĂ„ att blogga nu. Och jag tĂ€nker att det Ă€r roligt för nĂ„gra av er Ă€r fortfarande vakna 🙂 Min förra inlĂ€gg har kommit sĂ„ sent och jag har sjĂ€lv tĂ€nkt: "hur ska man orka vara aktiv hĂ€r inne nu...!"  Imorgon börjar Ă„terigen en ny vecka och som vanligt fĂ„r Malin kicka igĂ„ng dig!  HĂ€r Ă€r hennes hĂ€lsning till dig denna gĂ„ngen: 
Hej godingar. Denna veckans trĂ€ning koncentrera vi pĂ„ hantlar. AnvĂ€nd inte för tunga men inte för lĂ€tta heller 😉 TĂ€nk pĂ„ att spĂ€nna bĂ„len och gör rörelserna lugnt och kontrollerat. Inga hastiga rörelser. 6x45 sek och ni gör dom som ett cirkelpass. AlltsĂ„ alla övningar Ă€r ett varv och sedan gör ni dom 6 gĂ„nger i 45 sek med 30 sek vila mellan varven. KĂ€nner ni att det Ă€r för lĂ€tt eller för svĂ„rt anpassar ni det bara som det passar er ❀
TyvĂ€rr kan jag inte lĂ€gga upp videos hĂ€r, sĂ„ vill ni se rörelserna i sin helhet sĂ„ gĂ„ in pĂ„ Malins instagram: malincharlotte_  Förutom trĂ€ning sĂ„ ville Malin tipsa om en annan grej: 
Ni som Ă€r som mig och behöver den dĂ€r exakta kicken inför ert trĂ€ningspass kan jag starkt rekommendera att bestĂ€lla hem denna fantastiska dryck pĂ„ https://www.cleandrink.se 
Imorgon börjar min sista trĂ€ningsvecka hĂ€r i Spanien. Jag ser fram emot vĂ€rme och att fĂ„ springa i lĂ€tta klĂ€der. Det Ă€r en av de bĂ€sta frihetskĂ€nslorna som finns!  Sen fĂ„r du gĂ€rna hĂ„lla tummarna för att jag klarar mitt mördarpass med 200-ingar. Förra veckan skulle jag göra 25 stycken men jag klarade bara av 15 och blev förbannad. Det bara gick inte att springa fler. Kroppen sa stopp och jag fick se mig tillfĂ€lligt besegrad.  Denna gĂ„ngen tĂ€nker jag klara fler. Jag messade Agne direkt efterĂ„t som meddelade att loppen hade gĂ„tt en aning för fort. Som alltid Ă€r jag het pĂ„ gröten och kaxig inledningsvis. Allt kĂ€nns ju sĂ„ lĂ€tt innan jag blir trött!  Den hĂ€r gĂ„ngen ska jag portionera mina krafter pĂ„ ett smartare sĂ€tt. Hur fungerar du nĂ€r du blir trött? NĂ€r tanken tar slut? Blir du arg? Ledsen? Modlös? Tar du i lite till?  Nu skriker sĂ€ngen efter mig. Mat och sovklockan följde med till Palma. Jag behöver sova.  Over and out pussgurka ❀

ETT VyKoRT.

Hej du, jag vill bara titta in med en liten hĂ€lsning. Det var lĂ€ngesedan jag var hĂ€r och stökade. Jag har haft lĂ€ttare för att lĂ€gga upp bilder pĂ„ instagram dĂ„ det gĂ„r snabbare och Ă€r lite enklare nĂ€r man serveras ett dĂ„ligt nĂ€t.  Jag vill bara berĂ€tta att livet i solen Ă€r sĂ„Ă„Ă„Ă„Ă„Ă„ bra! Jag mĂ„r bra, Ă€ter bra och trĂ€nar super. Hela kroppen kĂ€nns lycklig och jag kĂ€nner hur hĂ„rdheten i den börjar komma tillbaka. KrĂ€mporna Ă€r fortfarande dĂ€r men dom blir fĂ€rre och jag har lĂ€ttare för att vakna pĂ„ morgonen...  Att vara pĂ„ lĂ€ger har varit min grej sedan 15-Ă„rs Ă„lder. Jag vet att vi hade dĂ„lig ekonomi i familjen men min Ă€lskade pappa gjorde en deal med klubben som jag trĂ€nade för och lyckades skrapa ihop sĂ„ att jag fick följa med. Jag minns glĂ€djen och hur förvĂ„nad jag blev över att jag skulle fĂ„ Ă„ka ivĂ€g.  Pappa sa aldrig att det var han som hade fixat det. Det fick jag veta av min trĂ€nare flera Ă„r senare.  PĂ„ det lĂ€gret utvecklades jag mycket och jag kom med i landslaget och fick sedan stöd för att kunna Ă„ka ivĂ€g. Sedan dess har lĂ€ger blivit symboliskt för mig.  Det Ă€r en symbol för utveckling och ocksĂ„ tacksamhet. Jag vet att det inte Ă€r en sjĂ€lvklarhet att fĂ„ Ă„ka ivĂ€g. Jag vĂ€rdesĂ€tter det otroligt mycket.  Att fĂ„ springa ute i det fria och att fĂ„ strĂ€cka ut benen med en sol i ansiktet Ă€r oslagbart. Det finns inget som kickar igĂ„ng mig sĂ„ som det. Idag Ă€r det molnigt ute men det kĂ€nns som att det Ă€r ganska okej. Jag har nĂ€mligen en hel drös med 300-ingar och 250-meters lopp... och mina vĂ€tskeersĂ€ttningstabletter Ă€r slut sĂ„ det Ă€r lika bra att det Ă€r en sval dag.  Jag har Ă€tit mig proppmĂ€tt pĂ„ frukostbuffĂ©n och behöver gĂ„ pĂ„ toa innan jag kan fortsĂ€tta den hĂ€r dagen... sĂ„ det gör jag nu. Puss pĂ„ dig, kram och fĂ„ bort snön dĂ€r hemma innan den 2:a mars 😉 

FRiiDROTTSGaLaN MeD ATEA.

Dimman hĂ€nger över VĂ€xjö. Ögonlocken gör detsamma över hela mitt ansikte, kĂ€nns det som.  Jag har varit inne i en riktig "trött-period".  Ja, du ser ju sjĂ€lv. HĂ€r har sliten satt sig.  Jag hoppas att du kĂ€nner dig frĂ€schare Ă€n mig nu nĂ€r vi har haft bloggvila hĂ€r inne.  I onsdag tĂ€nkte jag skriva att jag tog ledigt för att Ă„ka till Friidrottsgalan i Stockholm, men dĂ„ skulle jag ljuga.  Jag fick planera om och körde 30 x 43 sekunders löpning med 1 minuts vila pĂ„ morgonen innan Rio lĂ€mnade den hĂ€r smĂ„lĂ€ndska staden.  Agne sa först "kör 30 st" och jag skrek rakt ut: "Ă€r du galen?! Jag har bara gjort 20 tidigare. Hur ska jag kunna göra 10 fler bara sĂ„dĂ€r?"  Han drog ner det till 28 vilket fick mig att kĂ€nna mig som en mes nĂ€r jag vĂ€l satte igĂ„ng sĂ„ bara för att visa för mig sjĂ€lv att jag kunde sĂ„ körde jag alla 30.  S Å. J Ä K L A. N Ö J D.  10 fler lopp frĂ„n ett pass till ett annat fĂ„r mitt hjĂ€rta att skutta till. PĂ„ nĂ„got sĂ€tt har jag blivit starkare. FörbĂ€ttrat flĂ„s och cirkulation i kroppen.  Svettig som ett smörpaket i 25 graders solsken Ă„kte jag sedan hem för att packa inför galan.  Min huvudpartner ATEA stod för festen och givetvis gjorde dom det storstilat.  Röd matta, stora tv-skĂ€rmar och mycket folk.  Liveband pĂ„ scen och Magnus Sallbring och Malin Ewerlöf som perfekta konferencierer.  Jag fick trĂ€ffa mĂ„nga av mina friidrottskompisar vilket gav mig energi men höll Ă€ndĂ„ pĂ„ att somna stĂ„ende i mina höga klackar.  Morgonpasset hade totalt sugit musten ur mig.  Gillar du galor? Har du varit pĂ„ nĂ„gon som du vill berĂ€tta om? Kan tĂ€nka mig att det finns en hel del att gĂ„ pĂ„...  Jag brukar alltid fĂ„ ont i magen precis innan. För jag har respekt för galor. Jag tycker att man ska göra sig extra fin och det Ă€r inte min starka sida.  Jag gĂ„r ju mest runt i trĂ€ningsklĂ€der och helt osminkad. För mig sĂ€llan som en Lady. Är mer Ă„t traktorhĂ„llet.  DĂ€rför kan jag inte andas ut förrĂ€n jag kliver ut pĂ„ röda mattan och vĂ€l Ă€r framme. Allt innan med förberedelser och att vĂ€lja klĂ€der och hĂ„r Ă€r ungefĂ€r som fyra trĂ€ningspass för mig. NĂ€r klĂ€nningen sedan Ă€r pĂ„ och hĂ„ret klart sĂ„ Ă€lskar jag det, frĂ„gar mig sjĂ€lv varför jag inte gör det hĂ€r oftare och kan i bara farten ta upp mobilen och tacka ja till allt som kommer i min vĂ€g.  NĂ€sta gala pĂ„ schemat blir Tillsammans mot cancer i Januari. Har ni nĂ„got tips pĂ„ vacker klĂ€nning till dess sĂ„ shoot. Jag tĂ€nkte för en gĂ„ngs skulle ha lite framförhĂ„llning.  Vi borde kunna skicka bilder i kommentarsfĂ€ltet. TĂ€nk vilken grej det skulle bli?  Okej, jag fattar att du Ă€r trött pĂ„ bilder nu.  Och jag ska Ă€ndĂ„ försöka fĂ„ tag pĂ„ Agne. Vi ska fĂ„ finbesök pĂ„ trĂ€ning till helgen och har lagt om i passen och jag behöver veta vad som gĂ€ller.  Puss och kram sĂ„ lĂ€nge, hĂ„ll huvudet högt och ha en bra BLACK FRIDAY ❀

LiVeT ÀR eN Jojo.

Tick tack, tick tack... godmorgon, hej det var lĂ€ngesedan och oj sĂ„ vintern kom bara över en natt. Hur har du haft det under tiden vi har lekt med radiotystnaden?  Nytt jobb? UpptĂ€ckt nĂ„gon ny serie? Har du trĂ€nat? Eller kanske vilat? Har du lekt med dina barn eller kanske gjort ett till? Har du pluggat? LĂ€st nĂ„gon bok du kan rekommendera? Har du hĂ„llt dig frisk? Ätit nĂ„gon ny matrĂ€tt? Har nĂ„gonting alls förĂ€ndrats?  Hos mig lunkar livet pĂ„. Samtidigt som det stormar i vissa hörn.  Jag har kört en testvecka med Agne, jag har varit fram och tillbaka i Stockholm, jag har fĂ„tt veta saker jag inte vill veta, jag har gjort tvĂ„ intervjuer och jag har fĂ„tt ryggen knĂ€ckt. Det sliter Ă„t alla hĂ„ll och kanter just nu. Lite bra Ă„t vĂ€nster, lite dĂ„ligt Ă„t höger. En gosig blandning av allting.  Och nĂ€r jag tyckte att det var som mest jobbigt igĂ„r sĂ„ scrollade jag förbi det hĂ€r citatet, som jag naturligt har levt efter tidigare men som jag lite har glömt bort i min tankehets: Det ÄR verkligen sĂ„dĂ€r. Jag har mĂ€rkt det tydligt dom gĂ„nger jag har jĂ€mfört vissa egna reaktioner med andras. Och givetvis nĂ€r jag jĂ€mfört egna tidigare reaktioner med nya.  Som nĂ€r jag var ung och fick ont i kroppen - "inga problem. Jag fixar det. Det försvinner snart". Jag letade lösningar och övningar som skulle kunna vara bra. Medan jag idag nĂ€r jag fĂ„r ont blir mer ledsen. Tappar lite ork. Börjar ifrĂ„gasĂ€tta mig sjĂ€lv.  Eller som med mitt cancerbesked - jag var inte rĂ€dd nĂ€r lĂ€karen berĂ€ttade, jag kĂ€nde all kraft i min kropp och jag reagerade offensivt. Idag kĂ€nner jag annorlunda. Jag Ă€r ocksĂ„ hĂ€r mer rĂ€dd. Mer försiktig. Reagerar annorlunda pĂ„ sjukdom idag.  Eller som innan jag trĂ€ffade Agne - 10 lopp var MÅNGA lopp. Idag Ă€r 10 lopp semester. Typ "öh, Ă€r det inte mer?" Allt Ă€r reaktioner i vĂ„ra huvuden. Tankar vi skapar eller vĂ€ljer genom erfarenheter vi skaffat oss.  FrĂ„gan Ă€r dĂ„ om vi kan vĂ€lja att alltid reagera pĂ„ det dĂ€r starka och bra sĂ€ttet som vi har lyckats göra förut?  Jag tror det. Men jag tror att det krĂ€ver stor insats av oss. Det krĂ€vs medvetenhet och vakenhet, har jag mĂ€rkt. Och ibland Ă€r vi inte medvetna och vakna. Vad gör vi dĂ„?  Vem pĂ„minner oss?  Jag försöker pĂ„minna mig sjĂ€lv genom notiser pĂ„ mobilen. Lappar i min kalender. Genom att ringa min syster som alltid ser saker sĂ„ enkelt: "inga problem det dĂ€r Nadja, det Ă€r vĂ€l enkelt?"  Jag rotar i det hĂ€r eftersom jag behöver den dĂ€r enkelheten nu. Jag har ont i ryggen, jag saknar den dĂ€r hundraprocentiga energin och jag har jobbiga saker att ta tag i som hĂ€nger över mitt huvud.  Men nĂ€r det börjar kĂ€nnas övermĂ€ktigt har jag ytterligare en tanke som stöttar mig. Den kommer frĂ„n pappa: "allt blir bra, allt blir som det ska".  Och jag Ă€r fortfarande övertygad om att vi fixar vĂ„ra utmaningar. För vi Ă€r modigare Ă€n vi tror, mer anpassningsbara Ă€n vi anar och uthĂ„lligare Ă€n nĂ„gon annan vet om.  För dig som Ă€r nyfiken pĂ„ hur testveckan gick sĂ„ kan jag bara sĂ€ga en sak - jag har utvecklats!  Jag Ă€r hĂ€stlĂ€ngder bĂ€ttre Ă€n förra Ă„ret. Jag vĂ€ger ett kilo mindre men Ă€r Ă€ndĂ„ starkare. Jag har bĂ€ttre syreupptagning och jag hoppar högre!  Jag Ă€r starkare i magen och jag Ă€r mer tĂ„lig över lag.  Jag har kommit sĂ„ vĂ€ldigt, vĂ€ldigt lĂ„ngt. Men varje nytt stadie krĂ€ver nytt tĂ€nk och annan energi och jag glömmer ibland bort att njuta av mina framsteg.  Jag vill bara ha mer. Bli snabbare, starkare, spĂ€nstigare.  Och jag blir arg nĂ€r jag inte levererar pĂ„ den nya nivĂ„n jag tagit mig till.  Men jag Ă€r medveten om det. SĂ„ ibland hjĂ€lper mina pĂ„minnelser pĂ„ mobilen mig att stanna upp och jag tackar mig sjĂ€lv för att jag biter ihop. För att jag hĂ€rdar ut nĂ€r det gör ont.  Jag Ă€r vĂ€ldigt nöjd med mina testresultat och har ungefĂ€r tvĂ„ mĂ„nader kvar av hĂ„rd trĂ€ning innan jag tĂ€nker inleda en inomhussĂ€song som jag inte har kört sedan 2012.  Nu skiter vi i det hĂ€r...  Heja oss och allt vi klarar av!  Puss & kram ❀

UTMaTTNiNG.

God kvĂ€llspuss och en hĂ€lsning frĂ„n en sjukling... Som en blixt frĂ„n en klarblĂ„ himmel blev jag igĂ„r kvĂ€ll krĂ€kling. Jag körde ett bra trĂ€ningspass pĂ„ kvĂ€llen: 20 x 200 meter.  Ett pass som kĂ€ra Agne har döpt till "oĂ€ndligt". IgĂ„r förstod jag varför. Uppgiften var att springa 200 meter pĂ„ en viss tid, med en minuts vila mellan varje lopp och tills vi inte pallade mer.  Agne kunde lika gĂ€rna ha sagt: spring tills du stupar.  Det blev lopp pĂ„ lopp pĂ„ lopp och jag trodde aldrig att det skulle ta slut.  Motvinden var som en vĂ€gg i fejset och kylan Ă€cklig. Men jag tĂ€nkte hela tiden: "shit vilket pannben jag fĂ„r nu!" Jag fick syra i magen och benen. Det sved som fan i mellangĂ€rdet. Ni vet den dĂ€r kĂ€nslan som man fĂ„r nĂ€r man egentligen inte Ă€r trĂ€nad för det man gör men man gör det Ă€ndĂ„ - utvecklingsstadiet.    NĂ€r jag kom hem var jag hungrig som ett djur och hĂ€llde i mig gulaschsoppa. Det skulle jag uppenbarligen inte ha gjort. För pĂ„ bara nĂ„gra minuter kom illamĂ„endet och magen kraschade. Jag pep in pĂ„ toa och blev sittande dĂ€r ett tag.  TĂ€nkte först att det var trĂ€ningen och syran som hade bildats i magen under tiden. Men nĂ€r jag mitt i natten behövde springa upp för att spy anade jag att det var nĂ„got annat.  Visst gĂ„r det nĂ„gon irriterande krĂ€ksjuka nu?  Jag spydde totalt tre gĂ„nger inatt och sov inte ett skit. Mamma har försökt att skĂ€mma bort mig under dagen men jag har inte kunnat Ă€ta nĂ„got av det som serverats. Inte förrĂ€n nu. SĂ„ jag tror att det redan ikvĂ€ll vĂ€nder Ă„t det bĂ€ttre.  Jag har legat i sĂ€ngen mĂ„nga timmar idag men hasade mig upp nĂ€r en annan sjukling kom pĂ„ besök: Michaela. Hon lĂ„g hemma hela dagen igĂ„r och hörde av mamma att man blir ompysslad pĂ„ SkĂ€rvaboda Resort. Och dĂ„ hennes man Ă€ndĂ„ inte fanns hemma för att ta hand om henne sĂ„ kom hon till oss.  Mamma fick kĂ€mpa med mediciner och vĂ€tska och gulligull.  Och jag var tvungen att ge mamma cred och upprĂ€ttelse. Jag sa att jag frĂ„n och med nu mĂ„ste Ă€ndra i min förelĂ€sning. I den brukar jag berĂ€tta om hur mamma alltid blir glad nĂ€r man kommer pĂ„ besök eftersom man dĂ„ kan hjĂ€lpa till med att klippa grĂ€s, putsa rutor, rensa rabatter... Nu behöver jag ett avsnitt för nĂ€r man Ă€r spysjuk - dĂ„ Ă€r hon len som bomull.  Heja morsan!  Jag ska göra mig en kopp te till och försöka hĂ„lla mig vaken till Idol.  Imorgon vĂ€ntar en massa backlopp och jag vill gĂ€rna köra dom.  Hoppas att du Ă€r kry och mĂ„r bra och har en glad fredag! ❀ Puss och kram med munskydd pĂ„

VĂ„R SVĂ„Ra BaLaNSGĂ„NG.

Vindarna viner utanför och graderna sjunker nerĂ„t. Kylan Ă€r bitande nu. Jag behöver plocka fram min vinterjacka.  Jag har haft samma jacka i snart fyra Ă„r. Jag Ă€r en vanemĂ€nniska pĂ„ vissa omrĂ„den. Och trots att jag till och frĂ„n har shoppingdjĂ€vulen i mig sĂ„ har jag inte bytt ut min röda Peak Performance-jacka. Än.  Det kanske Ă€r dags nu?  Synd bara att jag inte har ben som kan ta mig ut pĂ„ stan - jag slĂ€par mig fram!  TrĂ€ningsvĂ€rken Ă€r ett skĂ€mt och begrĂ€nsar mig. Efter loppen och hoppen i mĂ„ndags och hĂ€cklöpningen i tisdags sĂ„ fick vi alla vila redan igĂ„r - vi skulle börja lugnt denna veckan.  Bara tur för mig och min kropp. För vi har en jobbig tid med tillvĂ€njning nu.  MĂ„nga sĂ€ger till mig: "men du fĂ„r vĂ€l inte trĂ€ningsvĂ€rk? Du har ju trĂ€nat hela ditt liv!" Men jag svarar alltid: "eh, jo jag fĂ„r trĂ€ningsvĂ€rk frĂ„n helvetet! Dels för att vi pendlar mellan olika trĂ€ningsformer och dels för att kroppen reagerar sĂ„ fort jag tar mig till en ny nivĂ„". FĂ„r jag inte trĂ€ningsvĂ€rk sĂ„ blir jag lite misstĂ€nksam. Har jag verkligen pressat mig? Har jag chockat kroppen sĂ„ att den utvecklas? Tog jag inte i 100%?  Alla kroppar Ă€r annorlunda, men sĂ„ fungerar min.  Har du koll pĂ„ din? Vet du nĂ€r du ger jĂ€rnet med den?  Jag Ă€r 33 Ă„r ung och Ă€r just nu lycklig över den kropp som i sĂ„ mĂ„nga Ă„r har gett mig chansen att anvĂ€nda den pĂ„ sĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt.  Jag skriver "just nu" för du vet att jag mĂ„nga gĂ„nger ocksĂ„ har varit besviken pĂ„ den. Men det tillhör lite livet, har jag mĂ€rkt. Ibland glĂ€dje - ibland irritation.  Det jag önskar av den nu Ă€r att den Ă€r tĂ„lig genom den hĂ€r hösttrĂ€ningen. SĂ„dĂ€r tĂ„lig som den var nĂ€r jag var ungdom.  Jag behöver dom hĂ€r mĂ„naderna av uppbyggnad.  Och jag försöker att hitta balansen i vardagen.  Balans mellan vila och aktivitet, balans mellan att fokusera pĂ„ trĂ€ning och sedan anvĂ€nda huvudet i mitt samarbete med sponsorer och pĂ„ mitt nya "till-och-frĂ„n-jobb".  Balans i livet kan vara den svĂ„raste utmaning jag nĂ„gonsin tagit mig an.  Och jag stötte pĂ„ en otroligt bra text pĂ„ nĂ€tet som jag hoppas du har tid att lĂ€sa!  Nu har jag sjĂ€lv inte nĂ„gra barn, men jag kĂ€nner budskapet i orden och jag tror att du ocksĂ„ kan kĂ€nna igen dig. Lina Norberg Juuso stĂ„r för dagens tĂ€nkvĂ€rda omgĂ„ng.  VarsĂ„god: " (Fakta: Snart 36 Ă„r. TvĂ„barnsmamma. Jobbar, pluggar, anmĂ€lt mig till massa lopp och sĂ„ vidare
.)  Jag Ă€r sĂ„ trött. NĂ€r jag var barn under Ă„ttiotalet satt mammorna under flĂ€kten pĂ„ en pall. De rökte BlĂ„ Blend, hade blĂ„ mascara som enda make-up och var enastĂ„ende vackra med sitt permanentade hĂ„r. De hade hĂ„r under armarna och köpte Big Pack till ungarnas kalas. Saft fick man dricka ur vita plastmuggar med rĂ€fflor pĂ„. NĂ€r mammorna skickade ivĂ€g sina egna Ă€ttlingar till födelsedagsfester sĂ„ lĂ„g det en slant i ett igenslickat kuvert och sĂ„ var presenten fixad. Lekarna kom barnen pĂ„ sjĂ€lva medan de vuxna tog en till cigarett och diskuterade senaste avsnittet av Dallas. Jag tror inte en enda mamma trĂ€nade – Ă€ven om söndagens tv-program med knipövningar pĂ„ schemat traditionellt stod pĂ„ under helgerna. Kniiiiiiip. Jag Ă€r sĂ„ trött. Man hade hört talas om kostcirkeln, men brydde sig inte nĂ€mnvĂ€rt. Grönsaker var lika med tomat och isbergssallad. Det Ă„t man kanske pĂ„ helgerna. Ungarna skulle överleva och de gjorde barnen pĂ„ falukorv och limpsmörgĂ„s. O`boy. Frosties. Jag lĂ€ngtar bakĂ„t – jag Ă€r sĂ„ trött! Jag lĂ€ngtar tillbaka till ett Ă„ttiotal som jag sĂ€kert romantiserar kraftigt hĂ€rifrĂ„n 2015 – men Ă€ndÄ  I minnets skimmer frĂ„n det som var - sĂ„ skimrar det sĂ„ lĂ€tt och vackert och enkelt. Jag Ă€r i jakten pĂ„ den tid som flytt. Jag Ă€r i fĂ„nge i den tid som Ă€r. Nu Ă€r makeup inte lĂ€ngre blĂ„ mascara utan mineralpuder, coversticks, fransförlĂ€ngning och putmunnar fixas lĂ€tt för dem som har stĂ„lar. Kalas Ă€r hemmagjorda tĂ„rtor dĂ€r antalet dekorationer med sugarpaste för tankarna till Amerika de lux. Alla Ă€r sin egen konditor. Big Pack vĂ„gar man inte andas lĂ€ngre. Och sedan kommer den förbestĂ€llda clownen till partyt och the show must go on. Jag Ă€r sĂ„ trött. Presenterna ska pimpas och uppumpas – har du hört talas om hur fiiiiiint paketen slĂ„s in i Japan? SĂ„ gör vi! Det finns instruktionsfilmer pĂ„ Youtube. Det Ă€gnar vi en eftermiddag Ă„t. Man ska anstrĂ€nga sig. Göra lite extra. Vara-duktig-mammakvinna. Alla mammor trĂ€nar och dĂ„ ska det trĂ€nas pĂ„ riktigt. En motionĂ€r Ă€r ingen motionĂ€r förrĂ€n Vasaloppet Ă€r avklarat – minst. Den kvinna som nĂ€rmar sig fyrtio och inte sprungit nĂ„got hĂ€ftigt motionslopp Ă€r pinsamt ute. SĂ„ oldÂŽn saggy. Jag Ă€r sĂ„ trött. Jag sitter pĂ„ bussen och tĂ€nker vara effektiv, nyttja tiden vĂ€l, vara högpresterande och duktig och plugga under resan. Jag bara somnar och somnar och somnar. Och fĂ„r dĂ„ligt samvete, dĂ„ligt samvete och dĂ„ligt samvete. Jag Ă€r sĂ„ trött. I mailkorgen ligger anmĂ€lan till Göteborgsvarvet, kallelser till mötena, pĂ„minnelser om allt som ska göras. I kalendern deadlines efter deadlines efter deadlines. Barnen behöver nya klĂ€der. Jag behöver 80-talet. LĂ€ngtar efter att sitta pĂ„ en pall under en flĂ€kt, röka BlĂ„ Blend med en kompis, ha hĂ„r under armarna och lĂ„ta livet levas istĂ€llet för att försöka fĂ„nga livet medan tröttheten slickar en i ryggen. Som om vila vore en fiende"  HUR BRA SKRIVET ÄR DET DÄR?! Det Ă€r sĂ„ Ă€rlig och naket och vackert.  Jag tycker inte alls att sĂ„dant Ă€r gnĂ€ll, jag tycker att det speglar en annan mĂ€nniskas vardag och tankar.  Jag blir sĂ„ glad nĂ€r nĂ„gon vĂ„gar öppna sig sĂ„dĂ€r och sĂ€ga det som jag tror att mĂ„nga kĂ€nner.  Vad sĂ€ger du? Ska vi kĂ€ka frukost?  Min matlust kommer att skjuta i höjden av all energiförlust frĂ„n och med nu. Och jag förvĂ€ntar mig att gĂ„ upp ungefĂ€r tvĂ„ kilo den hĂ€r perioden. Men nĂ„got sĂ€ger mig att all löpning med Agne kommer att göra sĂ„ att jag tappar i vikt.  Jag behöver vara extra noga med att pumpa i mig nĂ€ring. HĂ€r ska musklerna vĂ€xa!  Puuuuuuuussss och kram! ❀

JaG BLiR BÀTTRe! 

Gooood förmiddag goding!  SĂ„hĂ€r har jag sovit i tvĂ„ dagar. Hos mamma och Allan har jag fĂ„tt husrum och mat. Jag Ă„kte hit i fredags för att fira lilla Ludde som fyllde fyra Ă„r. Han ville visa pĂ„ fingrarna och frĂ„gade mig "hur mĂ„nga Ă€r det dĂ„? SĂ„hĂ€r" och höll upp alla fingrar pĂ„ handen.  Jag fĂ€llde ner ett av dom och han skrattade. Lilla sötnosen. Min systerson som aldrig mer kommer att fĂ„ sover över hos mig. Ja, du vet ju historien.  Han bjöd pĂ„ tĂ„rta och bullar och jag kom med mjuka paket. NĂ€r han öppnade sa han förvĂ„nat: "men, det Ă€r ju skor... Present dĂ„?" Haha, ja du Ludde. Du fĂ„r ta det med din mamma. Leksaker finns liksom i överflöd. En frĂ€sch outfit Ă€r mycket hĂ€ftigare.  Han kommer att fatta nĂ€r han blir stor. Jag lĂ€mnade syster sent och blev vĂ€lkomnad hos mamma och Allan med tĂ€nda ljus ute vid sjöstugan. Sista sommaren har gjort kvĂ€llarna uthĂ€rdliga.  IgĂ„r hade jag bara ett trĂ€ningspass och pĂ„ det en enda snabb 200-ing. Jag var bĂ„de skeptisk och nervös innan. Sista jag sprang en 200-ing hade jag feber och krampkĂ€nning och jag ville slĂ„ den tiden.  Vilket i sig egentligen inte borde varit svĂ„rt. Men grejen var att jag kĂ€nde mig ringrostig efter all hĂ€cklöpning.  Stela ljumskar och tighta baksidor. SĂ„dant som fĂ„r mig att bli Ă„terhĂ„llsam nĂ€r jag ska springa riktigt snabbt.  Men nĂ€r jag hade vĂ€rmt upp mĂ€rkte jag att jag hade tryck i steget och pĂ„ stegringsloppen kĂ€nde jag att benen rullade pĂ„.  Jag satte "Nadja-Agne-pers" med nĂ€stan TVÅ sekunder!  Det hade jag verkligen inte förvĂ€ntat mig och nĂ€r jag ringde Agne för att be honom gissa tid sĂ„ lĂ€t det som om att han inte trodde pĂ„ mig.  Jag vet att han ville frĂ„ga om jag kanske inte sprang 180 meter istĂ€llet för 200, men han vĂ„gade inte.  Jag blev sĂ„ JÄKLA glad!! Jag blev sĂ„dĂ€r vĂ€ldigt nöjd. Kanske Ă€r det alla 300-400-600 meter jag har sprungit som Ă€ntligen börjar göra mig löpstark?  Vad det Ă€n Ă€r som Agne gör, sĂ„ verkar det vara rĂ€tt. Det verkar fungera pĂ„ min kropp.  Jag kan knappt bĂ€rga mig inför hösttrĂ€ningen. Jag vill sĂ€tta igĂ„ng nu. TĂ€nk att fĂ„ komma in i all hĂ„rdtrĂ€ning pĂ„ den hĂ€r nivĂ„n? FörstĂ„ att fĂ„ bygga vidare pĂ„ det hĂ€r?  Det Ă€r sĂ„ spĂ€nnande att jag blir stissig. Jag vill springa backlopp, köra tung styrka, kasta tunga saker, lĂ€gga fler löpmeter bakom mig. TĂ€nk vad en sĂ„dan höst kan göra med kroppen?!  Förra hösten kunde jag vara med pĂ„ ca 50% av trĂ€ningen. Men sĂ„ kom jag frĂ„n ingenstans ocksĂ„.  Jag hade svĂ„rt för att springa tvĂ„ dagar i rad. Jag behövde vila oftare Ă€n dom andra tjejerna. Jag kunde inte hĂ„lla tempo och jag fick syra för ingenting.  Idag Ă€r lĂ€get annorlunda. Kroppen Ă€r full av kraft. NĂ€r jag hade kvittrat klart för Agne om trĂ€ningen igĂ„r sĂ„ fick han utrymme att prata och det enda han sa var: "lĂ€gg dig i bubbelbadet nu, vi hörs imorgon".  Jag gjorde som han sa och den stjĂ€rnklara kvĂ€llen gjorde mig filosofisk.  Jag lutade huvudet bakĂ„t och tankarna kom: "fasen sĂ„ coolt, jag kunde varit död. Men istĂ€llet utvecklas varje cell i min kropp. Och jag kan pressa den igen. Precis sĂ„dĂ€r som jag bad om." Jag försökte kĂ€nna mig tacksam. För sĂ„dana tankar brukar framkalla den kĂ€nslan hos mig.  Men igĂ„r kĂ€nde jag ingenting. Jag var tom. Jag lĂ„g bara dĂ€r. Som ett skal omsluten av hettande vatten.  Blev nĂ€stan irriterande pĂ„ mig sjĂ€lv. Undrade för mig sjĂ€lv om det Ă€r sĂ„hĂ€r det börjar... Är det nu jag börjar gĂ„ tillbaka till mitt gamla tankesĂ€tt; dĂ€r jag alltid förvĂ€ntade mig att jag skulle fĂ„ resultat för det arbete jag la ner. DĂ€r jag tog för givet att trĂ€ningen jag genomförde skulle utveckla mig.  Jag vill inte bli sĂ„n dĂ€r igen.  Jag vill vara sĂ„dan som jag har varit fram till nu - dĂ€r jag blivit lycklig över alla framsteg för att jag inte riktigt har vetat hur kroppen skulle ta emot pĂ„frestningarna.  Men hur hejdar man en kĂ€nsla? Hur sĂ€tter man stopp för förvĂ€ntningar?  BerĂ€tta för mig om du vet.  Avslutningsvis sĂ„ vill jag berĂ€tta tvĂ„ saker. Den första Ă€r att jag har fĂ„tt trĂ€ffa Ă€nnu en av er dĂ€r ute. Emilia som har följt bloggen frĂ„n start mötte upp mig i Lidingö Centrum förra veckan nĂ€r jag var dĂ€r. Hon kom med sin man och sina tvĂ„ barn och vi fikade pĂ„ cheesecake och kaffe. Pratade om allt och jag blev Ă€ven hĂ€r lite fundersam - hur kan ni alla vara sĂ„ sjukt hĂ€rliga!?  Jag orkar liksom inte.  NĂ„gon av er som lĂ€ser mĂ„ste ju vara riktiga skithuvuden? NĂ„gon mĂ„ste ju vara butter och bitsk? Eller har jag bara fantastiska lĂ€sare? Bland er 100 000 mĂ„ste det ju finnas nĂ„gon som som jag inte gillar?  Jag kanske inte ska dra i för stora vĂ€xlar nu, eftersom jag bara har trĂ€ffat ca tjugo stycken av er. Men ÄNDÅ.  Du förstĂ„r min tanke. SĂ„ Ă€r du ett riktigt pucko sĂ„ ta kontakt med mig. Jag vill trĂ€ffa ett pucko. FörstĂ„ sĂ„ uppfriskande. Vi möts och bara ogillar varandra direkt. Jag kommer sĂ„klart Ă€ndĂ„ att krĂ€va en selfie med dig. Det ingĂ„r i mötet.  Hrm. Nu kom jag in pĂ„ sidospĂ„r igen. Det har vi inte tid med, för jag ska Ă„ka mot Stockholm.  Imorgon har jag nĂ€mligen Ă„terkontroll hos min lĂ€kare Claes. Det var den andra grejen jag skulle berĂ€tta.  Klockan 10.00 kliver jag in pĂ„ Karolinska. Rakryggad och mindre orolig Ă€n för tvĂ„ mĂ„nader sedan. Jag tĂ€nker att min kropp inte hade kunnat prestera sĂ„ som den gör om jag hade varit sjuk igen.  Nu skriker mamma att det Ă„skar och att hon mĂ„ste dra ut modemet till internet!  Paaaanik!  MĂ„ste lĂ€mna dig NU.  Puuuuuusssss dĂ„ ❀

FoRTSaTT NiTiSK.

Ouch, rygg och röv vĂ€rker... Det mĂ€rks att jag Ă€r tillbaka i trĂ€ning hĂ€r i VĂ€xjö och med Agne.  Vi Ă„t lunch igĂ„r som du vet. Agne mest med mobilen i högsta hugg hela tiden.  Han Ă€r en busy-man. NĂ€r han inte har trĂ€ning sĂ„ jobbar han fasen hela tiden med allt möjligt.  Jag har i alla fall mer koll pĂ„ trĂ€ningen nu och vi bestĂ€mde att kvĂ€llen skulle innehĂ„lla hĂ€cklöpning och kula.  Perfekt för mig. Eftersom jag bara gjort ca fem pass totalt i hĂ€ck sĂ„ kĂ€nner jag mig osĂ€ker och nĂ€r jag var i Stockholm ville jag inte köra mer Ă€n en hĂ€ck frĂ„n block. Jag behöver Agnes input och kritiska ögon sĂ„hĂ€r i början. SĂ„ pĂ„ kvĂ€llen igĂ„r fick jag springa SJU hĂ€ckar frĂ„n block. Att bli bra i hĂ€ck handlar mycket om att springa hĂ€ck. Det finns inte jĂ€ttemycket annat att göra.  Jag kĂ€nde mig stark i kroppen men mĂ€rker att jag har svĂ„rt att vinna mark under fötterna mellan hĂ€ckarna. KĂ€nns nĂ€stan som att jag har nĂ„gon form av koppel pĂ„ mig sjĂ€lv.  Det Ă€r en sĂ„dan detalj som ocksĂ„ kommer nĂ€r jag blir mer sĂ€ker och litar pĂ„ att jag faktiskt kan springa hĂ€ck. Jag behöver slĂ€ppa loss mer!  Jag har hur som helst en betydligt bĂ€ttre och starkare grund nu Ă€n vad jag nĂ„gonsin haft sedan jag började om den hĂ€r resan.  Jag kommer att gĂ„ in i hösttrĂ€ningen med en enorm tillit och en bĂ€ttre trĂ€nad kropp.  Allt det jag var osĂ€ker pĂ„ i starten: om kroppen kunde bygga muskler igen efter cellgifterna, om jag kunde bli snabb igen, om jag skulle vara skörare - har sakta men sĂ€kert bytts ut mot en sĂ€kerhet som sĂ€ger mig att det hĂ€r ta mej tusan kommer att gĂ„.  Allting gĂ„r aningen lĂ„ngsammare Ă€n vad jag Ă€r van vid, men sĂ„ lĂ€nge det gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll sĂ„ Ă€r jag fortsatt nitisk.  Och att jag klarade av att stöta kula direkt efter hĂ€cklöpningen Ă€r ytterligare ett bevis pĂ„ min numera tĂ„liga kropp. I tvĂ„ timmar och tjugo minuter höll jag igĂ„ng och jag var energisk under hela passet.  Men idag fĂ„r jag sota för min barnsliga glĂ€dje igĂ„r - jag har trĂ€ningsvĂ€rk. Alltid lika hĂ€rligt att fĂ„ kĂ€nna att delarna sitter dĂ€r dom ska.  Idag har jag fĂ„tt suddig information om trĂ€ningen. Vi ska ses och köra "nĂ„gon teknik" och Ă„terhĂ€mtning. Kanske det betyder att jag fĂ„r vĂ€lja sjĂ€lv utefter hur kroppen mĂ„r?  Jag skulle vilja hoppa höjd, men behöver balansera belastningen sĂ„ att hĂ€lsenan inte tar för mycket stryk.  Alltid denna balansgĂ„ng. En idrottares stycke konst.  Nu skĂ„lar jag med dig och sĂ€ger vĂ€lkommen onsdag! ❀ Puss

NĂ€sta sida »

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.