Träningsledig & friidrotts-VM!

Aaaahhhh, vilken bra dag!

Vad har jag egentligen gjort?

Inte ett skit är jag rädd för.

Jag brydde mig inte så mycket innan men nu börjar ångesten komma krypande. Kunde jag ha gjort något vettigt ändå kanske? Har jag “slösat” bort en hel dag av mitt liv?

Å nej.

NEJ. Det har jag inte. Jag har faktiskt njutit och jag har gjort tre saker:

1) pratat med min mentala tränare William. (Inte om ångest dock)

2) kollat friidrotts-VM och hoppat upp och ner i soffan eftersom Ebba fullkomligt flög över 195!

3) svarat på MÅNGA mejl. Nä, okej, inte ALLA. Men många.

Är det inte en saftig och bra lista?

Just nu sitter jag på fiket nedanför min lägenhet och dricker en kaffe. Jag missar lite av VM-femkampen men det gör inte riktigt något. Jag har ju twitter på telefonen och får ständiga rapporter därifrån. Jessica Ennis är suverän och jag blir tokinspirerad av att se alla tjejer hoppa och springa och kasta. Just när jag ser dem in action så gillar jag inte min vilodag lika mycket längre. Då vill jag bara gå och träna.

Ikväll händer inget speciellt. Jag funderar på om jag ska orka åka in till stan och träffa vänner eller om jag ska ligga hemma och vila bort min träningsvärk. Vad tycker ni ?

Nu ska jag i vilket fall ta mig hem (två trappor upp) och gå ut med älskade Coco som väntar på mig.

Jag säger som Julia skulle ha sagt (min gästbloggande vän): Stay strong.

Nadja

Solen och Bella håller mig vaken

Godmorgon i solen alla fina!

Jag har försökt att sova ut idag men misslyckades helt. Bella har sparkat mig i sömnen inatt (och sa inte ens förlåt!) och det har varit varmt och äckligt så jag har mest legat vaken. Och nu när jag försökte somna om på morgonen så spred solen sitt ljus över hela rummet. Charmigt visserligen, men inte när jag är SÅ trött att jag bara vill gå under jorden.

Frukost med syster nu och sedan blir det en snabb vända till Lidingö Centrum. Bella ska tydligen klacka om sina skor och det är så soligt att jag bara måste gå med ut. Jag ser ut som ett penntroll fast med glasögon. Lite smågullig faktiskt

Jag är träningsledig även idag eftersom förkylningen inte är helt borta. Jag har nytt träningsschema från och med måndag och jag vill inte missa något av det så jag behöver all min bästa hälsa.

Okej, nu går jag vidare.

Men vi hörs snart av igen. Kramar på er

Nadja

Det känns bara tomt ibland

Livet är så konstigt ibland.

Det kan se ut som om att man har allt. Man kan till och med KÄNNA att man har allt. Och ändå upplevs livet så tomt och meningslöst. Har ni haft den känslan någon gång?  Jag får den känslan då och då. Den kommer över mig från ingenstans och jag blir alltid lika nedstämd av den. På vissa områden i mitt liv så vet jag till 100% vad jag håller på med och vart det jag gör ska leda, på andra har jag ingen aning. När jag blir osäker söker jag mig alltid till min familj. Jag vet att de är kloka och vill mitt bästa och om det behövs ärliga svar som jag egentligen inte vill höra så säger dem det ändå.

Jag har lämnat två konstiga veckor bakom mig och kanske är det just därför som jag reagerar såhär nu. Jag känner mig fortfarande stark, handlingskraftig och beslutsam, men känslan av tomhet skrämmer mig lite. Jag har känt mig tom förut och jag vet att det inte är något som är farligt. Det är bara så trist att det ska komma över mig när jag för övrigt känner mig så glad och sprallig.

Min träning har gått bra men jag är lite förkyld för tillfället. Därför blir det vilodag idag och om jag inte är bättre ikväll så kommer jag att vila även imorgon. Jag har sprungit häck, tränat med min sjukgymnast Anna, kastat spjut, tränat baksidorna och kört allmän styrka hela veckan. Jag är lätt i kroppen och jag har en bra balans mellan vila, mat och aktivitet för tillfället. Jag längtar till jag ska åka på läger i april och jag sitter och planerar för att kunna vara borta längre än två veckor. Jag är otroligt sugen på att sticka en månad eller till och med fem veckor. Jag reagerar alltid så bra på träningen när jag är i värmen och det ger mig mer att vara på läger än att träna inomhus. Jag vet att det är många som åker till Spanien i år men är det kanske fler som är där under veckorna 15-19??? Det hade varit roligt att sammanstråla med fler aktiva. Speciellt om det blir så att jag är borta två veckor ensam. Hör gärna av er till mig i så fall, antingen här eller på mejlen. Det behöver ju inte ens vara friidrottare… ni kanske håller på med någon annan idrott som ska på läger. Då vill jag veta!

I morse hade min älskade syster Bella varit iväg och köpt nybakade frallor till mig. Vi tände ljusen på bordet och lyssnade på musik och drack både kaffe och te. Lilla Coco som är på besök, låg vid våra fötter och tuggade i sig det som föll till golvet. En frukost med sin syster kan betyda så mycket.

Jag hade tänkt vika mina kläder som ligger över hela mitt sovrum men jag tror att jag går ut och går med Coco istället. Lyssna på bra låtar och fortsätter mitt filosoferande i min ensamhet.

Jag hoppas att ni får en superbra dag. Solen skiner inte som igår men det är i alla fall aningen ljusare ute

Kramar i massor,

Nadja

Kort rapport

Oj oj oj så trött jag är nu! Idag har varit en fullspäckad dag. Men oj så trevlig

I morse sprang jag 200-ingar och det gick väldigt bra. Jag var lite orolig först att det skulle kännas i halsen men jag märkte inte av den utan fick istället koncentrera mig på baksidan. Den värkte en aning efter 8 lopp så då var jag för en gångs skull smart och avbröt Aaaaahhhh… så duktigt! Jag skulle ha sprungit 10 st men just nu känns det som att det inte gör något. Jag gör hellre 8 st idag och 10 nästa vecka än ingenting nästa vecka på grund av en smärtande baksida. Någon har lärt sig av sina misstag.

Resten av dagen har gått snabbt… jag har knappt hunnit tänka. Nu längtar jag bara till imorgon för då har jag två roliga pass på schemat.

Jag känner mig helt färdig och ska hoppa i säng så längre än så här blir det inte idag

Kramar i massor från en trött,

Nadja

Har tappat sugen

Godkväll kompisar!

Jag befinner mig just nu i en skriv-svacka. Jag tycker inte att det är lika mysigt att sätta mig vid datorn längre. Inte ens de tända ljusen eller den där koppen med te kan få mig att känna lust att sätta mig här. Men så är det väl med allt här i livet? Ibland är det kul, ibland är det inte alls kul. Det svåra är bara att hålla kvar trots att det inte är roligt. Det är så onödigt att bara släppa saker. Tycker jag. När jag får lite utrymme från saker som jag tycker är jobbiga eller slitsamma så brukar min lust komma tillbaka efter ett tag. Jag hoppas att det kommer tillbaka här också, för jag älskar verkligen att skriva!

Jag ska i alla fall berätta om min träningsdag. Ni brukar alltid får rapporter och det ska vi väl inte ändra på ?

I morse var jag hos min sjukgymnast Anna och körde igenom överkroppen. Vi stretchade, körde övningar och hon tryckte bort knutor och stelheter för att göra mig smidigare. Jag känner mig alltid så oerhört lätt och fri efter ett pass med Anna. Hela kroppen får så mycket genomblödning. Passet idag var redan kl 08.00 så jag var hemma i tid och kunde somna om en timme innan jag åkte till Bosön igen för en lunch med coach och Malin Ewerlöf. Kl 13.00 redan så hade jag mitt andra pass: teknik i spjut. OCH SÅ BRA DET GICK IDAG!!! Jag har känt att jag varit på väg att bli förkyld så jag tränade ingenting i helgen utan försökte att återhämta mig, men att kasta funkade alltså hur bra som helst. Vi fokuserade på små detaljer och jag upplevde saker som jag inte upplevt tidigare. Väldigt motiverande! Jag älskar att det alltid finns nya saker att upptäcka och lära. Jag var inte ens trött när jag gick från träningen. Jag var bara glad och upprymd och ville träna mer. Men mer ska jag INTE träna så jag åkte hem för att vila ytterligare en timme Ja, jag är som ett spädbarn. Men jag verkar behöva det. Idag har jag verkligen lyckats att hålla min energinivå hög genom hela dagen och jag tror att det beror på att jag har sovit bra hela natten och sedan även under dagen. Jag tror på sömnen.

Klockan närmar sig halv tio och jag vill gå och lägga mig… Jag har väntat hela kvällen på att jag ska få krypa ner i min gosiga säng. Jag vill vakna tidigt imorgon och vara pigg och spänstig och så vill jag åka och träna på Bosön. Så länge träningen går bra så gör det inget att jag har skrivkramp

Jag behöver ta nya träningsbilder också… så att ni kan få sådan istället för bilder som inte har med texten att göra. Och så ska ni få en gästbloggare!! Jag säger inte vem ännu… Är det någon annan som önskar att gästblogga så mejla mig. Det är alltid roligt med andra inslag här och jag gillar att ha kontakt med er läsare.

Nu säger jag upp den här kvällen.

Godnattkramar

Nadja

Jag har sällskap

Guuuud så kul det är att träna när min syster är med mig!! Mycket roligare än att träna själv. Och Bissan är så jäkla rolig och spontan så hon hänger med på allt jag gör

Idag sprang hon nästan ifrån mig på 200 meter. Vilka sjuka kliv hon har den tjejen. Det är så himla synd att hon slutade träna när hon var ung. Hon sprang 800 meter och hoppade lite men slutade när hon var i 14-15 års åldern.

Efter träningen åt vi en god och lunch på Bosön. Och om vanligt fick jag skratta mycket. Det är bra för mina magmuskler

Innan träningen berättade jag för henne vad vi skulle göra och hon sa: “Men sluta! Då måste jag ju göra allt det där. Säger någon åt mig att hoppa så hoppar jag. Jag kan inte banga”. Haha, det där är härligt! För så funkar nästan jag också när det gäller träning. Det är därför det blir extra jobbigt när man ska göra något som redan är jobbigt. För jag gör alltid allt utan att fuska. Vi hade 40 min distans idag och under tiden så sa hon: “Jag pallar inte mer. Nu ger jag upp”. Men så fortsatte hon ändå hela passet. Det är en skada vi har i familjen Casadei Vi tillåter inte oss själva att ge upp.

Nu är vi hemma en snabbis och duschar. Jag har ett pass till idag och ska försöka vila lite. För kvällen har vi inte bestämt någonting men jag hoppas att vi tar oss in mot stan. Jag känner för att vara lite spontan! Jag känner för att vara galen och göra saker som jag inte brukar göra. Ge mig tips!

Bissan sitter och målar naglarna och tror tydligen att hon ska få ett ragg på det sättet. Om hon bara visste att hon målar dem förgäves

Nehe mina vänner, min tur att duscha. Ooooooh, så länge jag ska duscha!

Kramar från en glad

Nadja

Jag vet att jag är seg

Mina hörlurar spelar så högt att jag glömmer allt omkring mig. Jag känner mig ensam trots att jag har sällskap. Det känns som när man var liten och alla såg att man gömde sig under bordet men man kände sig ändå så skyddad och osedd.

Min syster Bissan är på besök och vi har SÅ MYSIGT. Ikväll har vi spelat musik för varandra i min säng. Vi dansade och sjöng med och utan att säga ett ord så förstod vi att vi båda tänkte på gamla minnen, barndomen och framtidsdrömmar. Jag älskar att ha min syster på besök. Jag blir så lugn och behöver inget annat. Jag kan vara mig själv och vi skrattar så mycket. I henne ser jag så mycket av allt jag har i gjort i livet. När jag träffar henne så blir jag så nostalgisk. Hon brukar berätta hur hon har sett på saker som har hänt i mitt liv och då låter det alltid så annorlunda jämfört med hur jag själv minns allting. Det är spännande. Idag pratade vi om min flytt upp hit till Stockholm. Hur jag ordnade allting själv, utan mina föräldrars hjälp. Jag tror knappt att de märkte att jag flyttade Jag hade coach Leffe som hjälpte med boende här uppe men allting som hade med flytten att göra fick jag ordna själv; transport, packning, släp. Bissan sa att jag fixade det eftersom jag alltid hade så många vänner. Jag kunde alltid “dra i någon tråd och få allting fixat” sa hon. Det var något som jag hade glömt nu. Jag har glömt att jag ALLTID hade människor omkring mig och jag hade alltid någon att be om hjälp.

Vi pratade om när jag bodde i en pytteliten etta på Björkholmen och där Bissan och hennes kille bodde på min soffa i ett halvår. 27 kvadratmeter kärlek. Aldrig har jag mått bättre Tydligen störde jag mig på att de aldrig plockade undan efter sig men det har jag glömt idag. Jag jobbade hos min mamma och pappa på deras golfkrog “Cafe Casadei” och kom alltid hem med mat till Bissan som inte hade något att göra och bara låg på soffan. Vi skrattade åt minnet och hon fortsatte att berätta sina minnen från saker som vi har upplevt.

Jag fyller år den 3 april. Då önskar jag mig en tillbakablick på hela mitt liv. Jag vill se om allt, som en film. Jag vill verkligen titta för jag vet att jag kommer att skratta så gott och jag kommer att få se så många härliga människor igen. Är det någon som kan ge mig det jag önskar mig ? Från och med idag så ska jag börja spela in mer och mer saker från mitt liv. För jag vet att jag kommer att vilja titta på det om några år.

Så, ska jag berätta lite om min träning också kanske ?

Idag har jag haft TRE pass. Jag började morgonen med att åka till min bakside-expert Askling. Där var jag en timme innan jag stack till min sjukgymnast Anna på Bosön. Hon mosade mig som vanligt men ikväll har jag i alla fall sluppit febern

Jag däckade en timme mitt på dagen och stack till mitt tredje pass vid 17-tiden. Löpning stod på schemat och GUD SÅ KUL DET VAR!!! Jag sprang 2*300 meter och 2*200 meter och jag kände mig så lätt och enkel. Baksidan kände jag inte av alls. Så otroligt skönt och roligt. Imorgon ska jag få prova att jogga en längre sträcka. Jag tror att det kommer att kännas hur bra som helst.

Just nu sitter vi i mina mysfåtöljer och jag är sugen på en kopp te. Jag kanske ska säga till syster att hon också är sugen ?

Hur som helst är jag trött efter en dag med full rulle hela tiden så jag ska snart gå och lägga mig.

Godnatt till er. Ta hand om er och era minnen.

Nadja ( & Bissan  )

Skönt i sängen

Jag är träningsledig och ligger i min säng och leker med fotografier från åren som har gått. Jag gör bildkollage och förstorar och förminskar så gott jag kan. Det är kul med bilder. Det vet ni att jag tycker. När jag fyller år i april önskar jag mig ett nytt objektiv och en Mac dator så att jag kan redigera mina bilder på bästa sätt. Så, nu vet ni det också
Gud, så vass jag är på att framföra saker .

Idag händer just ingenting. Jag tror att jag ska åka till Bosön och sätta mig med min dator i cafeterian en stund men något annat har jag inte planerat. Det känns som om att jag behöver städa också men idag lockar det inte alltför mycket…

Något som lockar däremot är att få åka hem till familjen i Karlskrona… Jag saknar dem verkligen och jag känner mig mer och mer ensam utan dem. Som tur är så har jag ju Bella här men det är inte alltid som hon har tid med mig Hon har fullt upp med att planera sin garderob, sitt liv och sin framtid med sin pojkvän. Å andra sidan så har vi börjat träna tillsammans tre gånger i veckan så jag får träffa henne mer nu än tidigare.
Det är jag glad för :-*

Om jag skulle försöka sova lite nu ? Jag blir trött när jag är inaktiv.

Hej och hå på ett tag.
Nadja

Snabb och rolig dag

Godkväll !

Ligger i sängen och känner mig speedad. Egentligen är jag oerhört trött men jag var just hos syster och hennes pojkvän och fick en sen kopp kaffe vilket märks nu. Jag har helt plötsligt massor av energi men jag känner att jag är trött i både kropp och själ.

Idag har varit en bra träningsdag. Alltså även en bra dag i största allmänhet. När träningen går bra så mår jag bra

Första passet blev kaststyrka och spjut led Anders och vi var båda två lika nöjda när vi var klara. Idag hade jag känsla i kastningen Innan andra passet återhämtade jag mig i bastun i 40 min. Det kan jag lova att jag behövde! Jag var nästan gråtfärdig när jag la mig där inne men efteråt kändes allt mycket bättre… Tog en fika med Gunsa innan vi gick ner i hallen och jag körde pass två. Häckövningar, mage, rygg och vattenlöpning blev det. Skönt! Åt som en häst på middagen! Jag behövde verkligen energi.

Hittade bilden nedan på Facebook. Jag vet inte vart den kommer ifrån men gubben är alltså 91 år gammal! Är det inte helt jäkla galet ?!??

Nu ska jag sova. Imorgon har jag två roliga, viktiga pass till.

Godnattkramar
Nadja

Titt ut!

Snälla, var inte arga på mig. Jag vet hur dålig jag har varit med uppdateringar… Inte ens efter tävlingen hörde ni ett pip från mig. Men det har sina förklaringar. Jag blev så trött och hade så mycket att göra plus att jag blev superfokuserad på att fixa till min baksida så jag glömde helt bort att skriva här.
När jag skriver “fixa till min baksida” så betyder det att jag fick en LITEN bristning i upphoppsbenet, dvs höger ben, i mitt sista hopp i tävlingen. Röntgen visar att den är 4 cm lång och sitter på ett “perfekt” ställe så jag kommer tillbaka snabbt
Att jag fick bristningen var egentligen inte SÅ konstigt när jag tänker på det i lugn och ro så här någon vecka efter. Jag har bara hoppat TRE fulla hopp på lång ansats sedan knäoperationerna för 1,5 år sedan och jag har inte kört nämnvärt mycket snabbhet. Jag var helt enkelt inte redo för 6 st hopp . Men det märkte jag inte när jag höll på för då var jag bara så lycklig över att vara igång igen. Visserligen kände jag redan efter två inhopp att jag tappade kraft och energi och jag sa skämtsamt till mina medtävlande att jag redan var helt slut så mycket skämt var det nog inte ändå MEN ! Nu till det roliga! Jag är OERHÖRT nöjd och glad för min hoppning! Jag kände att jag var på G i många av hoppen och ett av dem som jag hade en tå övertramp på var riktigt långt. Så jag känner mig helt lugn. Jag känner mig så glad och på hugget och jag gick på min “rehab” redan på måndagen efter helgen jag körde en tuff vecka med all träning som jag kunde göra och jag känner mig i bra form. Jag är otroligt tacksam över att jag fick hoppa de där fem hoppen för de gav mig självförtroende och ett kvitto på att jag har allting i mig!

Nu sitter jag efter ännu ett tung pass och försöker att lugna ner mig och andas för en stund.

Tack Malin för din kommentar här på bloggen ! Försökte svara på den men det är något krångel med hemsidan till och från.. Jag önskar dig lycka till i längd på SM!

Okej vänner… Nu ska jag vara ensam en stund.
Kramar till er !
Nadja

« Föregående sida — Nästa sida »