Söt lapp

Den här gulliga lappen låg på bordet när jag steg upp imorse… Tack söta mamma

Sjuk…

Har blivit sjuk… ligger och fryser och svettas om vartannat! Hade ett par byxor på mig, en tröja och mammas morgonrock och ändå frös jag… Sen blev det så varmt att jag trodde att hela jag skulle brinna upp! Så äckligt tråkigt att bli sjuk nu när jag är här.
Hann i alla fall följa med en av mina bästa vänner och kolla på ett hus som hon och hennes kille kanske tänker köpa
Nu ska jag bli frisk! Kram till er alla

Godaste lunchen!

En av mina favoriter när det gäller mat är bakpotatis! Jag och mamsen åt på tre G och njöt i fulla drag.. Keso med rödlök och så smör till det är ett måste. Inte universums nyttigaste lunch men ack så bra de små smaklökarna mår
Ps. Självklart äter jag även skalet på potatisen… Mmmmm….

Allting håller!

Hej goa vänner!

I helgen har jag tävlat för fullt i Världsungdomsspelen på Ullevi i Göteborg. Vi åkte dit för att se hur kroppen skulle reagera på att tävla i så många grenar. Framför allt tänkte vi på baksidan. Och om det fanns någon oro så låg den i höjd och längd som jag nu klarade galant. Jag fick med mig 1.70 i höjd och var SUPERNÄRA på 1.74 och 6.19 i längd i mitt första hopp med lite för mycket vind i ryggen. I kula blev det 13.07 och i spjut 32.86. Spjut är den gren som jag är minst nöjd med, jag hittar bara inte tajmingen, även om löpningen fram till utkastet kändes bättre nu. Anders, jag och Leffe ska sätta oss i veckan och reda ut varför det blir såhär.

Kula är en godkänd gren medan höjd och längd är plusvarianter. Jag har hoppat bra höjd på träningarna men det var innan bristningen i baksidan för en månad sen och längd har vi bara tränat en gång och då inte med ett enda litet hopp. Så jag är mer än nöjd!

Nu vet vi att allt håller. Nu kan vi fokusera på att få mig i bättre form

Helgens överraskning: Mamma, Allan och syster Gisela stod helt plötsligt på läktaren och skrek när jag skulle hoppa mitt andra hopp på 1.74 i höjd. Gud så glad jag blev! Tack för att ni kom!!

Nu ska jag försöka få lite ordning på alla grejer omkring mig. Och dricka en kopp kaffe. Det är sol ute men jag tänder ändå ett ljus Mysigt!

Kramar Nadja

Vad betyder “Nadja”?

 

… eftersom det är min namnsdag idag så tillåter jag mig själv att vara lite upptagen vid mitt eget namn

Jag skulle ju egentligen inte ha hetat “Nadja” utan “Emelie”, som min mormor ville. Men mamma sa: “Men Sassa! Det kommer att bli en vild unge! Emelie är för snällt! Hon ska heta Nadja och så får hon heta “Emelie” i andranamn” Och så blev det. Mina namn är Nadja Emelie Nathalie… Jag måste säga att jag trivs väldigt bra med att heta Nadja. Det känns som om att det passar mig.

Jag har vetat länge att mitt namn betyder “hopp” vilket är ännu mer passande! Lite mer info om mitt eget namn hittade jag på Wikipedia:

 

Nadja

Lite Karlskronabilder

 

6.01 i längdpremiären och kramp på 200m

 

    

 

 

 

 

 

 

Jaha… då var min första tävlingsdag för 2010 till ända… Jag har hunnit med att hoppa 6 meter i längd, få världens kramp i vaderna på 200 m, varit på dopingkontroll och tävlat utan min coach Leffe som ligger hemma och är sjuk. Det har också visat sig att jag faktiskt redan ÄR bästa kvinna i längd i familjen! I alla fall inomhus

Janne Åkerblom agerade Lennart Julin och tog reda på min mammas bästa resultat inne. Det var tydligen på 5.95 så jag slog det reda förr förra året (se mitt förra blogginlägg på ”kommentarer”) Vart höll skumpan hus då?? (Inte för att jag dricker skumpa men ändå) Nu har jag alltså bara ett rekord att slå och det blir hennes utomhusrekord på 6.33.

På 200 m idag kände jag mig förjävlig. Om man nu får uttrycka sig så? Jag hade inte ätit sedan klockan 10.00 och trodde att jag skulle hinna med det direkt efter längden vid 15.30 tiden, innan jag skulle börja värma för loppet. Men jag hade bara en halvtimme på mig mellan grenarna och hade ingen större matlust just då så det blev bara banan och powerrade… inte så bra med andra ord. Kände redan under joggen att det sög i vaderna men jag trodde faktiskt att det skulle släppa under loppet. Det gjorde det INTE och jag var tvungen att avbryta loppet efter första kurvlöpningen. När jag sprang av banan var jag bara glad att det inte var en baksida som strulade utan “bara” vaderna

Nej, det blir till att sova ordentligt inatt och ta nya tag på tisdag då det blir träning igen. Jag fick tydligen inte träna imorgon trots att jag försökte med vilda protester i sms-form till Leffe. Ibland är han hård och bestämd den mannen!

Jag är sjukt trött och behöver verkligen min säng just nu. Vi hörs imorgon igen. Då vi tar klivet in i februari månad…

Kram // Nadja - Nadjis - Tiger

Timmarna innan tävling

 

Sitter och äter frukost, skriver ner mina tankar på ett papper och lyssnar på bra musik. Har tänt ljus, kollar på bilder från ställen där jag har varit på och som har fått mig att må bra och snart ska jag hoppa in i duschen.

Idag ska jag ÄNTLIGEN få börja tävla!! Det blev ju tyvärr inget igår på grund av snökaoset och jag fick hålla till godo med min familj istället, vilket inte heller är helt fel, men är man inställd på tävling så känns det nästan som om att luften går ur en när det inte blir så som man laddat för sen. Men idag är jag “ny-laddad”! Jag har känt på kroppen i ett par spänsthopp men jag kan fasen inte säga hur det känns. Det var så längesedan jag tävlade så det känns som om att jag inte känner igen kroppens signaler lika bra längre. Och det kanske är bra. Så slipper jag ha en massa förväntningar i mitt huvud redan på min första tävling för året.

För att göra det hela en aning mer spännande att följa så ska jag “reta upp” mamma lite. Se här vad min sponsor skrev till mig igår:

“Jag och Max kommer imorgon och firar dina framgångar. Kanske dags att peta ner mamma till andraplatsen i familjen ”

Nu ska vi kanske inte gå och hoppas på att detta kommer att ske redan idag, men det kommer att ske i vinter. Jag funderar bara på hur långt du har gjort inomhus mamma? (Vi kan ju hoppas på att allas vår A. Lennart Julin läser detta och kommer med det rätta svaret.) Är det runt 6.15 - 6.20? För du har ju INTE gjort dina 6.33 inomhus?! I vilket fall som helst så är du fortfarande bättre än vad jag är och det gillar jag inte! Mitt pers inomhus är 6.01… Klockan 14.30 börjar tävlingen. Det är då ni ska hålla tummarna

 

 

Ingen rubrik kan täcka allt detta

Sitter här hemma i vårt mysrum och jag håller på att frysa ihjäl. Vart kommer kylan ifrån? Jag har två tröjor på mig och en övertröja OCH en filt och jag är fortfarande kall! Jag kan ju lova er att det inte handlar om att jag har för lite underhudsfett, efter all det skräp jag har ätit den senaste tiden så rullar jag snart fram. (Jag vill inte se en enda kommentar om ämnet från dig mamma nu när du vet hur det verkligen ligger till).

Veckorna har flugit förbi och jag är mitt uppe i min hårdträningsperiod. I somras trodde jag aldrig att jag skulle komma hit. Det kändes så avlägset. Jag tränar på väldigt bra och känner mig mycket starkare nu än jag gjorde vid samma tid förra året. Jag märker att kroppen har anpassat sig till hårdare träning och att den är mer förberedd nu än tidigare. Det ska bli kul att se hur utvecklingen blir i vinter!

I ett av mina tidigare blogginlägg berättade jag att jag fick den stora äran att vara kranskulla på Lidingöloppet. Jag har samlat mod i flera veckor nu och tänker faktiskt lägga ut en bild på mig själv i folkdräkt! Kan ni tänka er? Nej, klart ni inte kan. Men jag chockar gärna.

Förra helgen var stora delar av friidrottsgänget ute på lite partaj. Vi var först hemma hos “slangen” och sedan åkte vi in till “V” för vidare dans och galenheter. Jag vet att många tror att friidrottare är tråkiga människor och att vi aldrig släpper loss. Men när vi inte har någon träning och när vi har utrymme att vara lite mer oseriösa än vanligt (nu menar jag INTE att folk som är ute och festar är oseriösa!) så släpper vi loss vildkatterna inom oss och allting runt omkring oss lyser upp. Vi kan faktiskt också vara vakna till solen skiner upp i öster och vi kan göra nattliga “restaurangbesök” i form av McDonalds. Inte för att det händer sådär super ofta men när det väl händer så känns det desto roligare och allting vi gör blir lite mer överdrivet. Om jag nu får lov att tala för oss alla?

 

 

Min mammas sambo Allan fyllde år i söndags och det firade vi med en brunch på Villa Källhagen. Tränaren Leif med sin dejt Ewa var också med och gud så trevligt det var. Men oj så mycket godsaker det fanns! Och så synd att min karaktär har gått i dvala. Men den kommer att behövas mycket i sommar så det är lika bra att den får vila lite och samla sina krafter. Kvällen innan var vi ute en sväng på Sturehof men vi upptäckte ganska snabbt att vi inte hade så kul och alla ville åka hem igen. Trots att vi bara var inne i stan i ungefär en och en halv timme så hann jag med att ta över 50 kort! Är inte det bra så säg? Jag borde jobba som fotograf vid sidan om träningen.

 

 

Den här årstiden brukar alltid göra mig väldigt trött. Jag tycker att jag vill sova hela tiden. Det är dumt att pressa sin kropp för mycket på alla plan, jämt. Så därför ska jag göra som kroppen vill och gå och lägga mig en timme.

Läste en artikel idag i Lidingö Tidning om ett tjejband som heter Ladylike och som hade en väldigt rolig slutkommentar till en fråga de fick. Den ena tjejen började med: “Om man gapar efter mycket…” varpå den andra tjejen fyllde i “… så kan man inte svälja!”.

Med önskan om en superskön dag! Kramar Nadja

Blöt present och mamma på besök

Lagom till att syster Paula och hennes son åkt hem så kom istället min kära mor upp på besök. Hon passade på att åka med Bella upp till huvudstaden samtidigt som hon skulle sälja sin ögonsten - den gula faran! En “gullig” cab som, jag citerar mamma: “gick igenom besiktningen utan några som helst problem”. Det skulle säkert ha kunnat vara sant tills vi stod på parkeringen till träningen och skulle hoppa ur bilarna. Då ropar mamma: “släpp ut mig!”. Det visade sig att handtaget på förarsidan inte fungerar! Haha, jag trodde jag skulle dö av skratt!

Som ni kanske har sett på mina “kvitterinlägg” så stukade jag foten i söndags. Jag hoppade från en en-meters-pall och skulle möta med vristerna men kom fel. Jag kan ju meddela att jag skrek som en stucken gris. Leffe var framme på en sekund med tryck (aldrig har en man slängt sig så fort över mig) och Niklas sprang som en blådåre efter en linda. Skönt att ha så ridderliga män med sig på träningen :) Vi fick tag på vår läkare, Sven, som gick igenom röntgenbilderna direkt och vi kunde konstatera att det inte var någon fara med foten! Så mitt VM är helt lugnt. Kanske det kan bli lite tajt med SM men det märker vi när jag är där. Jag ska i alla fall åka dit och prova. Ingenting kan gå sönder i foten utan det gäller bara att kunna utstå smärtan. Och jag tävlade faktiskt en hel mångkamp med stukad fot i Polen.

 

 

 

Under veckan som gått så har jag hunnit med att klippa mig (känner mig ett kilo lättare nu), lunchat på Bosön med trevliga vänner och shoppat gult och blått nagellack till VM :) Jag ville egentligen också ha sådana där små gummiband till håret men jag hittade de inte någonstans! Är det någon som vet vart man köper de? (för det är säkert jättemånga som använder gula och blå gummiband). Och sist men inte minst: Jag har äntligen lagt min födelsedagspresent i blöt! Jag förstår om ni undrar vad fan jag snackar om. Jag tror att syster Bissan är den enda som förstår vad jag menar! Jag fick en paketerad handduk av henne som man ska lägga i blöt för att den ska bli stor. Jag har väntat i flera månader med att göra det men nu äntligen föddes den lilla tigerhandduken

Idag ska jag åka till min sponsor, Runners Store, och hämta ut mina nya tävlingskläder och nya spjutskor. Ska bli så spännande att se hur fina kläderna är! Sen ska jag och syster åka in till stan och få massage av Göran. Min kropp behöver verkligen det nu! Känner mig som en sten. Ogenomtränglig och hård.

Vilken bra avslutning det blev

Hoppas vi ses på Malmö Stadion och SM!

Kram Nadja

« Föregående sida