Bra träning i solen!
ÄNTLIGEN! Jag börjar ÄNTLIGEN känna att jag är på G i löpningen igen. Idag sprang jag 3*40 meter accelerationer i utförsbacke och sedan 2*80 meter på rakbanan. Hade ingen speciellt vila mellan loppen. Det brukar landa på någonstans mellan 5-7 minuter beroende på hur kroppen känns och hur snabbt jag ska springa men idag var det bara “känslovila”.
Inledde passet med häckövningar som jag faktiskt till och med persade på! Helt fantastiskt! Att kroppen kan röra sig så pass snabbt efter att ha “vila” i mer än en månad
Jag känner mig överlycklig!!
Har dessutom fått ett par värmebyxor av mitt bakside-proffs Carl Askling. Jag kan meddela att de gjorde susen. Baksidorna höll sig varma hela passet och det kändes som om att hela muskulaturen stramades upp. Prova om ni får chansen! Det enda negativa är väl att man ser totalt jäkla urtöntig ut i dem. Men attans vad de hjälper. Ser ni den fina brännan jag fick på köpet? (Leffe visar så snyggt)
Nu måste jag lägga på ett kol. Ska snart på mental träning och efter det styr vi bilen mot Karlskrona för att fira midsommar. På midsommar får jag träningsledigt men dagen efter rullar allt på som vanligt igen.
Födelsedagen och påsken i bilder

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.
GRATTIS till mig själv en dag försent
Är i Karlskrona en snabbis… för att fira min födelsedag. Och som ni vet när jag är i Karlskrona: då blir bloggen lidande
Jag har ju så mycket annat att tänka på och göra… Men idag åker jag hem så imorgon ska allt vara i sin ordning igen!
Nu skulle jag bara säga Grattis till mig själv som fyllde 27 år igår och om fem minuter ska jag ut och jogga lite lätt. Efter tuffa träningspass behöver kroppen göra något enkelt.
Kramar till er, vi hörs snart igen // Tiggy
Lite Karlskronabilder

Syskonkärlek

Bissan med kaffekoppen

Bröderna Jonsson

Far och dotter

Pizza på pappas restaurang

Min fina Emmy!

Mormor och lillebror Adam

Mamsen jobbade hos pappa

Syster Gisela
Winnerbäcks bok till Nadja!

Om vi förlorar varandra...
Blir såååå rörd! Är i Karlskrona och hälsar på familj och vänner och andas in min barndomsluft. Kul, händelserikt och väääldigt stressigt. Som alltid när jag sätter mina fötter i den här världen. Jag vill träffa allt och alla och vill inte missa något. Ingen bra kombination det där. Som upplagt för ett schema som aldrig håller. Men vad faan! Vad gör det? Jag känner mig glad och upprymd.
Över till det som gör mig rörd - lillasyster Bissans 27 års present till mig!! Jag fick Winnerbäcks textsamling över 112 sånger! Vilken jäkla klockren present till mig som skulle kunna dö stående medan jag läser hans lyrik. Jag skulle vara så inne i hans värld så jag skulle inte ens besvära mig med att trilla ihop om hjärtat stannade där och då. TACK BISSAN! Du har verkligen tänkt till
Ska packa nu. Vi drar mot huvudstaden om några timmar. Vi är fyra stycken i bilen så det kommer att bli en rolig resa. Raz och PJ (bröderna Jonsson/beachspelarna) ska med upp och de har lovat stå för musiken. Vi får se hur det går!


Kom
“Nej, det är lugnt…”

Samer, jag & pappa
Sitter på en trästol i pappas lägenhet i Rödeby och känner mig allmänt förvirrad och stressad. Julfix och klappar och besök hos nära och kära äter upp mig… Leffe sa “Nadja, åk ner till Karlskrona och träna bra och återhämta dig och ta det lugnt”. Jag undrar bara: glömde min lilla tränare att jag har sex syskon, svårt för att säga nej till folk och att det snart är julafton?

Pappa med sin diktbok
Usch, nu lät det som om att jag skyller på Leffe för att jag inte riktigt hittar den där lugn och ro-känslan som han pratar om. Men det är inte min mening. Jag ville bara att ni skulle få se det komiska i det. För komiskt är det! Jag har i alla fall hunnit med att köpa alla klappar utom en. Den svåraste återstår: den till systern under mig, Daniela. Hon säger alltid: “jag vill inte ha något speciellt” men sen vet man att det är precis det hon vill ha och jag kan direkt se om hon blir riktigt glad över någonting hon får eller om hon bara ler sådär på halvfart. Själv vet jag inte längre vad jag önskar mig… jag känner att jag har kommit till den punkt i livet där jag har allt jag egentligen behöver. Allting annat är som utfyllnad och dyra saker som ingen annan varken har råd eller lust att köpa till mig bara för att det är jul. Denna jul var jag fantastiskt nöjd med min present till pappa som var en diktbok. Hans egen diktbok! Han skriver nämligen dikter hela tiden och har en sida på poeter.se (Giovanni Casadei). Pappa är en oerhört vacker tänkare och förmedlar känslor på ett mycket bra sätt. Det sticker ofta till i mig när jag läser det han har skrivit. Och jag har redan gett honom julklappen eftersom jag kommer att fira julen med Niklas familj i Växjö och jag ville så gärna ge honom boken personligen.

Ingemar med sina adepter
Träningen här nere går över förväntan! Jag har känt mig lite dåsig och konstig nästan varje dag men så fort jag har värmt upp så har kroppen svarat positivt och jag känner mig lätt och snabb och studsig! I förgår hade jag ett suveränt bra längdpass. Eftersom jag tränade själv så hade jag ingen som kunde säga att det räcker så jag hoppade hur länge som helst. Jag glömde liksom bort tiden. Jag hade mina nya längdskor på mig för första gången och njöt av att känna fötterna mot underlaget i Sunnahallen. Det var också kul att träffa gamla klubbkamrater som tränade samtidigt. Ingemar Skärvstrand är en av landets bästa sprinttränare och har funnits med i klubben sen jag var liten. Det var kul att träffa honom och få retas lite (han har en jäkla attityd och är tuff som en bandyboll med glimten i ögat). Hans adepter var också där och jag kände mig välkommen i hallen trots att det var många år sedan som jag lämnade KA 2 IF.
Nu ska jag äta upp det sista av min yoggi och sen bär det av till Sunnahallen igen för ett snabbhetspass. Hoppas att ni har det julfint där ute i stugorna!
KRAMAR Nadja
Katt & Råttor
Sitter i min kära fars lägenhet i Karlskrona och laddar inför träningen med lite klipp från YouTube… hittade det här och tycker att det är sååååå gulligt! Trodde aldrig att jag skulle säga så om en råtta, men dessa två är faktiskt riktigt fina. Det är dock fortfarande svansen som jag har lite svårt för… tjock och lång och kal… isch! Katten skulle jag vilja ha i julklapp!


