Blommor från Leffe & Janne

När jag kom ut från operationen på Danderyds sjukhus så fick jag de här fina blommorna av min tränare Leffe och min marknadsförare Janne sååå gulligt av dem! Nu är båda operationerna genomförda och allt ser ut att ha gått bra! Känns faktiskt mycket mindre i det här knäet denna gången… Det känns knappt som om att de har varit inne där och rotat men blöder gör det… Nu ska jag vila en dag till innan jag börjar med lite cykel och allmän rehab. En spännande tid väntar!! Kram Nadja

Dax för kreativa Janne Åkerblom!

       -  Hej Janne! Vad kul att du ville vara med på det här!

   Ja, du Nadja. Känns tufft att bli intervjuad av dig. Annars brukar det ju vara tvärtom. Men jag kanske slipper frågan ”vilken gren i sjukampen är roligast?”. Men kör du bara. Ställ frågorna som den värsta skjutjärnsjournalisten à la Janne Josefsson!

     - Berätta för mina läsare vad du har för funktion i Team Nadja.

    Jag har fått äran att inneha rollen som ”marknadsförare”. Det betyder att jag med hjälp av kommunikation och pr ska stärka ”varumärket Nadja”. Det du gör själv – resultaten du gör och sättet du är Nadja på – är ju naturligtvis mycket viktigare än det jag gör, utan det blir det ingenting. Men sen hjälper jag till med VAD man kan lyfta fram. Och när det kröp fram att din satsning mot OS var allvarlig så var det ett ganska självklart förslag. Fast i så fall var du ju tvungen att stå för det även utåt. Och det har du ju gjort bra! Mitt jobb har till exempel resulterat i en webbplats (den här – som Anders Hallén och Ayat Asad har har hjälpt till med). Så tror jag nog att jag har haft ett litet finger med i spelet för att få dig att börja blogga. Den, bloggen alltså, är förresten kanon.   

     -     Har du provat någon sjukamp själv i ditt liv?

Hehe, njae, men jag har startat i en tiokamp en gång. Man kan nog säga att jag fullföljde den även om jag nollade i flera grenar – tror det var häck, stav, höjd – så i praktiken blev det väl en sjukamp. Men jag hade i alla fall en väldigt bra tid på 1500m då! Strax över fyra minuter om jag minns rätt.

             -    Har du hållit på med idrott? Vilka sporter i så fall?

I grund och botten är jag löpare, medeldistansare. Det var många år – persen är från 1985 – och kilon sen. Men jag har sprungit ungefär lika fort som de bästa tjejerna i världen (med 1:53.85 är jag tredje bästa ”tjej” genom tiderna på 800m och 3.51 – halvsekunden över världsrekordet – på 1500m i en stafett och 3:54.58 individuellt – tionde tid i världen på tjejsidan).

                           -    Vad utmärker en riktigt bra idrottare i dina ögon?

  Resultaten, besattheten och förmågan att vara glad, kul och trevlig trots den egotrippade satsningen. Du får gärna känna igen dig i den beskrivningen.

  -  Om du vill, dela gärna med dig av en av dina livsdrömmar med oss!

 

   För en farbror med framtiden bakom sig… så… Ja, hmmm… Det blir ju inte nåt idrottsligt eget mål då, förutom att jag verkligen skulle vilja att mina vader var så hela att jag kunde springa obehindrat och återigen få damma av några vassa tvåhundringar då och då. Jag slår till på det i alla fall!

-    Har du något bra citat att delge oss?

                   ”Tiden går fort när man har roligt. Särskilt på upploppet!”. Det var en seriefigur jag gjorde som först var med i klubbtidningen ”Ossemellan” och sen i tidningen “Friidrott” nån gång i mitten av 1990-talet. Så det är ett eget citat. Liksom det här som jag försöker delge alla de som är med i min träningsgrupp (tränar friidrottande nollnollor och nollettor en gång i veckan): ”Du är aldrig för dålig för att inte kunna göra ditt bästa”.
 
-     Om du var ett djur, vilket djur skulle du vara då?

Du, det var svårt. Barnen ropar “myra” när jag frågar dem. Kanske för att jag är “flitig”?

                 -  Om du fick ställa vilken fråga du ville till dig själv, vad skulle det vara för fråga då och vad skulle svaret bli?

Först frågan: ”Kommer du att vara på plats när sjukampen avgörs i London 2012?”. Sen svaret: ”Har aldrig varit på ett OS så det ser jag fram emot. Räkna med mig. Jag sitter med 300 meter kvar på 800-metersloppet med en tröja med trycket ‘I’m a true Nadja fan!”’. Du lär höra mig när du trampar iväg mot medaljen.”

                     -   Visste du om att jag är mörkrädd? Är du det också?

                                 Jo, jag har koll på att du är mörkrädd. Det bästa med mörkrädsla är (eller borde vara) att det bara är att tända en lampa. Fast det kanske är svårare att somna då. Jag har dålig koll eftersom jag inte alls är mörkrädd.

     -   Vilken är din favoritfrukt och varför?

      Jag slår till på ananas – gott i sallad, i drinkar och att grilla på sommaren.

              -    Var kommer du att befinna dig den 27 juli – 12 augusti 2012?

Tror att jag svarade på den frågan när jag ställde en fråga till mig själv. London så klart!

 

Barnkalas på Bosön med Malex

 

Igår fick jag den fina äran att hålla i min sponsor Janne Åkerbloms lilla son Malex:s barnkalas på Bosön. Jag fick en fin liten knapp där det stod “Nadja” på och alla de andra små killarna på kalaset hade likadana så att vi skulle kunna säga varandras namn. Hur gulligt som helst! Killarna kämpade sig igenom flygande 30 m, längd, kula, stavhopp och sedan “purjolöks-stafett”. Typiskt Janne att komma på en sån grej!

Några bilder från barnkalaset här nedan. Och ett STORT GRATTIS TILL MALEX på hans 10-årsdag!

Mitt nät har legat nere i två dagar så jag har tyvärr inte kunnat uppdatera så flitigt men det blir bättre från och med idag.

Är supernöjd med min första hårdträningsvecka. Fick precis så mycket träningsvärk som jag hade förväntat mig. Gladaste nyheten: Jag kunde hoppa höjd utan att få ont!!!!! Tänk om jag kan få träna höjd regelbundet en gång i veckan fram till utomhussäsongen… Då kommer det att bli riktigt kul i sommar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6.01 i längdpremiären och kramp på 200m

 

    

 

 

 

 

 

 

Jaha… då var min första tävlingsdag för 2010 till ända… Jag har hunnit med att hoppa 6 meter i längd, få världens kramp i vaderna på 200 m, varit på dopingkontroll och tävlat utan min coach Leffe som ligger hemma och är sjuk. Det har också visat sig att jag faktiskt redan ÄR bästa kvinna i längd i familjen! I alla fall inomhus

Janne Åkerblom agerade Lennart Julin och tog reda på min mammas bästa resultat inne. Det var tydligen på 5.95 så jag slog det reda förr förra året (se mitt förra blogginlägg på ”kommentarer”) Vart höll skumpan hus då?? (Inte för att jag dricker skumpa men ändå) Nu har jag alltså bara ett rekord att slå och det blir hennes utomhusrekord på 6.33.

På 200 m idag kände jag mig förjävlig. Om man nu får uttrycka sig så? Jag hade inte ätit sedan klockan 10.00 och trodde att jag skulle hinna med det direkt efter längden vid 15.30 tiden, innan jag skulle börja värma för loppet. Men jag hade bara en halvtimme på mig mellan grenarna och hade ingen större matlust just då så det blev bara banan och powerrade… inte så bra med andra ord. Kände redan under joggen att det sög i vaderna men jag trodde faktiskt att det skulle släppa under loppet. Det gjorde det INTE och jag var tvungen att avbryta loppet efter första kurvlöpningen. När jag sprang av banan var jag bara glad att det inte var en baksida som strulade utan “bara” vaderna

Nej, det blir till att sova ordentligt inatt och ta nya tag på tisdag då det blir träning igen. Jag fick tydligen inte träna imorgon trots att jag försökte med vilda protester i sms-form till Leffe. Ibland är han hård och bestämd den mannen!

Jag är sjukt trött och behöver verkligen min säng just nu. Vi hörs imorgon igen. Då vi tar klivet in i februari månad…

Kram // Nadja - Nadjis - Tiger