Snart blir det intervjuer!

 

Snabb uppdatering! Träningsvärken är här, precis som jag trodde! 500-ingarna var jobbigare än jag hade räknat med. Känns som om att det var hundra år sedan jag tränade sist. Leffe sa att det såg bra ut. Jag har aldrig hört honom ljuga men jag tror att detta var hans debut

Tack Christer B för ditt fina tips om mobilen! Så fort jag får lite tid över så ska jag till mobil-sjukhuset med min dumma Ericsson. Och du: tack för att du stöttade mig på SM! Du gav mig kraft där borta i hörnan. Speciellt när du sa: “Jag vet att du tar det!” Det lyfte mig!

Oj! Nu glömde jag ju helt bort varför jag egentligen skriver! Haha! Jag skulle ju berätta för er att snart börjar min lilla följetong med intervjuer. Jag tänkte att ni alla ska få lära känna mina team-medlemmar lite mer och har därför gett dem några frågor som dem ska svara på

Först ut kommer att vara Miss-Li. Min kära styrketränare. Jag räknar med att börja med detta i veckan… kanske redan imon!

Till Bosön nu för andra passet. Löpstyrka med vikter blir det. Yippie! Starka kramar till er alla.

Prisutdelare på Löplabbet Games

 

Hela dagen idag har jag (och pojkvännen Niklas) stått i Sätrahallen och varit prisutdelare. Men klubben hade ordnat en liten roligare variant till mig: jag fick lov att intervjua alla vinnarna vilket var omväxlande och uppiggande. Kul att stå “bakom micken” och försöka komma på en massa annorlunda frågor istället för den vanliga “hur känns det”? Har ni förslag på frågor så skicka till mig, jag ska stå där imon också!

Ps. Jag kan meddela att jag blir sjuuukt sugen på att tävla när jag ser alla springa omkring inne i hallen! Och just det: på www.friidrott.se kan ni läsa mer om tävlingen i sin helhet.

Frågor från träningsgrupp

Jag fick ett mail i min inbox från en supergullig mamma som har sin dotter i en friidrottsgrupp och hon har själv förlorat ett vad som innebär att hon nästa sommar kommer att springa ett 100 m:s lopp. Hon undrade om jag kunde svara på några frågor som de hade vilket jag tycker var jätteroligt. Här nedan ser ni frågorna och svaren. Mer om Malins vadslagning och om friidrott kan ni läsa på Malins egen blogg.

Hur gammal var du när du började med friidrott respektive började med sjukamp?
 
Jag började med friidrott som sjuåring. Min mamma har hållit på med friidrott så jag följde med henne när hon tävlade och tränade. Jag tyckte om alla grenar direkt och hade svårt för att bestämma mig så först blev det femkamp när jag var i åtta - tio års åldern och sen sjukamp när jag var ca femton år.
 

Om du fått ändra lite med grenarna, ta bort och lägga till, hur hade din sjukamp isåfall sett ut och varför?
 
Jag har fått den frågan många gånger eftersom det ett tag var på tal att det skulle bli tiokamp för damer. Skulle det bli så, så skulle jag få gilla det läget men jag har kommit på att det är sjukampen jag gillar. Jag vill faktiskt inte lägga till eller ta bort någonting. Jag är nöjd som det är. Det är en perfekt gren!
 
 
Vad är det största idrottsmässiga du varit med om?
 
Det är VM i Berlin nu i somras! Det var så mycket folk och så mycket skrik på läktaren! Och så fick jag tävla mot de bästa tjejerna i världen vilket är otroligt motiverande och inspirerande! Banorna var så blåa och fina och så visste jag att ni alla där hemma kunde se det jag och Jessica (min sjukampskollega) gjorde vilket var extra kul. Då fick jag dela med mig av det som jag älskar i mitt liv: friidrott och sjukamp!
 
 
Har du något stort mål du gärna vill nå?
 
Jag har många mål med mitt idrottande. Det största greppbara är att jag vill vinna OS i London 2012. Men jag har även andra mål: som att kunna utföra alla grenar vackert och följsamt och att jag kan tekniken så bra som det bara är möjligt för en sjukamperska. Jag vill känna mig fysisk oslagbar. Veta att min kropp är en av de mest tränade i världen. Sen vill jag utvecklas som människa mentalt. Jag har många fler små mål men jag kan inte skriva upp dem här för då skulle ni somna Det är viktigt med mål och mening i det jag gör. Ta reda på vad du vill och VARFÖR så blir allting mycket enklare.
 
 
Hur mycket tränar du?
 
Det är väldigt olika. När det är hårdträningsperiod så tränar jag ca 12 pass i veckan. Alltså två pass varje dag utom söndagar. När det närmar sig tävling vilar jag mycket mer och tränar kanske bara fem-sex dagar i veckan. Från det att jag var 15 - 18 så tränade jag fyra - fem dagar i veckan. Det är bra att börja lugnt och sen stegra träningen med åren så att man inte skadar sig!
 

Ska du på träningsläger nästa år och i så fall var?
 
JAA! Både nu i år och nästa år. Jag och min syster Bella och min tränare Leffe ska åka till Sydafrika den 28:e december! Jag har aldrig varit där så det ska bli spännande! Sen åker vi på landslagsläger till Portugal till våren nästa år. Det blir mycket resande
 
 
Har du något jobb eller studerar vid sidan av?

Nej, jag sa upp mig från mitt jobb när jag visste att jag skulle ha chans att kvala in till VM. Jag har länge velat satsa bara på min träning så när jag väl hade nått en viss nivå så slutade jag på mitt jobb. Men jag har pluggat på högskola tidigare, till beteendevetare. Så det har jag i bakgrunden om nått skulle hända. Det är bra att ha en utbildning!
 
 
Känner folk igen dig ute på stan?
 
Ibland. Det har blivit så efter VM. När jag går ut på krogen så är det många som känner igen mig och som kommer fram och pratar. Och när jag är på Bosön där jag tränar så är det fler barn.
 
 
Hur håller du uppe motivationen?
 
Jag tänker på mina mål och så läser jag dem. Jag har skrivit ner dem i en bok. Att se sitt mål i skrift tror jag är bra! Sen pratar jag med min mentala tränare, min pojkvän och min huvudtränare om något skulle vara jobbigt. Alla tycker att saker är tråkiga ibland. Det är normalt och mänskligt. När jag blir sådär nere så tänker jag bara: “skitsamma, det är tungt nu men det fixar jag. Jag kanske inte vill göra det här men jag gör det ändå för jag behöver göra det om jag vill nå mitt mål”.
 
 
Finns det några genvägar till toppen?
 
Det skulle inte vara kul med genvägar! Det är ju allt som du gör varje dag som är det roliga: på träningen, med kompisarna på träningen och när du kämpar hårt! Det är verkligen det jag kommer att minnas när min karriär är över. Men visst finns det genvägar. Det finns ju folk som dopar sig och blir bra väldigt fort. Men det är ingen väg att gå. Det är varken rättvist eller lagligt. Du måste träna hårt, äta rätt, sova mycket och ha hjärtat med dig i allt du gör. Det är hårt arbete och fokusering som gäller. Gör allt metodiskt och se till att ha en plan med ditt idrottande som du och din mamma, tränare eller kompis lägger upp. Då kommer du att känna dig nöjd och stolt över dig själv och veta att du klarat av att komma dit du är med din egen kraft och vilja.
 
 
Om det är 5 goda kakor på ett bord, tar du din favorit direkt eller börjar du med de mindre bra och avslutar med den godaste, eller tackar du nej för du äter inga kakor och godis?
 
Jag är ett matvrak och äter ALLT! Haha! Så jag hade definitivt ätit alla kakor om jag hade orkat. Det kan jag göra när jag hårdtränar. Men närmar det sig tävling så håller jag mig till den godaste kakan och äter inte fler kakor efter den. Under hårdträning kan jag aldrig äta för mycket! Jag tränar så hårt och min kropp behöver mycket energi. Mest från riktigt bra mat visserligen men att jag äter godis och kakor skadar inte då.
 
 
Tack för att du ställde upp och svarade på våra frågor samt lycka till!
 

Tack själva och lycka till med ert idrottande och allt annat ni tar för er i livet. Vi ses på banan om några år kanske kram!

« Föregående sida