Mamma är bästa idrottskvinna!

Min förra klubb KA2IF hade 100-års jubileum förra veckan. Tyvärr kunde jag inte vara på plats men det kunde min kära mamma som fick pris i kategorin “bästa idrottskvinna genom tiderna” !! Grattis mamma!
Mamma, som heter Lena Casadei (då Kullberg), satte svenskt rekord i längdhopp redan som 16-åring med ett hopp på 6.33. Det kallar jag power!! För er som är intresserade så är det fortfarande det rekordet som jag jagar utomhus
Jag är stolt över dig mamsen och du är verkligen värd det där priset!
Kramar Nadja

Söt lapp

Den här gulliga lappen låg på bordet när jag steg upp imorse… Tack söta mamma

Godaste lunchen!

En av mina favoriter när det gäller mat är bakpotatis! Jag och mamsen åt på tre G och njöt i fulla drag.. Keso med rödlök och så smör till det är ett måste. Inte universums nyttigaste lunch men ack så bra de små smaklökarna mår
Ps. Självklart äter jag även skalet på potatisen… Mmmmm….

Myspys och bara glädje

Jag samlar mina krafter i Karlskrona. Med min älskade familj och mina vänner! Knäna känns okej men lite stela. Några dagar till med kärlek och skratt och de kommer att läka fortare än fortast

6.01 i längdpremiären och kramp på 200m

 

    

 

 

 

 

 

 

Jaha… då var min första tävlingsdag för 2010 till ända… Jag har hunnit med att hoppa 6 meter i längd, få världens kramp i vaderna på 200 m, varit på dopingkontroll och tävlat utan min coach Leffe som ligger hemma och är sjuk. Det har också visat sig att jag faktiskt redan ÄR bästa kvinna i längd i familjen! I alla fall inomhus

Janne Åkerblom agerade Lennart Julin och tog reda på min mammas bästa resultat inne. Det var tydligen på 5.95 så jag slog det reda förr förra året (se mitt förra blogginlägg på ”kommentarer”) Vart höll skumpan hus då?? (Inte för att jag dricker skumpa men ändå) Nu har jag alltså bara ett rekord att slå och det blir hennes utomhusrekord på 6.33.

På 200 m idag kände jag mig förjävlig. Om man nu får uttrycka sig så? Jag hade inte ätit sedan klockan 10.00 och trodde att jag skulle hinna med det direkt efter längden vid 15.30 tiden, innan jag skulle börja värma för loppet. Men jag hade bara en halvtimme på mig mellan grenarna och hade ingen större matlust just då så det blev bara banan och powerrade… inte så bra med andra ord. Kände redan under joggen att det sög i vaderna men jag trodde faktiskt att det skulle släppa under loppet. Det gjorde det INTE och jag var tvungen att avbryta loppet efter första kurvlöpningen. När jag sprang av banan var jag bara glad att det inte var en baksida som strulade utan “bara” vaderna

Nej, det blir till att sova ordentligt inatt och ta nya tag på tisdag då det blir träning igen. Jag fick tydligen inte träna imorgon trots att jag försökte med vilda protester i sms-form till Leffe. Ibland är han hård och bestämd den mannen!

Jag är sjukt trött och behöver verkligen min säng just nu. Vi hörs imorgon igen. Då vi tar klivet in i februari månad…

Kram // Nadja - Nadjis - Tiger

« Föregående sida