Jag vet att jag är seg

Mina hörlurar spelar så högt att jag glömmer allt omkring mig. Jag känner mig ensam trots att jag har sällskap. Det känns som när man var liten och alla såg att man gömde sig under bordet men man kände sig ändå så skyddad och osedd.

Min syster Bissan är på besök och vi har SÅ MYSIGT. Ikväll har vi spelat musik för varandra i min säng. Vi dansade och sjöng med och utan att säga ett ord så förstod vi att vi båda tänkte på gamla minnen, barndomen och framtidsdrömmar. Jag älskar att ha min syster på besök. Jag blir så lugn och behöver inget annat. Jag kan vara mig själv och vi skrattar så mycket. I henne ser jag så mycket av allt jag har i gjort i livet. När jag träffar henne så blir jag så nostalgisk. Hon brukar berätta hur hon har sett på saker som har hänt i mitt liv och då låter det alltid så annorlunda jämfört med hur jag själv minns allting. Det är spännande. Idag pratade vi om min flytt upp hit till Stockholm. Hur jag ordnade allting själv, utan mina föräldrars hjälp. Jag tror knappt att de märkte att jag flyttade Jag hade coach Leffe som hjälpte med boende här uppe men allting som hade med flytten att göra fick jag ordna själv; transport, packning, släp. Bissan sa att jag fixade det eftersom jag alltid hade så många vänner. Jag kunde alltid “dra i någon tråd och få allting fixat” sa hon. Det var något som jag hade glömt nu. Jag har glömt att jag ALLTID hade människor omkring mig och jag hade alltid någon att be om hjälp.

Vi pratade om när jag bodde i en pytteliten etta på Björkholmen och där Bissan och hennes kille bodde på min soffa i ett halvår. 27 kvadratmeter kärlek. Aldrig har jag mått bättre Tydligen störde jag mig på att de aldrig plockade undan efter sig men det har jag glömt idag. Jag jobbade hos min mamma och pappa på deras golfkrog “Cafe Casadei” och kom alltid hem med mat till Bissan som inte hade något att göra och bara låg på soffan. Vi skrattade åt minnet och hon fortsatte att berätta sina minnen från saker som vi har upplevt.

Jag fyller år den 3 april. Då önskar jag mig en tillbakablick på hela mitt liv. Jag vill se om allt, som en film. Jag vill verkligen titta för jag vet att jag kommer att skratta så gott och jag kommer att få se så många härliga människor igen. Är det någon som kan ge mig det jag önskar mig ? Från och med idag så ska jag börja spela in mer och mer saker från mitt liv. För jag vet att jag kommer att vilja titta på det om några år.

Så, ska jag berätta lite om min träning också kanske ?

Idag har jag haft TRE pass. Jag började morgonen med att åka till min bakside-expert Askling. Där var jag en timme innan jag stack till min sjukgymnast Anna på Bosön. Hon mosade mig som vanligt men ikväll har jag i alla fall sluppit febern

Jag däckade en timme mitt på dagen och stack till mitt tredje pass vid 17-tiden. Löpning stod på schemat och GUD SÅ KUL DET VAR!!! Jag sprang 2*300 meter och 2*200 meter och jag kände mig så lätt och enkel. Baksidan kände jag inte av alls. Så otroligt skönt och roligt. Imorgon ska jag få prova att jogga en längre sträcka. Jag tror att det kommer att kännas hur bra som helst.

Just nu sitter vi i mina mysfåtöljer och jag är sugen på en kopp te. Jag kanske ska säga till syster att hon också är sugen ?

Hur som helst är jag trött efter en dag med full rulle hela tiden så jag ska snart gå och lägga mig.

Godnatt till er. Ta hand om er och era minnen.

Nadja ( & Bissan  )

Gha! Så ont det gör!

Godmorgon och upp och hoppa!

Så hurtig man kan vara då Jag är det egentligen mest i skriften… om ni hade sett mig nu så hade ni skrattat: jag ser ut som en rishög med utsläppt stripigt hår, glasögon och påsar under ögonen. Klädsel tänker jag inte ens berätta om. Det är jobbigt att gå upp tidigt men attans så pigg jag kommer att vara om en timme.

Jag har hunnit med att betala räkningar, som jag för övrigt tycker om när jag har pengar och när räkningarna blir rätt, men denna gången var det två stycken som var fel och då blir jag galet irriterad. Och så är klockan 07.00 och det går inte att ringa någon kundtjänst. Blä. Nu skiter jag i det.

Igår hade jag två bra pass. På morgonen körde jag och lillasyster Bella 40 min distans med stretch (ååååå så skönt det är att stretcha ibland! Jag känner mig så lång efteråt) och på eftermiddagen tog sjukgymnast Anna fullkomligt död på mig. Det var nog det värsta passet hittills med henne. Jag fick någon form av feber och huvudvärk efteråt. Hon stretchade mig och försökte att massera bort knutor framme vid bröstet som jag har fått av för mycket kastning och överkroppsstyrka. Alltså, VARNING! Få inte för er att prova detta hemma. J-Ä-K-L-A-R så förbannat ont det gör. Man trycker precis vid nyckelbenet, hela vägen ut mot armhålan. Och så trycker man HÅRT. Sedan gick vi på mina utsidor som alltid stramar till sig vilket leder till att jag får ont i knäna. MMmmmm… det var inte heller så kul vill jag lova. Och jag som hade dem där utsidorna under kontroll när jag åkte till Sydafrika. Väl där så började vi med så mycket annan, roligare träning, så utsidorna fick komma lite i skymundan. Det får jag sota för nu. Kanske rätt åt mig då

Passet innehöll fler godbitar men vem orkar lyssna på sånt nu? Nu ska vi ju äta frukost

Vi hörs inom kort, kramar på er

Nadja

Titt ut!

Snälla, var inte arga på mig. Jag vet hur dålig jag har varit med uppdateringar… Inte ens efter tävlingen hörde ni ett pip från mig. Men det har sina förklaringar. Jag blev så trött och hade så mycket att göra plus att jag blev superfokuserad på att fixa till min baksida så jag glömde helt bort att skriva här.
När jag skriver “fixa till min baksida” så betyder det att jag fick en LITEN bristning i upphoppsbenet, dvs höger ben, i mitt sista hopp i tävlingen. Röntgen visar att den är 4 cm lång och sitter på ett “perfekt” ställe så jag kommer tillbaka snabbt
Att jag fick bristningen var egentligen inte SÅ konstigt när jag tänker på det i lugn och ro så här någon vecka efter. Jag har bara hoppat TRE fulla hopp på lång ansats sedan knäoperationerna för 1,5 år sedan och jag har inte kört nämnvärt mycket snabbhet. Jag var helt enkelt inte redo för 6 st hopp . Men det märkte jag inte när jag höll på för då var jag bara så lycklig över att vara igång igen. Visserligen kände jag redan efter två inhopp att jag tappade kraft och energi och jag sa skämtsamt till mina medtävlande att jag redan var helt slut så mycket skämt var det nog inte ändå MEN ! Nu till det roliga! Jag är OERHÖRT nöjd och glad för min hoppning! Jag kände att jag var på G i många av hoppen och ett av dem som jag hade en tå övertramp på var riktigt långt. Så jag känner mig helt lugn. Jag känner mig så glad och på hugget och jag gick på min “rehab” redan på måndagen efter helgen jag körde en tuff vecka med all träning som jag kunde göra och jag känner mig i bra form. Jag är otroligt tacksam över att jag fick hoppa de där fem hoppen för de gav mig självförtroende och ett kvitto på att jag har allting i mig!

Nu sitter jag efter ännu ett tung pass och försöker att lugna ner mig och andas för en stund.

Tack Malin för din kommentar här på bloggen ! Försökte svara på den men det är något krångel med hemsidan till och från.. Jag önskar dig lycka till i längd på SM!

Okej vänner… Nu ska jag vara ensam en stund.
Kramar till er !
Nadja

Idag tävlar jag igen!

Goooooooooooodmorgon!

Sitter i köket med en kopp te. Känner mig lugn men pirrig.
Längtar tills jag får stiga in på Örebros arena och göra min comeback!
Det ska bli så jävla jävla kul!!

Jag skriver och berättar hur det har gått efteråt.

Kramar så länge
// Nadja

Pratat med mamsen och längtar till lördag

Har precis avslutat ett halvtimmes långt samtal med min kära mamma. GUD så roligt det är att snacka med henne! Jag blir verkligen på bra humör. Idag berättade hon så fint att hon fyller 50 år nästa år och då önskar hon sig banne mig inga tråkiga prydnadssaker eller kläder. Nejdå, hon ska ha en engelsk bulldogg (ja, det stavas med två G för den som undrar. Har googlat). INGET annat är okej.

“Slösa inte pengarna på massa annat onödigt som jag ändå inte vill ha” var hennes kommentar. Nehe, det är väl bara att börja spara då. Fin stamtavla ska den ha också. För hon ska kunna avla på den. Jajjemen.

Nu sitter jag här i mitt nystädade kök och känner mig på bra humör. Det enda som saknas är lite musik. Jag vet bara inte vad jag ska spela för jag har börjat att tröttna på min egen spellista på Spotify.

Idag har jag varit hos sjukgymnast Anna. Hon kollade min fot som fortfarande är svullen i leden efter getingsticket. Men hon tror inte att det ska vara någon fara för tävlingen. Det enda som stör är att det smärtar och jag kan inte riktigt trycka ifrån i löpsteget. Men det positiva är att det inte är upphoppsfoten så då spelar det mindre roll för nu är jag sååååååå sugen på att komma igång

Jag ska inte bli för långrandig… för jag ska krypa ner i sängen och ringa ett samtal och spela wordfeud istället

Ni får mer uppmärksamhet imorgon, eller någon helt annan dag

Kram så länge // Nadja

Bella kör slut på mig!

Vilken bra träningsdag jag har haft idag! Vilken bra dag överhuvudtaget. Jag har fått så mycket gjort och jag hoppas att det kommer att innebära att jag sover som en stock hela natten. De dagar då jag har varit ineffektiv och bara slappat ger mig alltid skuldkänslor och då har jag svårt för att somna på kvällarna. Men när allt går i ett, som idag, då sover jag med gott samvete

På morgonen körde jag ett superbra pass med lillasyster Bella. Det blev mage, rygg, vrister och sjukgymnaststretch ( = JOBBIG STRETCH) innan vi avslutade i vatten med snabbhet. Vi körde 4*4*15 sekunders löpningar. Med 15 sekunders vila. Jäklar vad vi flåsade. Men idag var det kul, för jag hade någon som flåsade med mig

Efter träningen körde jag Bella in till stan och blev kvar där för att uträtta några ärenden. SHIT, så nöjd jag var när jag körde hem mot Lidingö igen. Tänk så enkelt det är att göra sig själv tillfredsställd ibland. När jag kom hem stupade jag i säng. Det var inte alls meningen men jag slogs av en plötslig trötthet. Jag sov en timme och när jag vaknade hade jag ingen aning om vart jag befann mig. Vilken läskig känsla! Har ni varit med om det någon gång? Jag visste inte om jag drömde eller var vaken och jag visste inte varför jag hade somnat från första början. Jag hade ingen aning om vad klockan var och när jag kollade på mobilen så fattade jag inte om det var natt eller morgon eller eftermiddag. Sjukt obehagligt. Jag behövde uppenbarligen vila ut lite. Haha, det tar på krafterna att göra annat än att träna på dagarna

Jag åt sedan ett mellanmål och åkte mot Bosön. Kvällspasset blev ett sånt där “jaha-pass”. Jag ska inte belasta foten som jag fick ett getingstick i sista dagen i Sydafrika så vi undviker att springa på den för att den värsta svullnaden i leden ska lägga sig. Och för att jag ska kunna tävla någorlunda smärtfritt på lördag. Ja, ni läste rätt. JAG SKA TÄVLA. Men det berättar jag mer om imorgon. Jag känner att det kräver sitt alldeles egna inlägg. Åter till träningen… så, eftersom jag inte ska springa på foten i onödan så blev det mage och överkropp. Imorgon ska jag testa av min längdansats inför lördag så det var bra att vi körde lugnt nu på kvällen. Det ska bli kul med längdträning!

Nu är jag jättetrött igen och ska gå och lägga mig. Jag kanske twittrar något från sängen

Kramar till er till vi hörs igen // Nadja

Packade och klara…

Hejsan hej alla charmiga människor!

Sitter i hotellets matsal och skriver ikväll eftersom vi har checkat ut från våra rum och snart ska åka till flygplatsen. För nu ska vi hem!!! Jag och Leffe har varit här en månad och det märks både i kropp och knopp. Det ska i ärlighetens namn bli ganska skönt att komma hem. Jag vill börja tävla, jag vill hem till lägenheten, jag vill hem till rutinerna.

Träningen här nere sammanfattar jag: TOPPEN. Här nere har jag fått börja springa på bana igen, jag har maxat i längdhopp, jag har sprungit häck för fullt, kastat spjut otroligt bra, stött kula med full “ansats” och kunnat köra styrka. Med andra ord har jag ökat träningen med sisådär 100 % OCH klarat av det. Jag kan inte vara annat än nöjd.

De andra har överskottsenergi och kastar boll och tjoar utanför. Jag orkar inte vara med på det där. Jag är trött och skulle egentligen bara vilja sova nu. Men jag får snällt vänta tills jag kommer på planet. 21.30 går bilen härifrån. Det ska bli skönt att flyga över natten eftersom jag kan sova bort så många av timmarna på det sättet. OM jag nu kan somna… Jag har lite svårt för att sova på plan. Har liksom ingenstans att lägga huvudet…

När jag kommer hem ska jag börjar förbereda mig för tävling. Det känns konstigt. Men kul! och otroligt motiverande. Det finns inget så bra för träningsviljan och fokuset som när jag vet att jag ska tävla. Jag blir alltid snäppet vassare i allt jag gör då. Härligt! I år har jag ny tävlingsdräkt också och bara det är en laddning!

Okej… nu ska jag fixa med de andras bilder. Vi håller på och byter med varandra. Vi har så många !!

Jag hör av mig när jag kommit hem igen.

Kramar från en som känner sig nöjd med sol för tillfället

Nadja

Idag var jag grym!

Godkväll från en grinig men målinriktad Nadja dagen före julafton!

Ohhh… som jag ska gnälla ikväll! Jag är så trött, så mentalt sliten, så sömnig och sugen på att sova från det att jag går upp tills dess jag går och lägger mig på kvällen igen. Jag förstår om ni vill säga “Håll käften och njut av värmen istället!” till mig. Jag vill säga det själv nämligen men problemet är bara att jag inte bryr mig Jag är trött och då är jag trött. Ni vet att jag har sagt det tidigare: då låter jag det vara så. Jag orkar inte låtsas att jag är pigg och energisk. Det känns bara så falskt och konstlat.

Det var oerhört längesedan som jag tränade såhär bra och jag tror att det kombinerat med värmen sätter sina spår. Det resonemanget har ni också hört tidigare, eller hur?

När jag vaknade i morse så var jag stel och kantig. Tänkte faktiskt tanken att jag inte skulle klara av att hoppa längd idag men ännu är jag inte så trött att jag låter bli att försöka. Så vid 09.45 åkte vi till träningen och jag började värma upp. Det kändes väl sådär men jag peppade mig med att det skulle bli bättre om jag bara sprang några stegringar. Jag flåsade som om att jag aldrig har sprungit längre än 100 meter och det irriterade mig. Jag försökte att andas in så mycket luft som möjligt för att få trycket att släppa inom mig men det hjälpte inte. Jaja, vad gör man? Jag körde löpskolning och sedan inlöpningar på längdbanan. Målet idag var att klara en kvaltävling, det vill säga tre fulla hopp efter varandra med ca 5-7 minuters vila mellan hoppen. Och gissa vad?

Såhär dagen innan julafton så får man veta om man har varit snäll under året eller inte och det verkade banne mig som om att jag har varit det! För jag klarade av alla tre hopp OCH DET med riktigt bra längder. Jag vet att ni vill veta hur långt. Och ni vet att jag inte kommer att berätta Mamma, om du är RIKTIGT nyfiken så kan du ju messa mig. Du vill väl antagligen veta om ditt familjerekord står sig eller inte Det som jag tar med mig från den här träningen är att jag nu vet att jag kan tävla inomhus!!!

Hur som helst så blev jag gladare och en gnutta piggare av passet men när jag satte mig i bilen på väg hem så kunde jag inte riktigt glädjas åt min prestation. Jag kände mig så trött och orkade inte ens med de positiva tankarna. Så efter lunchen behövde jag göra något annat och följde med gänget ner till stranden 20 minuter från vårt hotell. Det var skönt att åka till havet. Vi spelade beachvolleyboll, hoppade i vågorna och tävlade i att stå på händer. Precis vad jag behövde. Efter det fick jag ta en lååååång dusch innan jag somnade en timme och när jag vaknade var det dags för middag. Mmmm… mat! Jag älskar mat. Mamma vet vilket matvrak jag alltid har varit. Mat är min tredje kärlek (ja, nu kan ni ju fundera på vilka de andra två är ).

Jag dricker en kopp te och äter mandlar. Jag känner att julstämningen är lika med NOLL men skulle ändå inte vilja byta det här mot kalla Sverige.

Imorgon har jag häck på förmiddagen och kast på kvällen. Jag ska testa några nya blockinställningar imorgon. Jag har kollat filmer på nätet och studerat och tror att jag har hittat en detalj som jag vill prova

Jag kommer att önska er GOD JUL imorgon så den önskningen får ni inte nu Nu säger jag istället godnatt och att jag hoppas att ni mår bra.

Kramar Nadja

Vad ska jag skriva nu då?

Godkväll, hejhopp, tjena på er!

Har precis kommit hem efter en supergod middag på WineHouse (stavas på något annat smart men konstigt sätt egentligen men det strejkar jag emot och skriver som det låter) här nere i staden. Jag åt oxfilé och blev mätt som aldrig förr… Fy! Ibland är det inte roligt att bli för mätt. Det blir liksom jobbigt att röra sig. Men jag kommer att ha mycket energi imorgon och det är bra

Imorgon står nämligen längd på schemat och jag ska ge mig på en kvaltävling, det vill säga tre fulla hopp. Det är riktigt spännande och jag har redan börjat bli aningen pirrig.

Hela dagen idag har varit vilodag för mig. Jag har knappt gjort någonting och känner mig otroligt slö. Jag blir alltid slö om jag vilar på fel sätt. Jag sov två timmar mitt på dagen istället för en och det gjorde mig inte direkt piggare, som man skulle kunna tro. Det har regnat hela dagen också så jag har mest suttit inne i sängen och fixat med hemsidan, mejl, samtal och annat som behöver göras emellanåt. Skönt på ett sätt men jag saknade solen. I morse fick jag massage medan Danne, Hanna, Margot, Jakob och Raffa var på arenan och tränade ett pass. De ska nämligen på haj-safari imorgon (läs inatt: 04.00) och var tvungna att lägga om träningen. Jag och Leffe var på haj-safarin för två år sedan så vi stannar hemma och hoppar längd istället. Mycket roligare om jag får säga det

Ikväll är jag riktigt trött. Känner mig nästan lite orkeslös. Jag har inte sovit så bra sedan Madde åkte hem för två dagar sedan. Jag är ju som ni vet mörkrädd och har varit orolig genom nätterna. Jag har nu lagt mig över de båda sängarna så att jag ska kunna ha koll bort mot dörren och då går det bättre. Så ska jag göra inatt också

Nu är min sista gnutta energi slut… ledsen för det. Eller, vad säger jag? Det är jag inte alls det! Det är en sådan sak som jag bara säger. En onödig fras helt enkelt.

Gha. Sova. Ja tack.

Godnattkramar till er. Hoppas att ni sover bättre än vad jag gör.

Nadja

Nu är jag här igen.

God lunch till er alla!

Ledsen att jag har varit borta ett tag… har varit så fokuserad på träningen och inte känt att jag har haft någon energi över för att skriva här. Jag har bara längtat till nästa pass och alla vilotimmar har känts så onödiga, som om att jag spiller min tid. Jag vet så klart att det inte är så, men det är motivationen som är så stark för tillfället. Den kan var din vän, men den kan också bli din fiende. Tidigare så har viljan och motovationen ofta gjort mig illa. Jag har tagit i lite för mycket, tränat ett extra pass när jag märkt att jag behövde vila eller varit för laddad inför något. Jag är coolare nu. Även om jag märker att det brinner i mig. Jag tycker inte att det är jobbigt att göra det där lilla extra (som inte blir överbelastande) och jag känner att jag är noggrann på ett bra sätt.

I morse sprang jag en väldigt bra löp-serie. Började med 200 meter, sedan 180 meter och avslutande 150 meter gånger två omgångar. Totalt sex lopp. Att jag klarar av att springa alla de loppen på en sådan hög kvalitet som jag klarade av idag gör mig helt överlycklig. Jag brukar ofta vara övermodig och tro mycket mer på mig själv än vad andra alltid gör, men denna gången blev till och med jag förvånad. Jag har ju inte kört någon uthållighet. Jag har inte sprungit på flera månader. Jag har trampat vatten och kört rehab. Visst, jag har en bra grund, men även bra grunder behöver tränas. Så att jag är såhär snabb och uthållig redan nu får mig att hoppas på att jag faktiskt kommer att kunna tävla på en okej nivå ganska snart. Jag håller mina tummar varje dag

Om det är så att jag kan tävla så blir det förmodligen helgen den 14-15 januari. Då vill jag hoppa längd!!!!!! Eller… jag vill fan göra allt Men nu ska vi vara lite realistiska också. Om jag ska klara av att tävla på SM senare så behöver jag några längdtävlingar i kroppen. Jag behöver veta att jag kan lita på knäna i en sådan situation och jag behöver lära mig att attackera det där lilla extra som jag alltid gör på tävling. Bara jag tänker på det så får jag gåshud. Jag ser allt så tydligt framför mig. Jag ser hur glad jag ser ut, jag ser mig själv i min nya tävlingsdräkt och med pigga ben. Jag vet att jag kommer att ha min härliga hejarklack på läktaren och jag känner doften från inomhusbanorna. Jag är ledsen att jag inte kan beskriva min längtan. Jag tror att ni hade gillat den.

Ikväll har jag ett spjut och kastpass. Det ska bli skönt eftersom mina ben är ganska möra. Ni ska veta att jag körde styrka igår kväll och det kändes idag under löpningen vill jag lova. Jäkla rumpa till att värka ! Men så stark jag blir

Jag har ätit en god lunch och ska sova en timme. I vanliga fall brukar jag sola vid den här tiden men jag märker att jag behöver extra vila just nu. Jag ska duscha, sova den där timme och sedan vakna för ett mellanmål.

Jag hoppas att jag orkar blogga snart igen.

Stora kramar från en hoppfull

Nadja

Nästa sida »