Back on track och mys på Möja

En jobbig vinnare?
Med risk för att låta lite överspänd, men: shiit vad grym jag var i pingisen! Trots att jag kände mig lite trög av förkylningen och trots att jag låg under med… ja, låt oss säga 9 bollar, så kunde jag till slut stå som segrare i vår lilla turnering
Jag måste bara få skriva ut min glädje här eftersom jag knappt fick visa den i förgår direkt efter vinsten. Jag hade nämligen lovat alla innan att jag inte skulle göra en stor sak av det om jag vann. Så jag var tyst som en liten mus. Sträckte in ens händerna i luften. Log knappt. Vågade inte titta Bella i ögonen (det var henne jag besegrade) och gick lugnt och satte mig i min fåtölj och drack mitt te. Vilken självbehärskning gott folk! :) Men idag rinner det alltså över. Jag menar, jag kan ju inte undanhålla en sådan här formtopp för alla er trogna bloggläsare.
Över till något annat innan Bella stormar in här i min lägenhet och stryper mig

Jag och Coco i sommarstugans fönster
Igår efter träningen (som för övrigt gick bra!) åkte jag och Niklas och Coco till ön Möja i Stockholms skärgård. Här har Niklas chef Leffe ett sommarhus och en båt och att säga att han tog väl hand om oss är en stor underdrift. Han lagade mat till oss och tog med oss ut på sjön. Han gjorde vår matsäck och han spelade bra musik för oss. Jag måste säga att jag skämdes en aning när Coco (sötis-hunden) försökte spela svårflörtad hela kvällen och svansade omkring i stugan som om att hon ägde den.
Avslutningsvis vill jag säga tre saker: Jag ska äga en sommarstuga en gång i mitt liv, jag älskar Coco mest av alla djur jag någonsin älskat och jag tror att Lars Winnerbäcks låtar kan göra alla människor till tänkare.
Ta hand om er,
Nadja
Vad gör man när man är ledig?
Hej gott folk!

Niklas & jag grillar i Käppala
Nu har jag vilat i en hel vecka från träningen och jag måste säga att myrorna i min kropp har börjat röra på sig. Jag har försökt argumentera mig till ett litet lätt pass men Leffe håller stenhårt fast vid att jag ska vila. Kroppen behöver reparera sig och bli stark igen säger han och min stukade vänsterfot mår bara bra av lite längre vila. Han är så klok Leffe. Men gud som han kan reta upp mig ibland!
Nu när jag har så mycket tid över till annat så är min kära pojkvän Niklas överlycklig. Det är i alla fall något som är positivt. Missförstå mig inte nu, jag är också lycklig över att få tid tillsammans med honom, men jag ogillar starkt att vila från viktiga träningspass. Speciellt nu innan VM. Vi har hur som helst njutit av ledigheten och grillat och solat och Niklas har badat. Jag är fjantigt feg vad gäller ALLT nu så jag doppade inte ens tån i vattnet med risk att bli förkyld (jag har faktiskt känt mig lite dåsig sen igår kväll så kanske en förkylning trots allt är på väg?). Det är så typiskt att det ibland inte spelar någon som helst roll hur seriös man är. Det finns många saker här i livet som vi inte har den minsta kontroll över.

Jag med Coco på klippan
Jag sitter och lyssnar på min nya favoritlåt “perfekt” och har faktiskt ingen söndagsångest överhuvudtaget. Kanske beror det på att jag inte jobbar längre utan bara tränar och då existerar liksom inte fredag, lördag och söndag på samma sätt som förut. Alla dagar är träningsdagar och alla dagar är likadana. En härlig rutin och ett härligt liv!
Må bäst!
Nadja

