Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TL Bygg
Rbergs Bil Rjk Superwear Harrys Karlskrona

OjDå.

Nämen, det är visst nån som är tillbaka!  Det är sant som det står och det är också en mening från en av Lars Winnerbäcks sånger. Såklart. Jag kände att jag ville göra min entré med en poetisk touch. Hur mycket det nu blev av den varan lär vi vara oense om. Och jag är nog på din sida när jag tänker efter. Du märker att jag är på ett lustigt humör idag va?  Jag känner mig busig när vi inte har setts på länge. Nästan som om det vore en liten nyförälskelse.  Vad har hänt här då? Börja du! Jag gissar att du kommer att berätta en massa skoj, en del ledsamma saker och några spännande.  Till "mamman" vill jag gärna börja med att skicka ett hjärta ❤️ För jag vet att hon har det tufft.  Sen vill jag berätta att jag har föreläst för KHK i Karlskrona - på ENGELSKA! Min första föreläsning någonsin på detta språk som jag egentligen inte alls behärskar.  Men jag hade min suveräna vän Alex till min hjälp och i två dagar satt vi inlåsta och skrev ner hela föreläsningen för hand. För att sedan börja jobba med att tala den.  En enorm utmaning för mig. Du kan ju förstå alla dessa fackord som jag knappt ens förstår på svenska...  Men, resultatet blev BRA ta mig tusan! Och jag är jättenöjd och stolt över mig själv.  Och stackars Alex fick inte göra mycket under hennes visit hos mig. Men med tanke på att hon har börjat sticka så kanske hon inte brydde sig.  När jag gick in i min egen värld satt hon där i soffan och jobbade med något mörklila garn som ska bli en halsduk.  Så mysigt. Trots allt.  Och jag är så lyckligt lottad som har hittat min vän i livet.  Förutom plugg och föreläsning så har träning stått på schemat. Och så bra det har gått!  Jag är stark men ändå lätt. Och jag har satt pers i korta benböj! Mitt först pers någonsin efter cancern!  Jag märkte direkt av min nyvunna styrka under längdpasset några dagar senare: för det gick så bra.  Däremot fick jag sota för det några dagar senare för kroppen är inte riktigt van när jag höjer nivån på det jag gör. Och jag fick vara flexibel i mina pass några dagar efteråt. Ingenting nytt alltså. Du har säkert också börjat se mönster och små tecken bara genom det jag skriver. Snart kan du bli tränare själv om du skulle vilja det 🙂  "Jaha, du vill träna en grupp? Vilken utbildning har du?" - "Den bästa! Nadjas blogg!"  Ha, ändå en söt tanke.  Nä, nu ska jag göra lite nytta i det här livet. Vad ska du göra?  Puss och kram och PS. På måndag sticker jag på läger igen 😉 

ÖVeRLeVDe.

Äntligen fredag och jag har klarat av en vecka som jag redan i söndags kände skulle bli känslomässigt tuff.  Många träningspass, resor, två föreläsningar och ovana situationer.  Jag peppade mig med att framkalla den där känslan av lättnad som du kan känna när du är klar med något, redan innan jag var klar. Jag peppade mig med fredagskänslan. Och nu är den här.  Jag fick massage redan 07.30 i morse. Gick ditt vindögd och astrött. Men nu är kroppen redo för dagens träning på ett skönt sätt.  Och hela helgen betyder träning och avkoppling. Det är härligt när jag inte har för mycket att tänka på och göra.  Igår var jag som du vet i Göteborg och föreläste på Svenska Mässan.  En stor och häftig mässa med allt inom träning och hälsa. Jag föreläste för min klubb och vår nya klubbsponsor Fitness24seven.  Men det bästa av allt var att jag fick träffa två från den här bloggfamiljen: Cissi M och Sunshine!  Fan, det är alltid lika värmande att träffa någon här inifrån. Cissi och jag sa direkt att det redan känns som om att vi känner varandra. Det är en cool upplevelse.  Och Sunshine kände jag igen på en halv sekund. Som om vi setts flera gånger tidigare.  Jag blev så glad över att dom kom och lyssnade på mig att båda två fick med sig mitt och Reginas smycke SOLDIER GIRL.  Såklart dom ska ha halsbandet när dom har följt hela resan och dessutom kommer och stöttar mig när jag pratar. Jag kanske inte alltid kan ge tillbaka så mycket som jag skulle önska till dig, men när jag får chansen så vill jag försöka.  Cissi var så otroligt gullig och hade med sig en STOR vit kopp med guldkanter till mig. Med formuleringen: "om du bara dricker en kopp kaffe om dagen så bör den vara stor!"  Ha ha, helt rätt. Och jag har redan invigt den.  Nu sitter jag här, helt bubblig i magen och redo för ett toalettbesök.  Men innan det så vill jag berätta att min partner ATEA har gjort mig till ett tuggummi!  Kolla, så jäkla fränt: På måndag nästa vecka har jag några paket i min hand. Ska bli spännande att se hur jag smakar. Jag har fått förhandsinformation av mannen bakom projektet, Peter. Han säger att det smakar Toy.  Vi avslutar med fnitter och tänkvärda citat.  Puss och kram  Nadja ❤️

HeJa UNGDoMeN.

Morning solstråle, Är det en bra onsdag idag?  Själv har jag inte bestämt mig än. Jag hämtar andan efter en rolig föreläsning i Malmö igår.  Jag var på Videdals privatskolor och pratade för årskurs 4-9.  Det var väldigt speciellt och något jag aldrig har gjort tidigare.  Min föreläsning innehåller ju en del "stora frågor". Sådant du kanske inte har funderat över om du är mellan 11 och 17 år. Så jag var orolig innan jag åkte dit. Tänkte att ingen ville lyssna.  Men jag tycker att eleverna var häftiga som hängde på och till och med ställde frågor. Och jag tog bort en del funderingar som jag har och som jag inte riktigt kände skulle passa in.  Men efteråt verkade dom glada och nöjda så jag hoppas att dom fick med sig något genom livet.  Om en enda person kände sig peppad efter min timme så är det stort. Då har det jag sagt i alla fall gjort lite skillnad. Och det betyder mycket för mig.  Min önskan är att dom känner att dom klarar av det dom vill göra, även om livet överraskar oss med saker som vi inte vill veta av ibland.  Jag åkte direkt från Malmö till träningen på HPC. Körde ett styrkepass som innebar att jag var hemma först 20.30 och däckade redan vid 22.00.  Jag var helt slut och har inte vaknat en enda gång inatt. Det är ovanligt för mig. Jag brukar åtminstone gå upp för att kissa en gång.  Idag har jag ett pass och en intervju. Och sen börjar jag ladda för morgondagen - för då ska jag TILL GÖTEBORG och Göteborgsvarvet.  Jag ska föreläsa där klockan 16.00. Det är fri entré så det är bara att dyka upp om du är sugen på att träffa mig och höra mig prata.  Jag brukar behöva en veckas uppladdning mellan föreläsningarna men denna gången hade jag liksom inget val. Jag får vila till helgen. Med längdhopp och spjut och sprint.  Till sist vill jag ge er ett härligt musiktips - Richard Hawleys låt Run for me är SÅÅÅ skön.  Nu kör vi citat och humorbilder istället tycker jag ❤️ Vi ses imorgon.  Kram Nadja 

Att DöVa oRoN.

Timmarna rusar, dagarna swishar förbi och blommor slår ut i hopp om värme och näring. Jag läser era kommentarer och blir lika glad varje gång. Dricker mitt kaffe och försöker att döva en smygande oro. Efter styrkepasset igår (som visserligen gick GRYMT bra!) så fick jag oerhört ont i ryggslutet. En molande men samtidigt huggande smärta. En smärta jag har känt ett tag men som jag alltid har haft under kontroll. Igår kunde jag inte resa mig upp efter sista övningen. Varje gång jag böjde mig ner så tappade jag andan. Fick inte luft. Förmodligen ligger något fel och jag behöver träffa min naprapat Jocke för att få ordning på det. Jag försöker att inte stressa upp mig. Jag har ju haft krämpor i kroppen tidigare och vet att det kommer och går. Och det försvinner så fort jag är smart och försiktig på precis rätt ställe. Det positiva med träningen just nu är att jag hela tiden känner att passen jag gör, slår varandra: lite snabbare varje gång, lite starkare varje dag. Det är en bra trend. Det finurliga är att hålla det så över tid. Livet då? I övrigt alltså. Det är gott just nu. Jag har träffat vänner här i Växjö som kan få mig att tänka på annat mellan passen. Jag känner för att umgås mer och jag har bokat in flera spännande föreläsningar. Att få komma ut och föreläsa ÄLSKAR jag. Jag får prata med dig, berätta min historia, dela en kram och förhoppningsvis skänka lite hopp. Jag har i dagsläget preliminärt bokat in både Malmö och Borås. Att ha andra saker vid sidan om träningen tror jag är viktigt. Även om jag tränar på heltid, tack vare mina fantastiska  samarbetspartners, så känner jag att själen mår bra av att få kontakt med världen utanför också. Att mina vänner från olika städer kommer och hälsar på mig gör mig också lycklig. Det är svårt att tänka nytt och se lösningar på funderingar jag har när jag sitter i min ensamhet. Tillsammans med andra blir jag så mycket mer. Idag sitter jag och håller tummarna lite extra för att Leo ska få sin tumme ur röven och lämna Karlskrona för Växjö. Och får jag ihop det med mina sysslor så funderar jag på att dra hem till mamma, Allan, pappa, Gisela och familjen i helgen. Dom är ju trots allt bara en timme bort. Men ibland känns det som att det krävs så mycket för att faktiskt komma iväg. Jag kan inte förstå att jag pendlade fram och tillbaka i så många månader innan! Det bevisar ju bara hur snabbt vi vänjer oss vid vissa saker. När jag inte ifrågasätter det jag gör, så bara gör jag det. Nu undrar jag hur jag pallade. Efter tunga pass satt jag 1 timme i bilen utan att blinka. Nu orkar jag knappt ta mig till lägenheten 5 minuter bort från träningsanläggningen... Bekväm, är ordet du tänker på va? Min förmiddag idag kommer att bli lugn. Eller ja, lugn från träning och kroppslig belastning. Jag har mängder med papper, mejl och planering som ska tas om hand. Tydligen har jag en lugn vecka i träningen. Den hade jag missat i min iver att fortsätta framåt. Men den kunde inte komma mer lägligt med tanke på ryggen. Så idag blir det bål och stabilitet på eftermiddagen tillsammans med Erica. Efteråt väntar en pingismatch som har varit inbokad några dagar. Givetvis på HPC där jag tränar så att jag inte ens hinner tänka ordet "omständigt". På fredag händer en annan spännandee sak: min träningskompis Lisa har åkt till Italien för att köra årets första sjukamp! Och vi ska såklart heja fram henne med allt vi har! Personligen så tror jag att hon kan prestera väldigt bra. Jag har sett henne träna i många månader nu och det här är en tjej att hålla ögonen på. Nu skriker magen efter mat. Denna kropp är full av behov. Kan jag döva något av dom så gör jag gladeligen det. Är stormförtjust i mat. Ha den bästa dagen och om du kan: krama någon! ❤️ Puss puss Nadja 

JaG äR FaST.

God lunch tuffing, Gnällspiken är tillbaka!     Går tiden ovanligt snabbt eller är det jag som är ineffektiv?  Jag skulle tippa på det sista. Och jag skyller på MAMMA.  Hon har nämligen visat mig ett nytt spel: cookie jam.     Jag har sagt till henne att inte visa mig sådana beroendeframkallande spel. Men hon gillar ju att jävlas så självklart tryckte hon sin mobil i min hand och jag fick testa.  Nu är jag fast.  Är jag ensam om att bli galen i spel sådär?  Tur att jag aldrig spelar om pengar kan jag säga.     Trots spelet så har jag hunnit föreläsa.  Jag besökte Ronneby i förgår för att prata inför KHK och Mjällby och Arena Blekinge.     Skön stämning och många nya ansikten under kvällen.     Deusstom fick jag äran att lyssna till Stefan Hyttfors efter min egen föreläsning. Vilken genialisk man!     Människor som ser problemen i världen men kommer med lösningar och idéer imponerar alltid på mig.  Inte som jag, som bara gnäller. Självklart tränar jag som en galning också. Men det vet ni ju redan och det är basen i alla mina vardagar.     Vi har sprungit backlopp, tränat styrka och hoppat.  Och så fort jag inte spelar, föreläser eller tränar så SOVER jag.     Livet blir inte mer spännande än sådär.    Min axel har svarat bra på sprutan och jag känner inte av huggen längre. Däremot så hoppar den ibland när jag har armarna i ytterlägen: tar emot en boll med utsträck arm eller kör benböj med stången ovanför huvudet.        Ah, höll på att glömma att jag och Hampus poddar också!  Och vårt femte avsnitt är ute nu.    Lite kortare, lite snabbare. Men lika mycket innehåll - såklart.  Här hittar du avsnittet! Funkar inte länken så är det bara att söka på "livet kallas det" i poddappen.     Vad sägs om att mata oss lite nu?  Jag ska träna om två timmar och det står sprint på schemat. Det blir många lopp så jag behöver mycket energi. Vi tar en lunch ihop och så hörs vi imorgon igen ❤️    Nej - det här är inte allt jag äter. Men visst såg det gott ut? En liten förrätt ala Allan. Puss & kram så länge, Nadja             

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.