Back on track och mys på Möja

Med risk för att låta lite överspänd, men: shiit vad grym jag var i pingisen! Trots att jag kände mig lite trög av förkylningen och trots att jag låg under med… ja, låt oss säga 9 bollar, så kunde jag till slut stå som segrare i vår lilla turnering Jag måste bara få skriva ut min glädje här eftersom jag knappt fick visa den i förgår direkt efter vinsten. Jag hade nämligen lovat alla innan att jag inte skulle göra en stor sak av det om jag vann. Så jag var tyst som en liten mus. Sträckte in ens händerna i luften. Log knappt. Vågade inte titta Bella i ögonen (det var henne jag besegrade) och gick lugnt och satte mig i min fåtölj och drack mitt te. Vilken självbehärskning gott folk! :) Men idag rinner det alltså över. Jag menar, jag kan ju inte undanhålla en sådan här formtopp för alla er trogna bloggläsare.

Över till något annat innan Bella stormar in här i min lägenhet och stryper mig

Igår efter träningen (som för övrigt gick bra!) åkte jag och Niklas och Coco till ön Möja i Stockholms skärgård. Här har Niklas chef Leffe ett sommarhus och en båt och att säga att han tog väl hand om oss är en stor underdrift. Han lagade mat till oss och tog med oss ut på sjön. Han gjorde vår matsäck och han spelade bra musik för oss. Jag måste säga att jag skämdes en aning när Coco (sötis-hunden) försökte spela svårflörtad hela kvällen och svansade omkring i stugan som om att hon ägde den.

Avslutningsvis vill jag säga tre saker: Jag ska äga en sommarstuga en gång i mitt liv, jag älskar Coco mest av alla djur jag någonsin älskat och jag tror att Lars Winnerbäcks låtar kan göra alla människor till tänkare.

Ta hand om er,

Nadja

Pingisturnering och Gisela med pojkvän på besök

 

Vad var det jag sa?! Visst berättade jag för er i mitt förra blogginlägg att jag trodde att jag skulle bli förkyld? Jag tror jag heter Saida i andranamn! Jag blev nämligen blixterförkyld efter mitt inledningspass i måndags och idag (fredag) är det den första dagen som jag känner mig någorlunda okej. Jag kände mig så pass okej att jag vågade mig ut bland folk utan att någon kunde beskylla mig för att vara en smittorisk. Jag och syster Bella åkte till Bosön för att luncha med fröken Jessica. Jessica är en kvinna som har sina rötter i friidrotten. Det var faktiskt hennes klubbrekord i sjukamp som jag slog förra året när jag gjorde 5833p i Europacupen :)  Tro nu inte att vi är bittra fiender för det, Jessica är en större människa än så, men visst retas vi lite ibland.

 

 Från en trevlig sak till en annan: Ikväll kommer min andra syster Gisela på besök med sin nya pojkvän Henrik. Jag är väldigt snäll när jag skriver ut “Henrik” för i våra kretsar kallas han bara för “Gnägget”. Jag kan tyvärr inte avslöja varför det är så. Vill ni veta mer om det så får ni bli vän med honom på Facebook och fråga ut honom :) Nu kan man ju nästan tro att det är så att jag raggar vänner åt honom, men på det viset är det alltså inte.

När det fina paret har anlänt blir det lite pingis på bryggan nere vid vattnet vid Gåshaga. Vi får se hur bra de håller ihop efter att vi har satt de på två olika lag, hihi. Precis som i bowlingen för drygt två månader sedan så kommer jag givetvis att redovisa resultaten här på bloggen. Jag vill dock göra en reservation: om det är så att förkylningen har tagit för hårt på mina krafter och jag inte presterar som jag brukar så kan vissa resultat komma att preskriberas

Imorgon ska jag återigen få en chans att inleda min hårdträningsperiod inför VM. Om vi alla håller tummarna för att min kropp känns okej så tror jag att alla förkylningsdemoner viker hädan

Nu ska jag börja värma inför pingisen. Gisela och Gnägget är på inmarsch!

Kramar Nadja