Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

Vi TaR eN SNaBBiS.

Gullegutten och Gulleguttan,

Hej. Jag ser lite finurlig ut va?

Det Àr för att jag Àr det ocksÄ.

Jag har en asbra grej till dig! Om du vill sÄklart. Om du Àr pÄ shoppinghumör, eller om du bara vill skrida fram snyggt och stiligt utan nÄgon som helst anledning i sommar.

Du kanske bara vill handla lite extra för att nÄgon har sagt Ät dig att du inte fÄr? Jag har objektet för dig.

Fan.

DÀr lÀt jag som en sÀljare va? Ja. Det gjorde jag. My mistake.

Men jag menade det. Och om du anger den hÀr koden: SÄ fÄr du 20% rabatt pÄ dom coolaste seglarskor du nÄgonsin haft pÄ fötterna!

Jag har dom sjĂ€lv hemma. Min mamma panikbestĂ€llde ett par ocksĂ„ för att hon Ă€r en sĂ„n dĂ€r som tĂ€nker att livet Ă€r för kort för att inte bara frĂ€na skor. Jag har tvĂ„ stycken pĂ„ lager nu. Och om du gĂ„r in pÄ Qlar:s hemsida via den hĂ€r lĂ€nken sĂ„ har du alltsĂ„ rabatt fram till söndag ❀ Anledningen till att jag inledde det hĂ€r samarbetet med Qlar var för att jag tycker att bruden bakom företaget Ă€r sĂ„ vĂ€ldigt tuff.

Hon kör sin grej, hon testar sina vingar, vÄgar och Àr otroligt ödmjuk.

Hon tÀnker att man kan hjÀlpa varandra, utbyta idéer och skapa tillsammans. Att nÄgon vinner pÄ nÄgot betyder inte att nÄgon annan förlorar. Och det gillar jag.

Jag gillar mÀnniskor som inte behöver pinka revir överallt och som sÀger "vi testar!". Jag pinkade lite revir nÀr jag var yngre. Jag var aningen lÄst.

Det var en sida jag var besviken pÄ mig sjÀlv att jag hade och jag undrade lÀnge vart den kom ifrÄn. Sen, efter mÄnga Ärs jobb, försvann den och jag insÄg att jag hade varit orolig över att det inte skulle finnas över till mig om det gick bra för nÄgon annan. Jag Àr uppvuxen med mÄnga syskon och ibland gÀllde det att vara först till kvarn om man ville ha nÄgot. Det vÀckte ett "ha-begÀr" hos mig som jag aldrig ifrÄgasatte. FörrÀn jag började fundera pÄ mina starka och svaga sidor och sidor hos mig sjÀlv som jag inte ville ha.

Du vet ju att jag har berÀttat om Miro Zalar, min fd coach, som tidigt sa till mig att jag skulle lÀra allt om mig sjÀlv för att kunna hantera situationer i bÄde livet och pÄ idrottsbanan.

SÄ jag grÀvde. Och jag mÄdde illa av vissa saker. Och skÀmdes. Ett tag tyckte jag inte ens om mig sjÀlv. Men det gör jag idag. Och jag uppskattar mÀnniskor som kliver fram och bara Àr sÄdÀr.

Har du jobbat bort nÄgra sidor hos dig sjÀlv som du inte gillar?

Och Àr du sugen pÄ skorna??

Nu blir det ett sista avsnitt av min nya favoritserie: white collar!  BÀttre sÀtt att avsluta dagen pÄ finns vÀl knappt? Puss och kram och sov sÄ sött. Eller godmorgon. För jag tror att du lÀser det hÀr imorgon...

2012 – krama mig!

img_1964

Din tid Àr viktig.

2012. Siffrorna ser sĂ„ coola ut tillsammans. 2012 har varit ett annorlunda Ă„r. Bra, men annorlunda. Det har varit stormigt, lugnt, spĂ€nnande, alldagligt, framgĂ„ngsrikt, fattigt och rikt och proppat med erfarenheter. Jag har lĂ€rt mig att sĂ€ga stopp nĂ€r min kropp inte lĂ€ngre orkar göra det som huvudet sĂ€ger att jag faktiskt klarar av. Jag lyssnar pĂ„ signaler. VĂ„gar sĂ€ga nej till trĂ€ning och ja vila. Jag har lĂ€rt mig att baby-steps Ă€r bĂ€ttre Ă€n jĂ€ttekliv dĂ„ dem ofta ocksĂ„ inneburit skador för min del. Jag sniglar mig fram och kĂ€nner att jag gör det med en ro som jag inte hade tidigare. "Snigla pĂ„ Nadja, snigla pĂ„" tĂ€nker jag för mig sjĂ€lv och smĂ„skrattar. "Ett steg i taget varje pass, varje dag och varje mĂ„nad". 2012 har lĂ€rt mig vad ett riktigt gott skratt kan ge i form av livslust, energi och kĂ€nslor av total glĂ€dje. Jag har skrattat mĂ„nga gĂ„nger och nĂ€stan blivit beroende av det. Jag kan komma pĂ„ mig sjĂ€lv med att gĂ„ omkring och tĂ€nka pĂ„ det om dagarna. "Vilka kan jag umgĂ„s med som fĂ„r mig att skratta sĂ„dĂ€r hejdlöst? Vem ska jag ringa? Vilka bjuder jag hem?". Jag pratar inte om dem dĂ€r skratten som man skrattar varje dag. Dem dĂ€r som ligger pĂ„ ytan och "bara" ger dig ett leende pĂ„ lĂ€pparna. Jag menar dem dĂ€r skratten som ger dig kramp, dĂ€r du tappar luften och fĂ„r tĂ„rar i ögonen... Dem dĂ€r skratten som skapar en kedjereaktion sĂ„ att allt som sĂ€gs efterĂ„t blir minst lika kul bara för att du Ă€r sĂ„ sjukt jĂ€vla glad och tokig. DEM skratten ÄLSKAR jag. Och jag har börjat att förstĂ„ vilka mĂ€nniskor som ger mig chansen till sĂ„dana skratt. Jag har förstĂ„tt att dem inte Ă€r sĂ„ mĂ„nga. Men dem finns, och jag har hittat nĂ„gra av dem.
img_3816

Challe, jag, Tompa och Marcus...

Året har skĂ€nkt mig insikten om att min familj Ă€r nĂ„got av det viktigaste jag har. Inga andra relationer kan mĂ€ta sig med den. Ingen annan mĂ€nniska kan göra mig sĂ„ lycklig som min familj. De gĂ„nger jag har Ă„kt hem för att hĂ€lsa pĂ„ har alltid bjudit pĂ„ dem bĂ€sta stunderna. Det Ă€r dĂ„ jag har fĂ„tt dem dĂ€r tok-skratten. Det Ă€r dĂ„ jag har kĂ€nt att jag kan vara mig sjĂ€lv fullt ut. Jag kĂ€nner mig accepterad och Ă€lskad. Jag kĂ€nner mig hörd och förstĂ„dd. Jag vet att jag kan visa kĂ€rlek utan att bli avvisad och det spelar ingen roll hur intensiv jag Ă€r : jag Ă€r alltid önskvĂ€rd. Jag tror att det Ă€r sĂ„ det kommer att vara tills den dag dĂ„ jag skapar mig min egen familj. Jag har förstĂ„tt att jag Ă€r GALEN vad gĂ€ller bilder. Jag tar bilder överallt, vart jag Ă€n gĂ„r, pĂ„ alla jag trĂ€ffar, pĂ„ allt jag gör. Jag lade över 179.000 bilder frĂ„n min dator till en hĂ„rddisk i somras. Vad fĂ„r jag om jag framkallar alla? Jag Ă€r en sĂ„dan mĂ€nniska som tycker att bilder Ă€r livet. Minnen som jag enkelt kan uppleva igen om jag blĂ€ddrar bland mina album.
img_3874

Tjejor pÄ vÀg frÄn Malmö

2012 var Äret dÄ jag insÄg att det aldrig finns nÄgon mening med att jaga saker, mÀnniskor eller tid. Dröm och ha en plan för det du vill uppnÄ - absolut. Och kÀmpa för det du vill ha, utan att bli dum. Om jag slutar att stÄnga huvudet blodigt nÀr allt gÄr Ät helvete sÄ blir det bÀttre för mig. Jag accepterar och försöker att slÀppa det. Och nÀr jag Àr redo sÄ börjar jag pÄ en ny plan. Samma sak med mÀnniskor som inte vill vara med mig. DÄ umgÄs jag efter deras spelregler. Jag kÀmpar inte lÀngre för att fÄ det som JAG vill ha det utan tar det som serveras om och nÀr det passar mig. Jag tror att nÀr tvÄ, eller fler, mÀnniskor verkligen vill vara med varandra sÄ blir det ett nöje att försöka fÄ ihop det. Ingenting jobbigt eller krÀvande och det blir inte svÄrt att kompromissa. SÄ jag har lÀrt mig att jag bara kan lunka pÄ med mitt liv i mitt tempo och göra det som jag vill göra och dyker det upp nÄgot roligt sÄ hakar jag pÄ - eller inte. Tiden har jag heller aldrig lyckats med att jaga ifatt. Jag stressar fortfarande men har lÀrt mig att andas emellanÄt. Jag kÀnner mig lugn inför min 30-Ärs dag som kommer om nÄgra mÄnader. 2012 slog det mig, pÄ riktigt, att allt som inte underhÄlls svalnar, förminskas och till och med försvinner till slut. Allt behöver tas om hand, vÄrdas. VÄra leder i kroppen, muskler, vÄra blommor, kÀrleken, vÀnskapen, en tanke, en rutin, en kÀnsla... Jag vet nu att mÄlade naglar Àr otroligt fula nÀr fÀrgen börjar flagna, jag har fortfarande ingen favoritefterrÀtt , jag vill sova med fönstret aningen öppet för att fÄ in frisk luft och att musik Àr en galet stor del av mitt liv, jag lyssnar jÀmt.'
tavla-pa-boson

Nadja med Nadja pĂ„ BOSÖN

Jag har lĂ€rt mig att jag inte mĂ„r bra av att lita pĂ„ folks ord. Jag Ă€r naiv och behöver se mer till handlingarna. Det Ă€r lĂ€tt att falla för saker som mĂ€nniskor vĂ€ljer att linda in i vackra meningar, det Ă€r sĂ„ skönt att lyssna till ord som för en stund gör att det vĂ€rmer inom en. Men desto kallare blir det nĂ€r det efter ett tag visar sig att inget av det som sagts Ă€r sant. SĂ€ttet som en annan mĂ€nniska behandlar dig pĂ„ sĂ€ger dig allt du behöver veta. Du behöver aldrig mer stĂ€lla en enda frĂ„ga. Jag har lĂ€rt mig att se att det hĂ€r inte Ă€r bra för mig. 2013 kanske lĂ€r mig vad jag ska göra med den kunskapen... ? Jag har upptĂ€ckt min absoluta favorit-film alla kategorier: "En ovĂ€ntad vĂ€nskap" och Ă€nda sedan jag sĂ„g den första gĂ„ngen (har sett den tvĂ„ gĂ„nger redan) sĂ„ drömmer jag om en sĂ„dan vĂ€nskap. Jag har hittat ett tjugotal nya lĂ„tar som jag kan lyssna pĂ„ nĂ€stan dygnet runt. En av dem Ă€r Stone Sour: s lĂ„t "Zzyzx Rd." Även Slipknot:s "Snuff" Ă€r en personlig favorit. Jag har gjort roliga kompis-resor, jag har Ă€tit alldeles för mycket godis, jag har haft min livs bĂ€sta midsommar, jag kommer inte ihĂ„g hur jag firade min födelsedag, min Ă€lskade syster Gisela har fĂ„tt barn, jag har sovit för lite, jag har tagit SM-silver i lĂ€ngdhopp och satt pers i Finnkampen, jag har gjort comeback efter snart tre Ă„rs frĂ„nvaro i mĂ„ngkampen, jag har kĂ€nt mig övergiven och ensam stundtals men Ă€nnu fler gĂ„nger övervĂ€ldigad av all den kĂ€rlek som finns omkring mig.
img_nadja-midsommar-liten

Vid sjön hos mamma...

Jag har insett att jag vill ha en hund, att jag trivs med att ha lillasyster Bella hos mig om dagarna, att kommunikation och öppenhet Àr nÄgra av de viktigaste bitarna för att ett förhÄllande till en annan mÀnniska ska fungera, att jag har en sjuk kÀrlek till skor och att jag visst klarar av att stiga upp tidigt pÄ morgonen och trÀna om jag behöver. Jag har blivit en tavla pÄ Bosön, mammas mops Margot fick tre valpar tillsammans med maken Malte, jag har kommit underfund med att jag Àr tokig i att duscha och jag Àr fortfarande svag för kÀrleks-filmer.
img_3623

Coach Leffe och jag pÄ Finnkampen

Jag har ett fantastiskt team omkring mig med huvudcoach Leffe i spetsen och i Är skulle min/vÄr OS-dröm gÄtt i uppfyllelse, men efter tvÄ knÀoperationer och Är av osammanhÀngande trÀning sÄ blev det aldrig riktigt realistiskt. 2012 lÀrde jag mig att det Àr sÄnt som hÀnder. Drömmar hÀnder inte bara. De Àr ett resultat av ett lÄngsiktigt arbete och en stor portion tÄlamod under lÀngre tid. Tid, det var den som blev knapp och jag kunde inte komma upp till den nivÄn dÀr jag behövde vara för att platsa pÄ ett OS. I Är lÀrde jag mig att det inte Àr sÄ farligt att misslyckas och att min dröm lever vidare sÄ lÀnge det brinner inom mig. 2012 har blivit startskottet för nÄgot nytt och nÄgot hÄllbart. Jag Àr frisk och har klarat av en hel sÀsong. Jag Àr passionerad och jag Àr beslutsam. I Är fick jag visa nÄgra av de resultat som jag har vetat att jag har inom mig. Till nÀsta Är hoppas jag fÄ visa bÄde er, och mig sjÀlv, mer. 2012 blev Äret dÄ jag totalt dissade bloggen till och frÄn, perioder av tomhet och en ovilja att dela med mig slukade mig och det kÀndes ibland meningslöst att skriva hÀr. Jag satt mÄnga gÄnger med fingrarna hÀngande över tangentbordet, som för att vÀnta in en skriv-attack. Men det kom vÀldigt sÀllan nÄgon och jag stÀngde av datorn och gjorde nÄgot annat istÀllet. I Är fick jag se Bella lyftas upp i Dirty-Dancing-lyftet, jag har köpt blombuketter till mig sjÀlv, jag har upplevt ett av mina bÀsta lÀger nÄgonsin nÀr jag Äkte med klubben till Nerja och jag tror att jag har hittat en ny bÀsta vÀn.
kusiner-tva

Kusin Rickard och syster Bella i Karlskrona

Stora hjÀrtan har krossats, smÄ likasÄ. Jag har fortfarande inte kommit pÄ min största rÀdsla hÀr i livet men jag vet sÄ mycket som att jag inte vill förlora dem jag Àlskar. Jag har dragit en baksida, jag svÀr inte mindre Àn tidigare Är, jag hittar aldrig nÄgon frukost jag verkligen gillar och jag tror alldeles för ofta pÄ att ge mÀnniskor en andra chans. Jag har förelÀst pÄ olika stÀllen och jag har gillat det, jag tror pÄ styrkan i nÀrhet och fysisk kontakt och jag har kramats mycket. I Är fick pappa trösta mig nÀr jag ringde och var knÀckt. Han var sÄ lugn och förklarade att jag Àr stark och att jag klarar allt. Han kallade mig "Nadis" och sa med beslutsam röst att det "bara Àr att skita i det!" och "Äk till en vÀn och ta det lugnt. Du kan alltid komma hem om du vill". Mitt 2012 Àr fortfarande inte över och jag ser fram emot tvÄ underbara mÄnader till innan Äret blir 2013... Jag ska fira in det pÄ lÀger tillsammans med mina klubbkompisar. Jag kÀnner mig sÄ trött och tom nu. Jag har skrivit sÄ mycket. Jag skulle behöva en kram. Min syster Àr i Florida pÄ beachvolleyboll-lÀger och klockan Àr mycket sÄ jag fÄr krama om mig sjÀlv. Tills det ljusnar. DÄ kramar jag nÄgon annan. Kramar pÄ det hÀr sÀttet tills vi hörs igen. Nadja

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.