Har vi glömt varandra?

Vänner!

Så längesedan det var! Hur har ni haft det? Det var ju nästan två veckor sedan som jag skrev något nu.

Jag har verkligen inte haft någon lust eller ork att sätta mig här vid datorn… Jag har tränat hårt och har känt mig ordentligt utmattad efter varje pass. Det är konstigt att något som jag tycker är så kul kan kännas stressande när jag inte har fullt så mycket energi som jag brukar ha.

Det hade varit perfekt att blogga varje dag dessa veckor för det har hänt så mycket Bland annat så har jag gjort en inspelning som jag tyvärr inte kan berätta så mycket om än. Men så fort jag får klartecken så ska ni självklart både få information och se klippet Det var väldigt kul och annorlunda att ha kameror och proffsigt folk hemma i lägenheten. Att få prata om aningen djupare ämnen än idrott var också motiverande. Jaja… ni får se själva senare.

Jag har tränat som en idiot. Mitt tuffaste pass var mina lopp på 400 meter efter ett styrkepass med djupa benböj! Jag kunde knappt röra benen och jag fick sådan syra. Jag ville verkligen bara försvinna. Just där och då undrade jag vad fan jag höll på med. Jag tänkte att “jag skiter i vilket!” och “gud så löjligt det är med idrott!” när det var som jobbigast. Ingenting av mina annars så positiva och starka tankar kunde slå igenom. Jag var uppriktigt förbannad över mitt val av passion här i livet. Jag sprang sex stycken lopp. På kvällen somnade jag redan vid 21.30. Varm och fullständigt förstörd. Det kändes som om att jag skulle få feber och vartenda led i kroppen värkte. Coach Leffe hade sagt “det här kommer du att ha nytta av när du börjar tävla” på träningen timmarna innan och jag tänkte att han inte hade en aning om vad han snackade om. Men det har han såklart. Som vanligt. Jag kommer att bli urstark!

Vet ni vad jag har gjort mer då?

Jo. Jag har varit på Vasamuseet! Alldeles ensam. Det var väldigt mycket trevligare än jag hade förväntat mig! Min pappa från Italien och mina två italienska kusiner var på besök förra veckan och efter en tripp till Vasamuseet så talade dem om det så målande och glatt att jag var tvungen att gå dig själv. Och som jag mös. Jag gick runt i långsamt takt och läste på alla skyltar, tog bilder och åt sedan en halvgod lunch i deras restaurang. Jag var så glad när jag åkte hemåt för jag brukar aldrig göra något sånt här! Jag brukar bara vila hemma när jag inte har träning men nu tog jag verkligen tag i dagen och gjorde något på egen hand. Väldigt uppiggande

Mer som har hänt är att jag (eller, jag och jag. DE ordnade den!) har haft en sponsorträff med företaget Blomquist. Det blev en kväll på Gröna Lund där jag självklart ingick i ett lag som tävlade mot andra lag i en femkamp. Tja. Behöver ni gissa vinnarna? Nej. Jag tror inte det var

Några karuseller blev det också och shit så jag skrek. Jag ångrar mig ju varje gång när jag märker att jag sitter fast och inte kan ta mig därifrån. Jag tycker egentligen inte att det är speciellt läskigt men jag stirrar upp mig själv. Det är lite småmysigt

Det blir inte mer än så här just nu. Jag ska sova. För imorgon ska jag och min träningskompis Danne åka till Kista Galleria och strosa omkring. På kvällen har jag ett tufft styrkepass.

Sov gott och jag hoppas att vi hörs lite snabbare den här gången…

Kramar Nadja

Idag SKA jag hoppa höjd…

… vare sig min snuva vill eller inte. Dumma, dumma snuva. Men snälla, snälla feber som ville försvinna så snabbt.

Åh, förlåt. Hej på er mina vänner!

Höll nästan på att glömma. Det kändes nästan som om att jag satt och skrev i min träningsdagbok

Min feber är som bortblåst. Nu är bara näsan lite rinnig men jag har inte ont någonstans. Då tänker jag att jag kan köra ett lättare teknikpass med Kajsa i höjd. Klarar jag inte det så lovar jag att lägga mig i sängen bums igen. Detta blir som ett litet test. För jag menar, om jag inte ens klarar av en timmes teknikträning så är jag verkligen inte redo att börja köra den andra träningen. Så, det här är min “nu-ska-jag-se-om-jag-är-okej-dag”. En sådan dag får alla ha.

Haha, varför försöker jag övertyga ER om att jag är redo för träning. Vilken tönt jag är

Igår låg jag mest inne hela dagen med avbrott för en runda till Lidingövallen. Jag skulle hämta en sak som jag har fått från Margot. Ett hjälpmedel som jag ska använda när jag gör en rolig sak till mina sponsorer. Spännande va?
Det var hur som helst galet skönt att få komma ut i luften!!! Jag har känt mig så instängd de två senaste dagarna. Blä. Och vädret ute har varit helt perfekt. Och min soffa har aldrig varit så oskön. I vanliga fall älskar jag min soffa och min lägenhet. Men inte när det är 25 grader ute.

Jag pratade med min lillasyster Bissan (Daniela) igår också. Fan vad jag gillar det! Hon har varit så grym och lyckats att få en plats hos PWC (revision) för att granska biståndsarbete i Afrika! Det är bara två eller tre stycken i hela Sverige som får det jobbet. Och MIN SYSTER är en av dem!! Jag fick nyheten när jag var i Portugal och var tvungen att ringa direkt. Jag blir så väldigt, löjligt stolt

Nog för idag.

Nu ska jag bädda min säng, dricka en kopp kaffe till (Gunnar sa igår att fem koppar kaffe om dagen minskar risken för bröstcancer med X antal procent) och sedan ska jag packa min träningsväska.

Vi hörs. Kramar från en som längtar efter sin träning

Nadja

Sponsorfotografering i Malmö

Har varit i Malmö idag för en sponsorfotografering tillsammans med Linus Thörnblad och Ebba Ljungmark. Vi försökte också få till en bra ljudinspelning inne på handikapptoaletten. Mycket skratt blev det. Tusan vad svårt det är att vara allvarlig på beställning!
Tyvärr så kan jag inte avslöja företagets namn ännu men så fort första reklamen har gått ut så ska ni få veta namnet på den nya sponsorn
Några bilder bjuder jag på i alla fall. Håll till godo ! Kram till er

Ny sponsor och baksideinfo

Vi börjar med det roliga: Jag har fått en ny samarbetspartner i företaget Caperio! De kommer att stötta mig fram till OS i London 2012 vilket känns oerhört tryggt och fantastiskt spännande! Caperio är ett IT-företag som gärna prövar nya vägar och som strävar efter att bli det givna valet för alla företag som söker smarta IT-lösningar för att kunna förverkliga sin affärsidé. Så här skriver Caperio om sitt sätt att arbeta med de företag som vill ha deras hjälp:  “Våra duktiga medarbetare hittar innovativa, säkra och kostnadseffektiva lösningar för deras IT- infrastruktur, från analys och design till införande, driftstöd och utveckling”.

Att samarbeta med Caperio känns naturlig eftersom vi har många saker gemensamt. Precis som jag har så har Caperio en målbild som sträcker sig till 2012. Jag och Caperio fyller år på samma dag, det vill säga den 3:e April och vi vill båda sätta upp och sträva efter högt satta mål.

Så lite information om min baksida. Magnetröntgen visade en liten bristning ca fyra cm ner från sittbenet. Skadan är i minsta slaget men jag kommer definitivt att missa Götzis och kommer inte att kunna max de närmsta tre veckorna… Jag har fått ett rehabprogram som jag kommer att börja med redan imorgon. Det ska följas slaviskt och jag tänker komma tillbaka så fort det går utan att jag tar några onödiga och dumma risker.

Till sist vill jag hälsa Carro tillbaka till banan! Kan ni fatta att hon SLET AV TRE muskler i baksidan och nu är tillbaka!? Det tycker jag är jävligt starkt jobbat och jag hoppas att hennes säsong blir allt det hon önskar sig.

Kram och godnatt på er

Spännande dag och tack!

 

Att onsdagar kan vara så spännande…

Idag har jag tid för röntgen och kommer alltså att få besked om exakt hur det står till med baksidan. Jag var hos Carl Askling i måndags och han kunde inte med 100% - säkerhet säga att det var en bristning (kunde vara en nerv från ryggen i kläm också) utan ville vänta tills han fått röntgenbilderna som han alltså kommer att få idag… Nervöst som tusan. Nu vill jag ha alla era tummar mitt i handen (även de händiga männens!).

Den andra spännande händelsen är att jag har ett möte i eftermiddag med ett företag som gärna vill vara med på min resa mot OS och London 2012… Jag kan inte berätta något nu men kommer givetvis att dela med mig av min glädje senare om det är så att allt går bra idag.

Till sist så vill jag tacka all er som har ringt och visat ert stöd när det gäller min baksida… det betyder jättemycket för mig och jag hoppas verkligen att jag kan ge tillbaka av mitt stöd om det någon gång behövs. Tack också för fina kommentarer här på hemsidan

Nu ska jag hoppa in i duschen. Tittar ut genom fönstret och ser att solen skiner. Kanske jag kan ha den där klänningen på mig som jag köpte i Portugal?

Kramar så länge

Sponsormiddag på Beirut Café

 

 

 

 

 

 

 

Vilken härlig kväll det blev igår! Tack för det sponsorer och team-medlemmar

Klockan 19.00 samlades vi alla på Beirut Café som ni hittar på Engelbrektsgatan 37, för att äta god libanesisk mat, umgås och ha en champagneprovning med världens främsta expert Rickard Juhlin. Vi fick prova fem olika sorters champagner där tre av dem var så nya att ingen annan har fått smaka dem ännu. Själv dricker jag ju inte alkohol så jag har inte så lätt för att uppskatta sånna här saker. Men jag förstod ändå det häftiga i det här! För er som vill veta hur otacksam jag är så kan jag berätta att jag hade en “spott-kopp” i vilken all min fina champagne hamnade när jag hade luktat och smuttat på den. Jäklar vad det brände i munnen! Alkohol är så sjukt starkt! Dem andra tyckte att det var jätteroligt att jag kände så för “champagne är ju som saft och man känner ju inte alls alkoholsmaken”. Nej nej, visst du! Men kul var det och alla andra var så duktiga. Beskrev smaker och dofter och gav förklaringar som skulle kunna stå med i herr Juhlins bok utan att någon skulle fatta att det inte var en expert som gjort uttalandet.

Efter provningen var alla hungriga och det bjöds på libanesisk buffé. Jag kan varmt rekommendera denna restaurang. Superbra personal och hela stället andas kvalitet och har hög mysfaktor.

 

 

 

 

 

 

 

Det som jag tycker var bäst med hela kvällen var att alla människor som finns omkring mig och som stöttar mig på olika sätt fick träffas och se vad dem har för funktion i “Team Nadja”. Ännu roligare blev det när det visade sig att nästan alla redan hade träffats eller kände till varandra! Världen är så löjligt liten ibland.

Jag vet att jag tackade er alla igår. Men jag kan inte nog berätta för er alla hur mycket ni betyder för mig och min satsning. Utan er hade jag inte kunnat gå till träningen två pass varje dag och jag hade inte kunnat satsa på min dröm fullt ut. Ni ger mig trygghet och glädje och jag är obeskrivligt glad över att ni finns i mitt liv! Kramar // Nadja

 

“Nya” i teamet!

 

Innan 2009 var slut så hade jag och min tränare Leffe ett möte med två nya sponsorer som gick jättebra. Jag ville inte skriva ut något här då eftersom det inte var något som var klart och underskrivet plus att kontrakten skulle börja gälla i januari 2010. Men idag kan jag presentera mina två nya samarbetspartners.

Dem heter JBT Nordic License och TÅL Bygg och inredning Gunnar Tryde AB 

Jag kommer att göra närmare presentationer av de båda företagen lite längre fram. Ha en suverän fredag så länge alla goda där ute! Kramar Nadja