Grönan, Båttur, Bio & skratt

Ledsen att behöva göra er besvikna. Men det blir ingen redovisning av tiderna som Paula och Andreas stod för i sprinten för några dagar sen. Mest för att jag inte kommer ihåg de och inte så mycket för att de själva hade invändningar mot att jag hade presenterat de här

Däremot kan jag berätta att Paula och Andreas var överlägsna vinnare i Grönans femkamp! Jag, Niklas, Bella & Staffan hade inte mycket att sätta emot när de två ovan nämnda fullkomligt plöjde sig fram i alla grenar. Bäst gick det nog i hästkapplöpningen. Paula slog nytt dagsrekord och fick med sig en STOR häst! Senare på kvällen kom det fram en galen kvinna och köpte hästen för 500 kr. Det blev ett sorligt avsked mellan Paula och hennes nyvunna vän men jag är säker på att hon kommer över det

Dessvärre så blev det ingen “Insane” för någon av oss för på Grönan stänger man av alla attraktioner 45 minuter innan själva området stänger. Det är bra att man vet det innan! Ni vill inte veta hur arga vi blev! Som vi hade sett fram emot detta! Kanske inte Paula då, men alla vi andra

“Baksmällan” var hur bra som helst och jag kan varmt rekommendera den. Vi skrattade från första minuten till dess att eftertexterna hade rullat förbi. Även Ålandsbåten blev en succé. Vi handlade taxfree och jag fick äntligen köpa hem mitt favoritgodis: vingummi! Men varför har de gjort paketen så små?!

Vi spelade massor av spel och inte en enda av oss vann något.  Vi hittade en övergiven kundvagn som vi lekte lite med och vi skulle ha dansat men vi blev så trötta att det till slut bara var Niklas som hoppade runt på golvet. Jag fick massor av fina alkoholfria drinkar med olika färger och frukter som dekoration. De andra fick inte alls lika fin design i sina glas. Jag säger då det: bli nykterister

Tiden har bara flugit iväg och imorgon ska Paula och Andreas lämna oss för att hitta på ännu fler roliga sommarsaker hemma i Karlskrona. Själv ska jag åka till Karlstad för en VM-träff med resten av gänget som har kvalat in och vi ska få våra kläder och gå igenom lite inför mästerskapet. Ska bli oerhört kul och spännande!

Det är sent nu och jag behöver sova. Om det är något jag missat att berätta så får jag göra några “ps-inlägg” senare

Kram till er alla,

Nadjis

Back on track och mys på Möja

Med risk för att låta lite överspänd, men: shiit vad grym jag var i pingisen! Trots att jag kände mig lite trög av förkylningen och trots att jag låg under med… ja, låt oss säga 9 bollar, så kunde jag till slut stå som segrare i vår lilla turnering Jag måste bara få skriva ut min glädje här eftersom jag knappt fick visa den i förgår direkt efter vinsten. Jag hade nämligen lovat alla innan att jag inte skulle göra en stor sak av det om jag vann. Så jag var tyst som en liten mus. Sträckte in ens händerna i luften. Log knappt. Vågade inte titta Bella i ögonen (det var henne jag besegrade) och gick lugnt och satte mig i min fåtölj och drack mitt te. Vilken självbehärskning gott folk! :) Men idag rinner det alltså över. Jag menar, jag kan ju inte undanhålla en sådan här formtopp för alla er trogna bloggläsare.

Över till något annat innan Bella stormar in här i min lägenhet och stryper mig

Igår efter träningen (som för övrigt gick bra!) åkte jag och Niklas och Coco till ön Möja i Stockholms skärgård. Här har Niklas chef Leffe ett sommarhus och en båt och att säga att han tog väl hand om oss är en stor underdrift. Han lagade mat till oss och tog med oss ut på sjön. Han gjorde vår matsäck och han spelade bra musik för oss. Jag måste säga att jag skämdes en aning när Coco (sötis-hunden) försökte spela svårflörtad hela kvällen och svansade omkring i stugan som om att hon ägde den.

Avslutningsvis vill jag säga tre saker: Jag ska äga en sommarstuga en gång i mitt liv, jag älskar Coco mest av alla djur jag någonsin älskat och jag tror att Lars Winnerbäcks låtar kan göra alla människor till tänkare.

Ta hand om er,

Nadja

Pingisturnering och Gisela med pojkvän på besök

 

Vad var det jag sa?! Visst berättade jag för er i mitt förra blogginlägg att jag trodde att jag skulle bli förkyld? Jag tror jag heter Saida i andranamn! Jag blev nämligen blixterförkyld efter mitt inledningspass i måndags och idag (fredag) är det den första dagen som jag känner mig någorlunda okej. Jag kände mig så pass okej att jag vågade mig ut bland folk utan att någon kunde beskylla mig för att vara en smittorisk. Jag och syster Bella åkte till Bosön för att luncha med fröken Jessica. Jessica är en kvinna som har sina rötter i friidrotten. Det var faktiskt hennes klubbrekord i sjukamp som jag slog förra året när jag gjorde 5833p i Europacupen :)  Tro nu inte att vi är bittra fiender för det, Jessica är en större människa än så, men visst retas vi lite ibland.

 

 Från en trevlig sak till en annan: Ikväll kommer min andra syster Gisela på besök med sin nya pojkvän Henrik. Jag är väldigt snäll när jag skriver ut “Henrik” för i våra kretsar kallas han bara för “Gnägget”. Jag kan tyvärr inte avslöja varför det är så. Vill ni veta mer om det så får ni bli vän med honom på Facebook och fråga ut honom :) Nu kan man ju nästan tro att det är så att jag raggar vänner åt honom, men på det viset är det alltså inte.

När det fina paret har anlänt blir det lite pingis på bryggan nere vid vattnet vid Gåshaga. Vi får se hur bra de håller ihop efter att vi har satt de på två olika lag, hihi. Precis som i bowlingen för drygt två månader sedan så kommer jag givetvis att redovisa resultaten här på bloggen. Jag vill dock göra en reservation: om det är så att förkylningen har tagit för hårt på mina krafter och jag inte presterar som jag brukar så kan vissa resultat komma att preskriberas

Imorgon ska jag återigen få en chans att inleda min hårdträningsperiod inför VM. Om vi alla håller tummarna för att min kropp känns okej så tror jag att alla förkylningsdemoner viker hädan

Nu ska jag börja värma inför pingisen. Gisela och Gnägget är på inmarsch!

Kramar Nadja

Vad gör man när man är ledig?

     Hej gott folk!

 Nu har jag vilat i en hel vecka från träningen och jag måste säga att myrorna i min kropp har börjat röra på sig. Jag har försökt argumentera mig till ett litet lätt pass men Leffe håller stenhårt fast vid att jag ska vila. Kroppen behöver reparera sig och bli stark igen säger han och min stukade vänsterfot mår bara bra av lite längre vila. Han är så klok Leffe. Men gud som han kan reta upp mig ibland!

Nu när jag har så mycket tid över till annat så är min kära pojkvän Niklas överlycklig. Det är i alla fall något som är positivt. Missförstå mig inte nu, jag är också lycklig över att få tid tillsammans med honom, men jag ogillar starkt att vila från viktiga träningspass. Speciellt nu innan VM. Vi har hur som helst njutit av ledigheten och grillat och solat och Niklas har badat. Jag är fjantigt feg vad gäller ALLT nu så jag doppade inte ens tån i vattnet med risk att bli förkyld (jag har faktiskt känt mig lite dåsig sen igår kväll så kanske en förkylning trots allt är på väg?). Det är så typiskt att det ibland inte spelar någon som helst roll hur seriös man är. Det finns många saker här i livet som vi inte har den minsta kontroll över.

Jag sitter och lyssnar på min nya favoritlåt “perfekt” och har faktiskt ingen söndagsångest överhuvudtaget. Kanske beror det på att jag inte jobbar längre utan bara tränar och då existerar liksom inte fredag, lördag och söndag på samma sätt som förut. Alla dagar är träningsdagar och alla dagar är likadana. En härlig rutin och ett härligt liv!

Må bäst!

Nadja