Du är den jag kunde va

Jag har hittat min absoluta favorittext!!!!Den här låten tillägnar jag alla mina systrar, min bror, min mamma och min kära far.

Mikael Wiehe har skrivit dessa fantastiska ord. Läs och njut

Över vida oceaner
emot fjärran horisonter
över hav och kontinenter
genom skymningar och dagar
har vi färdats med varandra

Vi har vandrat samma vägar
Vi har burit samma bördor
Vi har sett mot samma stjärnor
Vi har sjungit samma sånger
Vi har delat samma drömmar

Du är med mej vart jag går
Genom månader och år
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den jag kunde va

Som broar över djupen
som skuggor under träden
som eldarna i natten
som stigar genom snåren
har vi varit för varandra

Vi har delat samma minnen
Vi har burit samma längtan
Vi har sett med samma ögon
Vi har trott på samma löften
Vi har stått på samma sida

Du är med mej vart jag går
Genom månader och år
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den jag kunde va

Och ingenting kan splittra oss
och ingenting kan söndra oss
och ingenting kan slita oss isär
Och ingenting kan få oss
att överge varann
Stormar kanske tystar oss
Skuggor kanske slukar oss
Sorger kanske tvingar oss på knä
Men ingenting i världen
kan lösa våra band

Jag är med dig vart du går
Genom månader och år
Jag är med dig alla dar
Jag är med dig vart du far
Du är den jag kunde va

Du är med mej där jag e
Du är med mej vart jag ser
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den, jag kunde va

Syster & Pride gör mig lycklig

Det finns få saker i livet som gör mig så glad och trygg som min familj. När jag tänker efter så finns det faktiskt inget som går upp mot dem. Jag har sagt det förut va? Jag gillar att upprepa mig

När jag är med min familj känner jag mig alltid uppskattad och “skyddad”. Jag känner mig alltid självständig och stark och jag behöver inte så mycket mer utöver dem. Jag och syster Bissan pratade om detta sist hon var och hälsade på mig och vi kom fram till att den känslan mer och mer kommer med åren. Varken hon eller jag kände så för bara tre, fyra år sedan…

Min storasyster Paula och hennes vän Emelie har varit här och hälsat på mig i några dagar och jag sitter nu och försöker få bort den där känslan av saknad och ensamhet som alltid kommer då mina nära och kära åker hem igen.

Vi har haft så väldigt, väldigt roligt! Vi har gått på stan och shoppat, vi har fikat (ungefär tusen gånger), vi har varit på bio (då även Fabbe förgyllde med sitt sällskap), vi har bakat scones (två gånger), vi har tränat (såklart!) och vi har gått på PRIDE-festivalen! Har ni varit där någon gång? Om inte - gå dit! Du kommer att bli så själaglad! Du kommer att inspireras och skratta! Alla dessa färger. All denna kärlek.

Alla ballonger och fria människor. All medryckande musik och allt dansande. Jag blev helt tokig när jag dansade in i tåget. Vi hoppade och sjöng och jag tog så många bilder att HELA minnet i min Iphone tog slut! Det är ganska bra jobbat va?

Under helgen har vi spelat spel också. “Wordfeud”… ladda hem och utmana mig! Igår spelade jag med TRETTON stycken men ingen la något ord. Jag menar, vad gör folk på en lördag? När vi satt på fiket vid Hötorget satt både jag, Bella, Paula och Fabbe med våra telefoner i högsta hugg och spelade. Ni hade nog skrattat om ni såg oss. Ingen av oss var intresserade av att fika med varandra. Vi ville bara spela Så beroendeframkallande är det där jäkla spelet.

Regnet öser ner utanför mitt fönster och jag går runt och smygmyser… Jag gillar att jag inte behöver känna mig stressad av solen idag. Om det hade varit fint väder så hade jag inte suttit här med gott samvete. Jag vet att jag lovade er att augusti skulle bli den bästa månaden. Men tro mig - det här är bara tillfälligt.

Nu är det dags för en dusch och sen en kopp kaffe och fil med banan. Sedan blir det träning på Bosön.

Vi kanske ses där!

Kramar Nadja

Lycka!

Jag tror att jag är världens lyckligaste tjej för tillfället.

Jag sitter i syster Giselas och hennes kille CG:s soffa och dricker friskt vatten från glasflaska och njuter av minnena från alla dessa dagar här i Karlskrona… Det känns konstigt att jag ska åka hem redan imorgon… det känns som om att det fortfarande finns så mycket jag vill göra och så många människor som jag skulle vilja träffa mer.

Jag har skrattat otroligt mycket under min tid här och jag undrar hur det ska bli nu när jag kommer hem till Stockholm igen. Där är alla så upptagna med sitt. Alla avstånd är så långa och väldigt lite kan vara spontant. Jag har min pojkvän i Stockholm vilket gör det meningsfullt att åka hem men annars hade jag hyrt ut min lägenhet på 1 sekund och bara tränat här hela sommaren.

Mina tränare har lite semester och alla mina vänner som jag har i Stockholm har åkt någon annanstans… ja, ni kan säkert förstå att det blir lite ensam ibland.

Igår var jag på Fox och lyssnade på livemusik med min syster Paula och min pappa Giovanni. Jag njöt så mycket och det gick vågor av lycka genom hela min kropp. Vi satt och sjöng med högt till varje låt och skålade i kaffe och Cola. Jag träffade många vänner och fick skratta åt alla historier som de hade att berätta. Jag fick se romantik i fantastiska paret Jennie & Petter. Petter är min vän sedan tidigare och jag fastnade direkt för hans tjej Jennie och nu umgås jag med dem så fort jag får chansen och de har lust att leka med mig De pussas och kelar med varandra och jag ler alltid när jag tittar på dem. Jennie sa igår: “Säg till om vi är jobbiga!” och jag sa direkt: “Jobbiga?! Är du tokig!? Kärlek är aldrig jobbigt. Det är vackert”. Och sedan satt jag och Viktor och nämnde några ord om och saknade våra respektive innan vi åt upp det sista av pizzan.

Jag har packat alla mina väskor (ja, det är säkert tio väskor denna gången också!) och jag är redo för den långa vägen “hem” till Stockholm igen. Där fortsätter sommaren och träningen. Men så fort jag får en lucka så ska jag ta mig tillbaka hit igen. Jag har lovat pappa att komma och stötta hans initiativ med allsång på hans restaurang varje fredag. Och det tänker jag hålla

Nu behöver jag sömn.

Giselas hund Malte har kissat i min ena väska och jag känner stanken hela vägen hit till soffan trots att jag har tvättat av allting. Kom på det… och ville berätta för er

Ohhhh, hörrni! Lägg er inte än! Ni måste ju bara få höra om min barndomsvän Ullis som har fått en dotter tillsammans med sin Andreas… Jag var och fikade hemma hos dem idag och fick den ljuvligaste rabarberpaj ni kan tänka er. Som jag njöt. Och vilken stolt liten kompis jag är. Hon och Andreas har verkligen fixat sig ett bra liv och jag sa på skämt till Ullis idag att jag kommer och gömmer mig hos dem om det går åt helvete med mitt Jag var välkommen. Haha. De har stora hjärtan, Ullis och Andreas.

Så, nu kan ni få krypa ner i era sängar. Eller gå till jobbet om ni läser detta på morgonkvisten

Pussar & kramar & vi hörs snart igen

Jag längtar så.

Tuggar i mig en riskaka och inväntar min födelsedag. Jag är så spänd. Jag är så glad. Det ska bli så jävla kul att fylla år. Jag har aldrig förstått människor som säger att de inte bryr sig om sin födelsedag. När jag tänker efter så säger de flesta det. “Det är väl inget att fira?”, “Det är väl inget att bry sig om?”, “Åh, jag hatar sådana dagar!” och allt annat som visar deras avsmak inför dagen då de föddes. Själv njuter jag i fulla drag. Jag messade mamma och ville ha reda på exakt när jag föddes. Jag ville veta tidpunkten. Det känns stort. Någon gång mellan 01-02 inatt ploppade jag ut för exakt 28 år sedan. Hur kul är inte den tanken då? Jag blir alldeles till mig och jag kan tänka mig att jag är en riktigt jobbig människa just nu. Jag blir så exalterad så fort det är något som jag gillar.
Ni som nu inte gillar att fylla år får inte tro att jag tycker att ni är några tråkiga människor. Men ni får acceptera att jag kanske kommer att vilja fira era födelsedagar om ni är i närheten av mig

Min kompis Fabbe är här hemma hos mig och vi har bestämt att vi ska börja fira min födelsedag PRECIS klockan 00.01. Vi satt och pratade lite om vilka som skulle höra av sig först. Jag vågade inte gissa. Jag gissar nämligen alltid fel. Jag har redan fått ett “grattis-sms” av min kära far och syster Paula. För tidigt. Men det räknas ändå De var trots allt bara två timmar för tidigt. Det är okej. Men att skriva en HEL DAG för tidigt, som Gunnar gjorde, det räknas inte
Ohh, just det! Jag har ju fått en present också! Av min charmerande träningskompis Margot. Ni kan aldrig gissa vad jag fick! ETT EGET VIN! Ja, så kan jag väl uttrycka det. Varken hon eller jag har gjort vinet, men hennes pappa har hjälpt henne att fixa “Nadja-etiketter” så det ser ut som om att det är ett “Nadja Loves London-vin” årgång 1983. På etiketten står det: ” Ett mångfasetterat vin med både höjd och styrka i smaken. Vinet utstrålar glädje och skönhet samt en touch av Italien. Smaken är tydlig: London.” Jag tycker att det var en magisk present. Så oväntat. Så välgjort.

Klockan går oförskämt långsamt och jag försöker underhålla mig och Fabbe bäst jag kan. Jag har visat pappas och min favoritlåt “perfekt” och jag har dansat min bröllopsdans till låten “You´re the inspiration” av Chicago. Det är tur att Fabbe har ett stort hjärta och inte kör mig direkt till mentalsjukhuset. Jag fick ett litet glädjefnatt och hoppade en runda i min soffa också. Ibland är det helt galet kul att inte tänka och bara göra det som faller en in.

Kloka ord har jag fått med mig också. Han är bra på sådant, Fabbe. Jag var tvungen att skicka dem vidare till min kära far som också är en sann poet Här är Fabbes ord:
“Vi är alla skadade människor. Vi är alla varandras plåster.”
Kom ihåg vart ni läste det först! Kära far svarade med: “Vänner är som kroppkakor - saknas det stärkelse faller dem ihop!”. Haha, vilken givande konversation! Jag vet bara inte vad vi ska replikera med. Jag får fundera ut det över en kopp kaffe 00.02, när jag har blåst ut mina ljus.

Tick tack, tick tack…

20 min kvar innan klockan slår 00.00. Nu ska jag ta mig en dans till och sedan ska jag messa till min syster Bissan som kommer nästa vecka. Jag vill att hon ska veta hur mycket jag saknar henne.

Puss & kram från en spänd och förväntansfull Tiger

Ny karateklubb!

Min storasyster Paula (ja, jag vet att de är många och att det blir rörigt för er ibland ) har svart bälte i karate och nu har hon tillsammans med ett par andra duktiga idrottare och eldsjälar startat en ny klubb i Karlskrona som heter Seiran Shotokan Karate! Jag är stolt över dig Paula Och jag önskar er all lycka och framgång och hoppas att allt utvecklas så som ni vill.
Godmorgonkramar från Nadja

Så mycket firande…

Har blivit ordentligt uppläxad av min syster Daniela (Bissan) och mamma. De tycker INTE att det är kul när jag bara lägger in en bild med ett citat här på bloggen. De vill ha TEXT. De säger: “det är bara för att du är lat som du lägger in den bilden!”
Haha, de är så söta när de står där och grymtar framför mig Jag lägger ju in de där citaten för att jag tycker att de är SÅ bra och jag vill dela med mig av dem. Men jag håller med. Ibland har jag varit dålig på att skriva. Men vad tusan, jag har inte alltid så mycket att skriva. Och då somnar ni framför datorskärmen. Eller ännu värre: struntar i att följa min blogg

Idag ska ni få text så att ni storknar! För nu ska jag berätta vad som har hänt alla dessa dagar då jag inte har bloggat en enda gång. Och mamma och Bissan: ni kommer att bli förhörda på detta imorgon. Så jag hoppas fan att ni läser!

Det har firats julafton, juldag och nyårsafton. Det har varit massor av människor här i mamma och Allans lägenhet hela dagarna. Vi har spelat Skip-Bo och ätit mängder av god mat, sovit länge om dagarna och ätit ännu mera god mat. Där emellan har jag varit duktig och tränat bra pass med Petter. Bissan kallas för Askungen här hemma för hon har dille på att städa och diska. Hon plockar undan efter oss andra hela tiden. Det där brukar faktiskt vara mitt jobb! Fast jag ska inte ljuga när jag säger att jag njuter lite av att ligga kvar här på golvet på min madrass och kolla ljuvliga “vänner-avsnitt”.
Lilla Malte (Giselas mops) väcker oss på morgonen när han vill leka. Han biter i öronen, tårna och käkar på håret. Men man kan inte annat än att älska honom ändå. Den lilla korven! Han ska förövrigt starta sig en alldeles egen blogg. Så, tassarna i taket och grattis Den ska vi följa!

Bytte julklappar med storasyster Paula och fick en tigermatta av henne!! Så cool! Bild på den kommer om jag kommer ihåg det Och ni skulle ju påminna mig om julafton och vem som var tomte men det är det ingen som har gjort så då får ni inte heller veta än.
Nyårsafton firades hemma hos mamma och Allan med bara de närmst sörjande i sällskap. På tolvslaget stod vi ute på balkongen och höll på att frysa ihjäl, pussade varandra på kinderna och flög in i värmen igen.
Medan jag skriver detta kollar jag med ena ögat på Hipp Hipp. Hur kul är inte det då?! Jag älskar Hipp Hipp! Speciellt “svenska för nybörjare”…

Har galet ont i huvudet för jag har sovit på tok för länge idag. Imorgon är det hög tid för mig att bli morgonpigg igen. Då väntar ett träningspass med Petter på Blekinge Health Arena.

Nä, nu har jag ordbajsat klart!
Kramar i massor / Nadja

Syskonskoj…

Har haft en väldigt mysig men oerhört ineffektiv dag med mina två systrar Gisela och Paula… Men det är väl precis det man får ha när man har semester?? Det är faktiskt NU jag ska lata mig och försöka leva “normalt” Och ni ska veta att även om jag försöker leva det där “normala livet” så tränar jag! Idag stod jag 40 härliga minuter på trampmaskinen på Activa. Efter det körde jag tre serier med biceps, axlar och baksida… Blev trött och nöjd!
Har shoppat en ny, vacker vinterkappa också…
Det är nog bäst att jag går och lägger mig nu så att jag inte börjar fylla hela sidan med en massa babbel Med önskan om en god natt och kramar

GRATTIS TILL SYSTER PAULA!

G R A T T I S syster Paula på din stora dag idag! Hoppas att alla där hemma uppvaktar och tar hand om dig. Jag får skämma bort dig när jag kommer hem till midsommar! Puss på dig

Paula höll mig sällskap

 

Igår fick jag mysigt systerbesök och det var INTE Bella för en gångs skull

Storasyster Paula har startat en egen mäklarfirma tillsammans med några gamla arbetskamrater och var här i Stockholm för att genomgå en utbildning. Hon är så duktig syster yster! Givetvis passade vi på att ses och hade en riktig liten “snack-kväll” om allt och inget. Jag var mest sur över att min idiotmobil av märket Sony Ericsson W890i bara stänger av sig HELA JÄVLA TIDEN!!! KÖP ALDRIG EN SÅN! Ni kommer att bli galna!!! Och Paula var irriterad över en person i Karlskrona som är omogen och bara vill förstöra för henne och hennes karate. Så vi var allmänt tjuriga och gnälliga. Det var tur att ingen annan än vi själva hörde oss. Vi hade blivit kallade både “negativa”, “hopplösa” och “skitspridare” tror jag

Vi bakade scones och drack te och tog en massa roliga bilder. Sen var vi löjligt trötta och la oss i sängen tidigt med våra datorer i högsta hugg. Redan då hade vi tröttnat på att höra varandras tjat och tänkte att det nog var bättre att hitta en glad skit att chatta med på MSN istället. Härligt var det i alla fall och idag åker jag ner till Karlskrona och tänker ge igen med att besöka Paula det första jag gör imorgon fredag

 Nu ska jag äta lunch! Vi hörs imorgon. Torsdagskramar till er