Roligt kastpass !

Balans och kast
Godkväll kära vänner!
Har tänt ljus i hela lägenheten och dricker te och juice som vanligt… har en alldeles underbar kväll med andra ord. Har pratat med syster i telefon och fixat med smågrejer. Jag behöver gå och kissa men orkar inte resa mig från soffan! Hur lat är man inte då?
Idag har jag haft ytterligare två bra pass. Första var med min sjukgymnast Anna. Vi stretchade ut mig ordentligt och gjorde övningar som fick mig att koppla på insidorna. Jag känner mig så hel, stabil och centrerad när jag åker från de här passen. Hur bra som helst!
Kvällens pass blev kast med Anders och gästande Felicia. Det är alltid lika roligt med träningskompisar och extra roligt om träningskompisen har lite GO i sig. Och det hade Felicia. Hon körde på utan att klaga och Anders hetsade oss
Så skoj.
Imorgon har jag ett TIDIGT pass (ska vara uppvärmd redan 08.00) så jag tänker blåsa ut ljusen och dra mig mot sängen… Märker att jag är mer och mer fokuserad på mina pass och att det gör mig tröttare när kvällen närmar sig. Jag blir glad om det är så att jag kan somna redan vid 22.00-tiden igen. Det var längesedan jag var trött så pass tidigt. Om jag lägger mig vid den tiden så orkar jag gå upp vid 06.00 om jag skulle vilja det. Tidig morgon är mysigt!
In med handduken! Nu går jag och lägger mig!
Kramar på er

Felicia och jag bröstar upp oss
Nadja
Kräklopp på Vallen & app-tips

"Amun-Re-bild" från i vintras
En härlig helg är över… och även för mig som “bara” tränar så känns det vemodigt och lite tråkigt. På något sätt så känner jag mig “skyddad” under helgerna. Man vet att alla andra också har helg och inte är lika mycket på hugget när det gäller saker och ting och man får en chans att andas och vara ifred från saker som kan stressa i vanliga fall.
Jag har fått massa jobbiga spam-meddelanden här på bloggen och har suttit och raderat dem hela morgonen. Kul syssla!
Igår hade jag ett tufft pass på vallen. Jag sprang 9*300 meter med gångvila! FY FAN VAD JOBBIGT!!! Jag grät till och med en liten skvätt när jag kom i mål för det gjorde så in i helsikes ont i kroppen. Gunsa var med och peppade och sprang några lopp han också och det var nog tur det för annars är jag tveksam om jag hade lyckats hålla mina tider… Det är märkligt att det alltid finns mer att ge så fort man får någon som springer bredvid. Tycker ni inte?
Om ungefär två timmar väntar ett styrkepass på Bosön. De håller på att bygga och måla om där så jag hoppas att jag kan hitta en stång och köra det jag ska
Över till något helt annat: gillar ni att spela spel?! Jag har två ASROLIGA appar som ni kan ladda hem till telefonerna. Alfapet är det ena. Sök på “Wordfeud”. Då kan ni spela mot era vänner överallt i hela Sverige! Jag spelar mot mina syskon hela tiden. Hur kul som helst! Sök upp “Bebbsy” om ni vill ha riktigt hårt motstånd (det är min syster Bella).
Den andra appen heter “Ant Smascher” och det började jag bara spela för att slå pappa som tydligen har 1110 poäng. Honom slog jag visserligen i helgen så nu är jag på jakt efter syster Giselas rekord på 1400-någonting!
Nehe. En runda “Ant Smascher” nu, lite frukost på det och sedan träning.
Vi hörs ! Puss & Kram Nadja
Allting håller!

Leffe tar hand om mig
Hej goa vänner!
I helgen har jag tävlat för fullt i Världsungdomsspelen på Ullevi i Göteborg. Vi åkte dit för att se hur kroppen skulle reagera på att tävla i så många grenar. Framför allt tänkte vi på baksidan. Och om det fanns någon oro så låg den i höjd och längd som jag nu klarade galant. Jag fick med mig 1.70 i höjd och var SUPERNÄRA på 1.74 och 6.19 i längd i mitt första hopp med lite för mycket vind i ryggen. I kula blev det 13.07 och i spjut 32.86. Spjut är den gren som jag är minst nöjd med, jag hittar bara inte tajmingen, även om löpningen fram till utkastet kändes bättre nu. Anders, jag och Leffe ska sätta oss i veckan och reda ut varför det blir såhär.
Kula är en godkänd gren medan höjd och längd är plusvarianter. Jag har hoppat bra höjd på träningarna men det var innan bristningen i baksidan för en månad sen och längd har vi bara tränat en gång och då inte med ett enda litet hopp. Så jag är mer än nöjd!

Mot plankan i längden
Nu vet vi att allt håller. Nu kan vi fokusera på att få mig i bättre form
Helgens överraskning: Mamma, Allan och syster Gisela stod helt plötsligt på läktaren och skrek när jag skulle hoppa mitt andra hopp på 1.74 i höjd. Gud så glad jag blev! Tack för att ni kom!!
Nu ska jag försöka få lite ordning på alla grejer omkring mig. Och dricka en kopp kaffe. Det är sol ute men jag tänder ändå ett ljus
Mysigt!
Kramar Nadja
Lite Karlskronabilder

Syskonkärlek

Bissan med kaffekoppen

Bröderna Jonsson

Far och dotter

Pizza på pappas restaurang

Min fina Emmy!

Mormor och lillebror Adam

Mamsen jobbade hos pappa

Syster Gisela
Nostalgisk & känslig…

Pappas gäng
Att musik kan påverka mig så mycket… jag tycker att det är konstigt men härligt. När jag lyssnar på Melissa Horns “Lät du henne komma närmre” så gråter jag. Jag gillar att gråta. Det blir så varmt om kinderna och det är skönt att känna när varje liten tår lämnar ögat. Kanske är det stressen som gör mig känslig? Eller så är jag väldigt lättrörd. Jag kan inte riktigt känna skillnaden just nu. Jag önskar att jag kunde sjunga. Det hade varit så skönt att få skriva ner sina känslor och sen få sätta ton på dem. Just nu sjunger jag bara i bilen när jag kör. Eller i duschen. Eller när jag tränar ensam i hallen. Folk hade fasen sagt upp bekantskapen med mig om jag hade tagit ton i närheten av dem!
Detta är min sista kväll i Karlskrona sen åker jag till Växjö för julfirande. Jag måste säga att det känns vemodigt och lite sorligt. Även om jag älskar Niklas och hela hans familj så står ju givetvis min egen mig närmast och jag kommer att sakna dem imon! Och därför är jag lite ledsen redan idag. Det är lika bra att ta ut sånt i förskott

Jag & Gisela skojar på O´learys toa
Igår var jag med pappa och hans personal på middag på O´learys… väldigt trevligt och mysigt men inte så god mat. Eller, inte det jag beställde i alla fall. Jag trodde jag beställde vanlig fajitas men det var någon konstig version med pitabröd och gegg och med både kyckling och biff. Gisela (syster nr två) smakade också och sa att jag bara var kräsen. Hon tyckte att det smakade jättebra. Lika bra att säga det så att ni får två smaklökars omdöme. När kvällen var slut fick jag agera taxi och köra hela vägen till Jämjö… ni som har lite koll på Blekinge vet att det INTE är så roligt mitt i natten… Speciellt inte när pappa inte sa ett ljud på hela resan eftersom han var trött. Jag som ville ha lite sällskap. En skiva med Lasse Winnerbäck hade varit sagolikt bra just då kan jag säg er! På tal om det så köpte jag faktiskt hans nya skiva idag: “Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen” och passade även på att utöka samlingen (som är pytte-pytte-pytte liten) med Melissa Horns “Säg ingenting till mig”. Dem ska jag lyssna oavbrutet på när jag kör till Växjö imon. En timme i bil är perfekt. Inte för kort och inte för långt. Man hinner tänka lite, lyssna på musik och ringa några samtal. Sen är man framme och då är man hungrig och kan äta…

Gisela utanför O´learys
Nu ska jag sätta på lite te, städa undan mina grejer som ligger över hela pappas lägenhet och sätta på winnerbäck på högsta volym. Sen ska jag skriva min träningsdagbok, filosofera lite och kanske ta lite bilder på den fina snön?
KrAmAr TiLl eR!

