Så lätt var det!

Godmorgon ute i snökaoset!

Hur har ni det? Tar ni er någonstans eller har ni fastnat hemma?
Själv har jag inte försökt att ta mig någonstans än men jag har mitt första pass vid 10.00 så då märker jag väl svårighetsgraden på det hela

“Så lätt var det” är min rubrik och ni undrar säkert vad det är som är så lätt. Eller ja, hade jag varit läsare så hade jag undrat så jag utgår bara ifrån mig själv när jag skriver sådär. Ni kanske inte alls undrar. Vilken stor och viktig sak att spekulera i Det som var så lätt var att få tillbaka min energi! Jag har verkligen varit helt tömd dessa tre dagarna då kursen har pågått eftersom jag inte är van att sitta och lyssna och vara igång så mycket utan avbrott. Kursen (prestationsutveckling genom kommunikation) är det bästa i kursväg som jag har varit med om så det är inte på grund av att den är dålig som jag blir trött men ni har ju hört det förut: jag behöver sova en timme efter lunch!
Igår när jag kom hem efter träningen var jag SÅ trött att jag hade kunnat lägga mig vid 19-tiden. Jag tror att jag hade vaknat under natten om jag hade lagt mig så tidigt så det var nog bra att jag la mig 21.00 istället. Givetvis somnade jag DIREKT! Det var helt magiskt. Jag vaknade visserligen en gång vid 05.15 och ville gå upp eftersom jag kände mig pigg men när jag ser klockan stå på 05.15 så spelar det ingen roll att kroppen känner sig pigg, min hjärna säger till mig att det är alldeles på tok för tidigt och jag blir trött igen Bra hjärna

Jag ljög för er igår. Förlåt. Jag sa att jag skulle träna sprint på kvällen men det var faktiskt ett teknikpass i kula som vi hade ändrat det till. Förutom Leffe så tränar Flyman (som själv gjort 19.21 i kula!) mig och igår hade vi ett bra pass. Jag kanske inte stötte över 14 meter igen men jag fick in en go känsla i tekniken några gånger. Mitt största problem just i kula är att jag alltid vill stöta långt och många gånger glömmer jag att BARA tänka teknik för att bana i rätt rörelse. Flyman var duktig på att få tillbaka mig till teknik-tänket och när jag gjorde någorlunda rätt så gick kulan ganska långt också.

Hur snygg är jag på bilden här till höger? Jag gillar den.

Nu ska jag duscha! Kramar till er och lycka till där ute i snön
Nadja

Snökaos och ingen tävling imon…

Jaha.. så är det bara att ladda om för söndagens tävlingar istället. Det blir ingen tävling imorgon för vårt tåg kom inte alls idag. Vi stod och väntade på perrongen i TVÅ timmar! Jag kände varken mina fötter eller händer i slutet och det var så mycket folk överallt att det knappt gick att röra sig. Ingen visste vart de skulle och ingen fick någon information. SJ skötte verkligen det här uruselt!

Nu sitter jag hemma i lägenheten igen och försöker fixa lite saker som står på min “att-göra-lista” istället… ska försöka vara lite smart och effektiv.

Aftonbladets läsarbild på SJ:kaoset

Både Bella, Niklas, jag och Leffe var överrens om att det måste vara ett tecken att jag inte kom iväg till tävlingen. Jag har ju känt av min baksida i några pass nu (det blir alltid så när jag blir snabbare än tidigare) och kanske, kanske att det hade hänt något om jag hade tävlat imorgon. Den tanken gör att jag inte blir så irriterad över situationen, så jag tänker så