Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

DeT SPRiDS GLĂ€DJe.

Oh la laaa vĂ€nnen dĂ€r,  Jag Ă€r hemma igen!  Sverige snöar och jag Ă€r fortsatt sjuk. Jag reste hela dagen igĂ„r. LĂ€mnade hotellet 05.45 och Barcelona 08.10.  Satte fötterna pĂ„ svensk mark vid 12.30-tiden för att sedan ta tĂ„get mot VĂ€xjö 17.21.  Behöver jag sĂ€ga att jag var trött nĂ€r VĂ€xjö vĂ€lkomnade mig 21.50?  Visst Ă€r det irriterande nĂ€r jag skriver ut varje minut? 😉  NĂ„got annat som Ă€r irriterande Ă€r SJ. SjĂ€lvklart stötte tĂ„get pĂ„ problem, vilket Ă€r helt okej. Problem Ă€r en del av livet, och SJ. Vad som dĂ€remot inte Ă€r okej Ă€r att SJ:s personal stĂ„r och fullkomligt tokskriker pĂ„ oss som kommer frĂ„n det försenade tĂ„get till den andra anslutningen.  "Skynda er! Snabba pĂ„! Hoppa bara in! Kom igen dĂ„Ă„Ă„Ă„!" Jag menar, att dom Ă€r stressade Ă€r knappast vĂ„rt fel men stress gör nĂ„got med mĂ€nniskor. Det Ă€r nĂ€stan lite lĂ€skigt.  Hur reagerar du pĂ„ stress? NĂ€r minuterna Ă€r rĂ€knade, nĂ€r du har en deadline som du kĂ€nner att du inte hanterar? Vad gör du dĂ„?  Det Ă€r absolut mitt eget fel att jag hade problem med att fĂ„ med min stora packning pĂ„ tĂ„get, men jag hade inte rĂ€knat med att fĂ„ springa  200-meters perrongintervaller med den.  Nog om det. Vi har roligare saker att prata om Ă€n sĂ„.  TrĂ€ningsresan med ATEA har varit ett minne för livet. Jag har fĂ„tt en chans att testa pĂ„ min coachningsförmĂ„ga och jag gillar det mycket.  Jag har fĂ„tt lĂ€ra ut hopp, löpning, armpendling, styva fötter och hĂ„llning.  Jag har fĂ„tt lĂ€ra kĂ€nna nya vinnarskallar, fĂ„tt se nĂ€r mĂ€nniskor tar ut sig fullstĂ€ndigt, ta hand om en skada och kĂ€nna pĂ„ stĂ€mningen och sammanhĂ„llningen i ett företag som öser pĂ„ framĂ„t.  Min livslust Ă€r stor och jag Ă€r sugen pĂ„ att testa pĂ„ mĂ„nga saker, som du vet. SĂ„ nu Ă€r min nya lust att starta trĂ€ningsresor! Det kommer sĂ€kert inte att hĂ€nda, jag har annat att tĂ€nka pĂ„ nu. Men det Ă€r en kittlande tanke.  Och jag tror att intresset skulle vara stort.  FörstĂ„ sĂ„ roligt att Ă„ka ivĂ€g tillsammans: trĂ€na med musik, Ă€ta bra mat, lyssna pĂ„ inspirerande förelĂ€sningar och trĂ€na lite till?!  Skulle du haka pĂ„ om jag ordnade nĂ„got sĂ„dant?  Klockan nĂ€rmar sig 11.00 och jag vill skicka ivĂ€g en grattishĂ€lsning till en kvinna som jag inte tror att du kĂ€nner Ă€nnu:  Hon heter Anette och nĂ€r jag har tid över frĂ„n trĂ€ning och andra Ă„taganden sĂ„ fĂ„r jag utnyttja min utbildning pĂ„ henne och hennes mans företag ApelgĂ„rden AB.  Jag fĂ„r en chans att utveckla andra sidor hos mig sjĂ€lv och jag fĂ„r ta ansvar pĂ„ andra omrĂ„den Ă€n inom trĂ€ning. En balans av idrott och att anvĂ€nda hjĂ€rnan tror jag Ă€r ett vinnande koncept.  Jag vet att jag gjorde sĂ„ mellan 2008-2011 och jag reagerade vĂ€ldigt bra pĂ„ den kombinationen.  Jag vill gratta henne hĂ€r eftersom hon Ă€r som ni: hon tĂ€nker pĂ„ sina medmĂ€nniskor och hon hjĂ€lper till om hon kan.  Och visst Ă€r det sĂ„ att döttrar ofta hyllar sina egna mammor, men jag som kĂ€nner Anette lite mer nu kan inte annat Ă€n att hĂ„lla med om det som hennes dotter Jennifer har skrivit till henne:  En oerhört vacker text som vi alla sĂ€kert kan kopiera över till dom som betyder mest för oss i vĂ„ra liv.  SĂ„, GRATTIS pĂ„ din dag Anette. Tack för att du Ă€r en sĂ„ inspirerande medmĂ€nniska ❀ Nu har klockan sprungit ivĂ€g igen... jag kom in i den dĂ€r berömda bubblan.  Jag sĂ€tter ett finger mot den och sprĂ€cker den. Jag behöver ju göra annat ocksĂ„. Ingen trĂ€ning idag dock, jag har halsont och min kropp fĂ„r vila.  Ta hand om dig, dom du har omkring dig och dom som inspirerar dig.  Kram ❀

GĂ€ST MiTT i SoRGeN.

God kvĂ€ll medmĂ€nniska, Det Ă€r en sorgens dag och jag har gĂ„tt runt med ett lĂ€tt illamĂ„ende sen jag hörde om dĂ„det i Paris.     Jag önskar ibland att jag hade en större röst, kunde pĂ„verka MER, göra skillnad. Men jag kĂ€nner mig alltid lika liten och otillrĂ€cklig nĂ€r jag hör om allt fruktansvĂ€rt som hĂ€nder omkring oss i vĂ€rlden.     SĂ„ istĂ€llet skĂ€nker jag min omtanke Ă„t det hĂ„ll dĂ€r det behövs, pĂ„ det sĂ€tt jag kan. Det Ă€r en klen, om ens nĂ„gon, tröst att dela bilder pĂ„ sociala medier eller i den hĂ€r bloggen. Men det sĂ€tter i alla fall ljuset pĂ„ det hemska och om vi tillsammans sprider vĂ€rme och omtanke med all kraft vi har sĂ„ kanske kĂ€rleken vinner till slut Ă€ndĂ„.     KvĂ€llen kommer att bli lugn för min del. Jag har fortfarande ont i kroppen och nu hugger det Ă€ven i sjĂ€len. SĂ„ tacos, musik och vĂ€nner fĂ„r skĂ€nka glans över de sista timmarna för dagen.     Vi njuter ocksĂ„ av en gĂ€stblogg!  Min vĂ€n Leonita, som ni ofta lĂ€ser om och ser pĂ„ bilder hĂ€r inne behöver stiga fram i rampljuset.  ALLA borde fĂ„ stiga in hĂ€r och lĂ€ra kĂ€nner er ❀ SĂ„ Leo, varsĂ„god. Scenen Ă€r din:    "Hej alla fina lĂ€sare!  Det var en Ă€ra nĂ€r Nadja frĂ„gade mig om jag var sugen pĂ„ att slĂ€nga mig in i era famnar. KĂ€nna kĂ€nslan av alla positiva sjĂ€lar hĂ€r inne. Och vem vet. Kommer jag att överrumplas och förstĂ„ henne efter mitt inlĂ€gg? Det Ă„terstĂ„r att se. SpĂ€nningen Ă€r olidligt hög!     Jag Ă€r nog inte allt sĂ„ Anonym för er hĂ€r inne. För visst mĂ€rks jag i det mesta Nadja gör. Är det inte "Fotografen" till alla diverse bilder, sĂ„ Ă€r det "allt-i-allon" pĂ„ resorna.  Jag heter dĂ„ L E O N I T A. Japp, hĂ€r Ă€r jag. Har ni vĂ€ntat pĂ„ att jag ska vĂ„ga sĂ€ga hej? Äntligen va? Haha!     Jag fyller snart 24 Ă„r, och bor med min Ă€lskade hund Alecto inne i stan i centrala Karlskrona.    Och nĂ€r jag inte trĂ€nar ihop med Nadja, sĂ„ jobbar jag i en reception pĂ„ ett hotell i stan.  Jag som person Ă€r vĂ€ldigt glad och framĂ„t, men vĂ€ldigt blyg ocksĂ„. SĂ„ skulle ni se mig: var inte rĂ€dda för att hĂ€lsa, jag blir glad. Men kanske lite rosenröd om kinderna pĂ„ köpet.     Jag har alltid haft en stor passion för trĂ€ning. Och utövade de mesta som liten. Men just dĂ„ i 13 Ă„rs Ă„lder sĂ„ stod hĂ€star och hoppning frĂ€mst.  Jag kommer frĂ„n landet med förĂ€ldrar som har en gĂ„rd och hade egna hĂ€star och levde mitt drömliv.     Som ni kanske mĂ€rkt, sĂ„ nĂ€mns jag lite hĂ€r och dĂ€r. Och som en nĂ€ra vĂ€n till Nadja sĂ„ gör vi det mesta ihop: TrĂ€nar, umgĂ„s, reser och har sjukt kul.    Vi brukar Ă€ven sĂ€ga skĂ€mtsamt att jag Ă€r hennes allt-i-allo a.k.a assistent.  Hon frĂ„gar mig sĂ„ fort hon glömmer nĂ„got, och jag sĂ€ger vad hon dĂ„ faktiskt redan har bokat in eller nĂ€stan glömt bort. Eller som nĂ€r vi reser och jag bĂ€r allt.  Envis som jag Ă€r, sĂ„ vĂ€grar jag lĂ„ta henne dra runt pĂ„ vĂ€skor och packning nĂ€r hon lokaliserar sig runt till mĂ„let.     Det sköter jag sĂ„ villigt och hĂ„ller henne fullt fokuserad. För det Ă€r hon bĂ€st pĂ„.  Och givetvis, det viktigaste: Det fĂ„r vi inte glömma - Kaffet.     Kaffet mĂ„ste alltid finnas nĂ€ra till hands, oavsett om vi Ă€r pĂ„ resande fot eller slappar i soffan.  SĂ„ ser ni henne pĂ„ sprĂ„ng nĂ„gonstans, spring till nĂ€rmsta fik och köp kaffe. Det kan hon behöva!     Mamma Lena Casadei Ă€r ocksĂ„ en jĂ€kel pĂ„ att hitta saker jag kan göra. Till min stora glĂ€dje. För vem vill inte stĂ€da eller tvĂ€tta?! Och jag kan ju sĂ€ga er att ingen Ă€r gladare Ă€n henne att jag Ă€ntligen tagit mitt körkort. Nu har ju hon en taxi vart hon Ă€n vill och ska.    Det gör mig ingenting. Jag glassar pĂ„ i Jacuzzin, eller njuter av all goda mat Giovanni bjuder pĂ„.     Om ni alla Ă€ndĂ„ hade kunnat fĂ„ testa. Shit sĂ€ger jag bara. Varje liten mĂ„ltid Ă€r aldrig bara "bra". Den Ă€r utsökt! Och varje gĂ„ng frĂ„gar jag intensivt "Hur gjorde du det hĂ€r, berĂ€tta hemligheten".     Men nej, nu ropar Allan att middagen Ă€r klar. BĂ€st att hugga i innan det tar slut. Kan Ă€ven tillĂ€gga att han Ă€r en jĂ€kel pĂ„ det dĂ€r.  Ha en underbar lördagskvĂ€ll, och ni missar vĂ€l inte "sĂ„ mycket bĂ€ttre" pĂ„ tv:n ikvĂ€ll. Det Ă€r lördagens höjdpunkt hĂ€r!  PUSS OCH KRAM FRÅN MIG.       

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.