Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

YoU RiSe ABoVe IT aLL.

04:45 och hela mitt system vaknar upp. Jag tĂ€nker instinktivt att jag mĂ„ste ha försovit mig och fĂ„r den dĂ€r kĂ€nslan av kyla och stress i kroppen som du sĂ€kert kĂ€nner igen. Kollar pĂ„ klockan och ser att den inte ens Ă€r 05:00.  Jag kan inte somna om.  SĂ„ jag gör en het kopp kaffe, fyller pĂ„ en skvĂ€tt med mjölk och sĂ€tter mig hĂ€r hos dig.  Jag Ă€r sĂ„ vĂ€ldigt glad och varm efter din respons pĂ„ mitt senaste inlĂ€gg. Jag blev liksom trygg och lugn i efterhand av att veta att du Ă€r hĂ€r.  NĂ€r jag lĂ€ste kommentarerna blev jag bara lycklig ❀ Oavsett vad som hĂ€nder omkring mig, sĂ„ vet jag att jag har min armĂ© hĂ€r inne. Min bomullsliknande bĂ€dd av kĂ€rlek och öppenhet. Hit kan jag alltid komma och hĂ€mta det jag tror att vi alla behöver - uppbackning, inspiration, pepp och en dunk i ryggen dĂ„ och dĂ„.  SĂ„ tack för att du ger mig den hĂ€r platsen.  Solen stiger över VĂ€xjö och luften Ă€r frisk. Jag vet det eftersom jag glömde att stĂ€nga mina fönster igĂ„r. Det Ă€r kyligt i precis hela lĂ€genheten. Jag tror att det blir en fin dag.  Och jag har slĂ€ppt ut min instĂ€ngda stress och jag har trĂ€nat bra. Jag har biffat pĂ„ mig i styrkan - coach Agne sa till och med igĂ„r: "oj, du börjar se bitig ut Nadja!" Jag tar det som en komplimang. Jag menar, han mĂ„ste ju ha vetat vad han gjorde nĂ€r han la pĂ„ mig all den hĂ€r styrketrĂ€ningen. Jag skulle bli starkare och det har jag blivit.  Jag gör nĂ€stan alltid som jag blir tillsagd nĂ€r jag litar pĂ„ nĂ„gon. Det Ă€r en av mina styrkor - och en av mina svagheter.  NĂ€r jag blir för nitisk kan det skada mig. Jag bara ska göra det jag har fĂ„tt som uppgift. Jag ska klappa mig sjĂ€lv pĂ„ axeln Ă€ndĂ„, berĂ€tta att jag har blivit sĂ„ vĂ€ldigt bra pĂ„ att lita till mig sjĂ€lv ocksĂ„. Och pĂ„ min egen kĂ€nsla.  NĂ€r jag behöver vila sĂ„ vet jag det. SĂ„ lĂ„ngt kommen Ă€r jag. Och dĂ„ Ă€r jag inte gravid nej.  Nu vill jag berĂ€tta om nĂ„got pĂ„ riktigt roligt!  Du som följer mig pĂ„ instagram har sĂ„klart redan sett; jag Ă€r alltid sist pĂ„ bollen 😉  Men jag vill visa dig som inte har instagram:  Rio Ă€r utbytt mot den hĂ€r Ă€lsklingen. En stĂ„tlig Ford KUGA!  Jag hĂ€mtade henne pĂ„ RĂ„bergs bil förra veckan och hon gömde sig under ett skynke inne i bilhallen.  Jag var sĂ„ pirrig inför mötet och bytet. Och innan jag lĂ€mnade Rio pĂ„ parkeringen utanför sĂ„ tittade jag pĂ„ henne, tog ett djupt andetag och sa tack och hejdĂ„.  Det Ă€r kanske svĂ„rt att förstĂ„. Jag menar, det Ă€r plĂ„t och plast och gummi. Men det jag kör har ju kommit att bli ett med mig. Mina bilar fĂ„r stora affektionsvĂ€rden.  Mina bilar blir sĂ„ mycket knutna till och avspeglade mot min personlighet, mina mĂ„l och det jag tror pĂ„.  Det blir ocksĂ„ mitt varumĂ€rke, min hjĂ€lp under mĂ„nga Ă„r till alla mina trĂ€ningspass och tĂ€vlingar.  DĂ€rför kan det aldrig vara bara en bil.  Jag har ocksĂ„ bytt namnet pĂ„ hemsidan. Du som Ă€r uppmĂ€rksam har sĂ€kert redan sett det.  Vi heter numera: You rise above it all ❀ Som jag sa sĂ„ blev det ingen ordlek den hĂ€r gĂ„ngen. Varken jag eller min omgivningen kunde uppbringa kreativitet nog för att hitta nĂ„got som jag kĂ€nde passade.  IstĂ€llet fastnade jag för en mening som innehĂ„ller sĂ„ mycket mer.  You rise above it all stĂ„r för sĂ„ mycket inom mig.  Det stĂ„r för vilja, hĂ€ngivenhet och pannben. Det stĂ„r för att orka lite till, hitta utvĂ€gar och att hĂ€rda ut i dom mörkaste av stunder.  Meningen stĂ„r för den grundlĂ€ggande tron som ligger bakom mycket av det jag gör och mĂ„nga av dom beslut jag tar - allt blir bra.  Hur jĂ€vligt det Ă€n kĂ€nns, hur ledsen jag Ă€n blir, hur knĂ€ckt och stjĂ€lpt jag Ă€n kĂ€nner mig; sĂ„ viskar nĂ„got alltid i bakhuvudet pĂ„ mig - "allt kommer att bli bra, du tar dig igenom det dĂ€r". Du vet att pappa har lĂ€rt mig det. Och jag har mĂ„nga gĂ„nger tĂ€nkt: men kan han sĂ€ga nĂ„got annat?! Kan han ge mig ett bĂ€ttre rĂ„d? SĂ€ger han sĂ„ för att han Ă€r för lat för att komma pĂ„ nĂ„got bĂ€ttre eller?  Men pappa Ă€r inte dum. Han kanske vet att upprepning Ă€r ett bra sĂ€tt att prĂ€nta in nĂ„got pĂ„? För det har satt sig, och Ă€ven om jag inte alltid tror pĂ„ det fullt ut, sĂ„ finns det dĂ€r. Och det hjĂ€lper mig.  Men varför heter vi inte "allt blir bra" dĂ„?  Jo. SĂ„hĂ€r Ă€r det.  "Allt blir bra" Ă€r en fin mening. Och det Ă€r ett bra sĂ€tt för en förĂ€lder att svalka en orolig dotter, kanske. Men det ger mig inte kraft. Det ger mig ett lugn.  Att allt blir bra gör mig kanske lugn för tillfĂ€llet, men det gör mig ocksĂ„ passiv. "Det löser sig, det ordnar sig..." Men vem löser det? Och vem ordnar det?  DU.  Du, du och bara du.  Det Ă€r DU som reser dig. Det Ă€r du som tar smĂ€llen och det Ă€r du som uppbringar entusiasm och ork.  Och jag tror pĂ„ oss mĂ€nniskor. Jag tror pĂ„ vĂ„r förmĂ„ga och pĂ„ att vi bĂ€r oĂ€ndliga resurser inom oss. Jag vet vad vi kan Ă„stadkomma nĂ€r vi har viljan. Och jag vet att vi hĂ€rdar ut nĂ€r vi mĂ„ste.  NĂ„gra sĂ€ger att vissa Ă€r av "klent psyke", "inte kommer att fixa det", "inte kan hantera situationen", "inte Ă€r lĂ€mpad".  Vilket jĂ€vla skitsnack.  En mĂ€nniska KAN. Det handlar bara om att vi ska lĂ€ra oss. Och för det behövs det ibland lite hjĂ€lp utifrĂ„n, frĂ„n mĂ€nniskor runt omkring. Och det kanske kostar en del misslyckanden, det kanske kostar nĂ„gra fall ner pĂ„ knĂ€... men vi kan alltid resa oss igen!  You rise above it all stĂ„r för min tro pĂ„ dig, pĂ„ mig sjĂ€lv och pĂ„ vĂ„rt fantastiska psyke.  Det stĂ„r för min tro pĂ„ att vi kan vĂ€nda vĂ„r nuvarande situation, vi kan göra bĂ€ttre om det Ă€r vĂ„rt mĂ„l, vi kan tĂ€nka annorlunda om vi behöver.  Vi Ă€r fantastiska! Vi Ă€r formbara och vi har allt vi behöver högst upp pĂ„ kroppen.  Vi Ă€r tĂ„liga, vi Ă€r stĂ„tliga varelser och vi kan stĂ„ pall för mycket mer Ă€n vad vi ibland tror.  Av just dom hĂ€r anledningarna heter vi som vi heter nu.  Och jag ryser nĂ€r jag ser min bil vĂ€ntandes pĂ„ parkeringen för att ta mig till mitt nĂ€sta trĂ€ningspass. Det Ă€r som en enda stor post-it lapp med budskapet jag hoppas att du gillar lika mycket som jag: You rise above it all. Kom ihĂ„g det ❀  Kram och kĂ€rlek, Nadja 

Nu JĂ€KLaR.

MĂ„ndagspuss!  Och hej sĂ„klart.  En intensiv vecka har tagit sin början och nu hĂ„ller jag i mig.  Vi börjar med nyheternas nyhet: BILEN! Jag var pĂ„ RĂ„bergs Bil tidigare idag för att kika pĂ„ skönheten som ska tuffa runt mig till och frĂ„n trĂ€ningspassen mina sista idrottsĂ„r.  En frĂ€sch, kraftfull och elegant KUGA ska rulla under min kropp.  Det kĂ€nns vemodigt att sĂ€ga hejdĂ„ till Rio. Jag hade en klump i magen varje steg in mot RĂ„bergs dörrar, men det slĂ€ppte nĂ€r jag vĂ€l fick sĂ€tta mig i min nya kompis.  Jag har verkligen kĂ€nt att Rio (en Ford ST) har varit SÅ mycket jag. Den har stĂ„tt för det dĂ€r pigga, snabba och envisa i mig. Och namnet - min revansch... jag Ă€lskade det namnet!  Och Ă€ven om det inte blev OS i Rio sĂ„ fick jag min revansch.  Jag har fĂ„tt tĂ€vla igen, jag har trĂ€nat upp mig frĂ„n botten igen och jag har tagit mig tillbaka.  DĂ€rför Ă€r det nu dags för nĂ„got nytt.  Och som du vet sĂ„ kommer vĂ„rt nya namn att presenteras samtidigt som bilen lanseras.  Det Ă€r ingen ordlek denna gĂ„ngen. Det Ă€r mer en mening som jag har burit i bakhuvudet ett tag och som jag kĂ€nner ger mig energi och styrka.  Det Ă€r en mening jag kan stĂ„ för fullt ut som jag kĂ€nner stĂ„r för nĂ„gonting vi alltid ska komma ihĂ„g i livet.  Jag lĂ€ngtar till jag fĂ„r presentera det för dig.  Om du vill och vĂ„gar sĂ„ fĂ„r du gĂ€rna gissa!  Har du rĂ€tt sĂ„ kommer jag inte att sĂ€ga det, men du kommer att veta sen nĂ€r jag slĂ„r upp portarna till vĂ„rt nya hem ❀ Det Ă€r alltid roligt att ha rĂ€tt.  Imorgon Ă€r det tisdag - som om du inte visste det - och jag ska ivĂ€g pĂ„ nĂ„got som jag gĂ€rna vill dela med mig av till dig om nĂ„gon dag eller tvĂ„. SĂ„ skit i tisdagen nu.  PĂ„ onsdag fĂ„r jag mellanlanda en stund, trĂ€na ifred och bara vara innan torsdagen bjuder pĂ„ en rolig grej!  Tillsammans med sjukt sköna brudarna Elin och Alma ska jag hĂ„lla i ett trĂ€ningspass i VĂ€xjö!  Tjejerna gĂ„r andra Ă„ret pĂ„ ProCivitas gymnasium och har under Ă„ret drivit UF-företaget TrĂ€ningsglĂ€dje UF.  Dom vill fĂ„ igĂ„ng mĂ€nniskor, vill att vi ska röra pĂ„ oss lekfullt och enkelt och pĂ„ torsdag har dom dessutom sett till att alla pengar gĂ„r direkt till Lekterapin pĂ„ VĂ€xjö Lasarett! ❀ SĂ„, sjĂ€lvklart hoppas jag pĂ„ att se dig dĂ€r. Svettandes med mig. Passet Ă€r anpassat för alla. Det Ă€r den egna kroppen som gĂ€ller och du gör vad du kan med det du har.  Kan du inte komma men kĂ€nner att du Ă€ndĂ„ vill bidra till insamlingen sĂ„ kan du swisha tjejernas insamlingskonto - tel: 1231882950.  Vad sĂ€ger du? Kommer du? VĂ„gar du? Ska vi kramas?  Men jaaaaaaaaaaa!  SĂ„. DĂ€r somnade mina fingrar.  Bloggtiden för mig Ă€r slut. Jag har skaffat mig deadlines. Annars blir jag sittande med milslĂ„nga texter som folk rullar ögonen över och gĂ€spar till.  Vill inte vara med om detta.  SĂ„ nu: sov gott. Ladda för torsdag och skicka hit en slĂ€ngpuss! 

KoM iGeN, LiVeT.

Vackra, kloka, varma vĂ€nner.  Min tillflyktsplats nĂ€r ingenting annat hjĂ€lper. Tack för era tips och tankar pĂ„ mitt förra inlĂ€gg.  Jag var för trött för att sĂ€tta mig och svara men jag satte pĂ„ skön musik och lĂ€ste vartenda ord ni skrev.  Omtanke i alla dess former Ă€r bra och jag tror pĂ„ det. NĂ€r "verklig" kontakt kĂ€nns jobbig, sĂ„ Ă€r en blogg fantastisk. Jag tror bara inte att man fĂ„r fastna i det. SĂ„ att det blir allt man har till slut.  Men ibland kĂ€nns det som om att ni Ă€r dom enda som faktiskt förstĂ„r.  Ni har varit med sĂ„ lĂ€nge. PĂ„ hela resan. Och det mĂ€rks uppenbarligen tydligt pĂ„ mitt sĂ€tt att skriva nĂ€r nĂ„got inte Ă€r som det brukar.  Det Ă€r ocksĂ„ kĂ€rlek. En annan form bara!  Men jag sĂ€tter högt pris pĂ„ det.  MĂ„nga av er skrev att jag behöver vila. Det har jag inte gjort.  Livet utanför pĂ„gĂ„r ju oavsett hur det hĂ€r inne ser ut.  SĂ„ jag satte mig i bilen mot Kivik för att spela in en reklamfilm för min samarbetspartner RĂ„bergs Bil och Ford.  Spelade Steve Earl:s "the Galway Girl" pĂ„ högsta volym och kunde för första gĂ„ngen pĂ„ veckor dra ett andetag sĂ„ djupt att det nĂ„dde hela vĂ€gen ner i magen.  De grönskande landskapen, de knoppande trĂ€den, skuggorna över vĂ€gen, de vida vyerna... Allt runt omkring bilen fick mig att komma ner i varv för en stund.  Jag Ă„kte i skymningen och ville aldrig stanna.  TĂ€nkte: "nu drar jag. Om jag bara fortsĂ€tter framĂ„t, flera mil förbi Kivik... Vad skulle hĂ€nda dĂ„?"  En vĂ€ldigt energirik tanke. Den dĂ€r tanken som sĂ€ger dig att du fortfarande faktiskt kan göra precis som du vill. Om du vĂ„gar. Om du tycker att det Ă€r vĂ€rt det.  Jag kom pĂ„ att jag inte vill nĂ„gon annanstans. Jag vill bara vila lite. Köra fler mil i min bil. StĂ€nga av mobilen. Vara ensam med mig sjĂ€lv. TvĂ„ timmar och tjugo minuter senare kĂ€nde jag mig redo för nĂ€sta uppdrag.  Killarna i filmteamet hade fixat mat till mig och rummet jag fick var litet men inbjudande och charmigt.   Jag stĂ€llde klockan 04.10 och hade svĂ„rt för att somna. TĂ€nkte sĂ„klart att jag skulle försova mig.  Hela tisdagen Ă€gnades Ă„t inspelning. PĂ„ hĂ€pnadsvĂ€ckande platser. Med bĂ„de soluppgĂ„ngar, lĂ„nga strĂ€nder, Sagan om ringen-skogar, skottlandsliknande kullar och soledgĂ„ngar.  Allt pĂ„ en och samma gĂ„ng. SĂ„ nĂ€r jag kom hem igĂ„r natt, tvĂ€rdog jag. VĂ€skorna stĂ€llde jag i hallen. KlĂ€derna fulla med sand kastade jag av mig i badrummet och mascaran fick sitta kvar pĂ„ ögonfransarna. Ringen pĂ„ fingret och "survivor-armbandet" runt handleden. Kroppen oduschad.  Det var inte lĂ€ge att tĂ€nka pĂ„ dagen efter. Jag sket i allt. SĂ„ skönt det kĂ€ndes.  I morse sov jag ut. StĂ€llde aldrig nĂ„gon klocka och mobilen var satt i flygplanslĂ€ge.  Nu har jag kommit igĂ„ng och jag ska fĂ„ massage kl 13.00. Sen vĂ€ntar ett tufft styrkepass framĂ„t eftermiddagen. Jag samlar mina krafter pĂ„ alla sĂ€tt jag kan nu.  Och jag lĂ€ngtar till ni fĂ„r se reklamfilmen! Jag tror att ni kommer att gilla den! ❀ Jag hoppas att bilderna Ă€r i rĂ€tt format idag. Annars fĂ„r ni lĂ€sa frĂ„n mobilen tills min webbmaster Fabbe har hittat felet.  Onsdagen har kommit med sol till VĂ€xjö och livet stormar vidare. Heja oss!  Puss och kram  Nadja 

BLaNDaDe KĂ€NSLoR.

Det doftar nybakade scones i lÀgenheten och kaffebryggaren bubblar sÄdÀr hÀrligt som bara en kaffebryggare kan. Jag och Leo (hon kom spontant igÄr kvÀll) fortsÀtter gÄrdagen som vi avslutade den. Enda skillnaden Àr att Elli inte Àr pÄ besök. Och det serveras inga chips till frukost. Jag Àr visserligen en allÀtare och stoppar allt utom skaldjur i munnen, men chips till frukost... DÀr gÄr till och med min grÀns. IgÄr hade jag full vilodag frÄn trÀningen och passade pÄ att styra bilen mot Falkenberg och min revisor som bor dÀr. TvÄ timmar dit och tvÄ timmar hem igen gjorde mig gott. Rullande hjul under kroppen fÄr mig alltid pÄ bra humör. Jag spelar min bÀsta musik, funderar pÄ saker i livet som jag inte annars har ro att fundera pÄ och ibland avverkar jag viktiga samtal. Min revisor, Bengt, bidrar alltid till blandade kÀnslor inom mig. Jag bÄde gillar att trÀffa honom och avskyr det pÄ samma gÄng. Jag Àr sÀmst med papper men han hjÀlper mig att hÄlla koll. Men det betyder Àven upplÀxning ibland. Och jag kÀnner mig alltid som ett skolbarn pÄ tolv Är nÀr det hÀnder. Som tur Àr sÄ skiljer han perfekt pÄ privat och jobb och Àr vÀrldens lilla sköning nÀr vi lÀgger papprena ifrÄn oss. Idag Àr det Valborg och jag Àr sÄklart nyfiken pÄ hur du ska vÀlkomna vÄren! Blir det bÄl, eldar och dans? Eller en lugn kvÀll hemma? Finns det fler sÀtt att fira pÄ sÄ berÀtta. Min lÀngtan efter att fÄ fira nÄgot just idag Àr inte sÄ stor, men med lite inspiration sÄ löser sig allt. TrÀningsmÀssigt sÄ ser jag fram emot ett lÀngdpass och ett spjutpass i eftermiddag. LÀngden har gÄtt vÀldigt bra och det pirrar i magen inför varje pass. Jag ser framstegen tydligt nu. Medan jag trÀnar pÄ hemmaplan sÄ Àr min trÀningskompis Lisa i Italien för att köra sin första mÄngkampstÀvling för Äret. Och hon gör det bra! Detta Àr hennes inledning: HÀck - 14.35 Höjd - 1.72 Kula - 12.12 200 m - 25 sekunder Med tanke pÄ att det Àr sÄ tidigt pÄ sÀsongen och att det Àr första mÄngkampen sÄ Àr jag imponerad. Och om hon fÄr ihop dagens tÀvlingar (lÀngd-spjut-800m) sÄ kan det rÀcka hela vÀgen totalt till ett EM-kval! SÄ nu jÀklar hÄller vi tummarna kollektivt hÀr. Sconesen stÄr rykande framför mig nu. Kaffekoppen Àr fylld till bredden och jag kan inte lÀngre ignorera kurret i magen. Nu kÀkar vi! Puss pÄ nosen och kram. 

SVeP OMKRiNG.

Goood morgon frĂ„n en som tĂ€nder ljus trots att det snart Ă€r vĂ„r...    Jag Ă€r tillbaka i VĂ€xjö efter snart en mĂ„nad pĂ„ resande fot. Det Ă€r sĂ„klart en kontrast att sĂ€tta sig ensam i en lĂ€genhet och det kommer nog att ta nĂ„gra dagar att vĂ€nja sig.  Jag kom hem till ett helt ruttet kylskĂ„p. Fick handla och sen hĂ€lsa pĂ„ de andra pĂ„ trĂ€ningen.     Eftersom jag fortfarande Ă€r brutalt förkyld sĂ„ hĂ„ller jag mig stilla. Men jag ville Ă€ndĂ„ sĂ€ga hej och se hur det gĂ„r för mina klubbkompisar.  Jag har Ă€tit dĂ„ligt under dagarna som jag varit sjuk, men var hungrig som en varg nĂ€r jag kom fram och köpte med mig en smarrig kebabsallad som jag kunde Ă€ta pĂ„ första parkett.     Eftersom jag inte har nĂ„gon tv sĂ„ följer jag morgonnyheterna via dator och njuter av min enda kopp kaffe för dagen. Japp - jag hĂ„ller mig till EN som jag har lovat!     Det Ă€r enklare Ă€n jag trodde. Jag bara intalar mig att det Ă€r skadligt för kroppen och bra för min idrott och vips - sĂ„ försvinner det dĂ€r suget.  Idag hĂ€nder det spĂ€nnande saker hĂ€r hos mig. Jag ska nĂ€mligen diskutera tĂ€vlingsplanering tillsammans med Agne. Och det pirrar hejdlöst i magen bara jag tĂ€nker pĂ„ det.     FörstĂ„ att jag ska fĂ„ lĂ€gga min första utomhusplanering pĂ„ tre Ă„r! Jag kĂ€nner mig inte sĂ„dĂ€r redo som jag har gjort tidigare i karriĂ€ren. Men nĂ€r Ă€r man egentligen redo?  Ni har hört mig sĂ€ga det dĂ€r tidigare och jag kommer att sĂ€ga det fler gĂ„nger. Det Ă€r för att peppa mig sjĂ€lv och fĂ„ en kĂ€nsla av attack istĂ€llet för flykt.     Nu nĂ€r vĂ„ren nĂ€rmar sig sĂ„ vill jag komma med ett jĂ€kligt roligt tips. Det handlar om Stockholm Ă€n sĂ„ lĂ€nge och det handlar om att se vĂ„r huvudstad frĂ„n nĂ„got som rullar:  Jag pratar om Vespa Stockholm!     Det Ă€r min systers kille Peter som har startat företaget och ni har sett mig skriva om Ă€ven detta tidigare. Men vad gör det? Repetition Ă€r bra Ă€ven utanför idrott och skola.     Jag har fĂ„tt Ă„ka med Bella och Peter en gĂ„ng och jag Ă€lskade det direkt! Ta med familjen pĂ„ en Ă„ktur eller luffa runt med ditt företag. Ni kan stanna pĂ„ alla möjliga charmiga platser och kommer att kĂ€nna er oroligt fria.     Jag fick lite kĂ€nslan av att vara utomlands nĂ€r jag svepte omkring pĂ„ min röda sötnos. Finns tydligen Ă€ven gula pĂ„ lager nu för den som vill.     Nog om vespor. Min nĂ€sa hĂ„ller pĂ„ att trilla i smĂ„bitar. Den har blivit sĂ„ torr av allt snytande... För att inte tala om lĂ€pparna. Jag ser vĂ€ldigt krispig ut för tillfĂ€llet kan jag meddela.  Vad sĂ€ger du? Ska vi ta oss i kragen efter allt pĂ„skfirande? Det Ă€r Ă€ndĂ„ första arbetsdagen för mĂ„nga!  Vi hörs imorgon igen ❀ Puss & kram frĂ„n VĂ€xjö            

OVĂ€RdeRLiGt.

Gooooodmorgon mitt i snöstormen,     Jag sitter skyddad inomhus, Ă€n sĂ„ lĂ€nge. Om nĂ„gon timme Ă„ker jag och trĂ€nar för att efter det Ă„ka mot Stockholm.  För imorgon Ă„ker jag ju som ni vet till London för att förelĂ€sa för ATEA!     Och innan jag tar flyget sĂ„ ska jag pĂ„ en intervju hos P4 pĂ„ Radiohuset. Vi ska prata om trĂ€ning, den hĂ€r bloggen och dokumentĂ€rfilmandet.  Programmet sĂ€nds pĂ„ eftermiddagen sĂ„ hĂ„ll utkik om du har tid.     PĂ„ resan fĂ„r jag med mig vĂ€rldens goaste Alex. KĂ€nns skönt att ha en vĂ€n med sig nĂ€r jag för första gĂ„ngen förelĂ€ser i ett annat land. Stöd gör alltid att jag mĂ„r och presterar bĂ€ttre.  IgĂ„r var en nervös dag. Jag körde tvĂ„ trĂ€ningspass, det första gick skit. SĂ„ som det kan bli ibland.    Och upp pĂ„ det sĂ„ lös ALLA lampor i bilen.  Den som tror att jag blev skrĂ€ckslagen rĂ€cker upp en hand.     (SĂ„hĂ€r lite snö har vi inte, men RIO Ă€r sĂ„ ren hĂ€r att ni fĂ„r den bilden)  Jag ringer min sponsor Ford i panik och sĂ€ger att bilen har damp. Kenny, som har huvudansvaret för samarbeten hos Ford, lugnade mig och skulle hjĂ€lpa mig. Och som han hjĂ€lpte mig!  PĂ„ tre minuter sĂ„ hade han ringt Ervin pĂ„ Ford i VĂ€xjö och jag var vĂ€lkommen dit precis nĂ€r jag ville.     Jag fick en kopp kaffe medan de kollade bilen. OvĂ€rderlig hjĂ€lp. Grym service! KĂ€nner mig sĂ„ trygg med Ford. Kan fasen inget om bilar, men det kan dem.  Glad och lĂ€ttad Ă„kte jag till pass nummer tvĂ„ som var löpning. Vi har sjukstuga i trĂ€ningsgruppen just nu sĂ„ det blev ett flexibelt pass dĂ€r vi fick kĂ€nna efter vad vi orkade med.     KallebĂ€ck fick hjĂ€lpa mig att massera upp min vad dĂ„ jag fĂ„r ont i hĂ€lsenan nĂ€r musklerna omkring blir för stela.  Inte skönt alls, men vilken skillnad det gör.     Att mĂ„nga i gruppen har blivit sjuka kan bero pĂ„ att vi alla samlades hos Malin och Alex för nĂ„gra dagar sedan. Vi hade tacofrossa och lekte lekar.     Tacos... Matgudens gĂ„va till folket.     Enkelt och variationsrikt. Kan Ă€ta det flera dagar i rad!        Att söta Lisa bjöd pĂ„ sig sjĂ€lv gjorde ju att Tacosen smakade Ă€nnu lite bĂ€ttre:     Att göra grejer tillsammans med gruppen tycker jag skapar sammanhĂ„llning och en kĂ€nsla av tillhörighet. Jag trivs med de hĂ€r mĂ€nniskorna.  Och jag fĂ„r skratta nĂ€r jag trĂ€ffar dem. En av de viktigaste ingredienserna i mitt liv.     Nu ska jag trĂ€na pĂ„ förelĂ€sningen igen. Sen Ă€ta nĂ„got gott och ladda för trĂ€ning.  Imorgon kommer du att fĂ„ en gĂ€stblogg! Och inte vem som helst; utan en tjej som har tĂ€vlat pĂ„ bĂ„de EM, VM och OS.  Nyfiken? Vi ses imorgon dĂ„ 🙂  Stor puss och kram ❀ Nadja             

Abstinens.

Fullsmockade dagar. Alldeles för mĂ„nga timmar ifrĂ„n er. Abstinensen Ă€r total frĂ„n min sida. IMG_5477.JPG Har varit pĂ„ Cancergalan, i morgonsoffan, njutit Karlskrona och kollat KHK-hockey. HĂ€r kommer en sammanfattning. HĂ„ll i hatten och försök hĂ€nga med 🙂 Mingel. SkĂ„l. Fotografering. Gudomliga klĂ€dval. Glitter. TĂ„rar. SĂ„pbubblor. Patrik Österbergs blixtrande kamera istĂ€llet för Peter Holgersson som fanns vid min sida denna gĂ„ngen.

IMG_6972.JPG Röda mattor. Tv-kameror och musik. Familjen bredvid mig.

IMG_6893.JPG KÀrlek. VÀrme och medmÀnsklighet. Insamling och fuck cancer.

IMG_6894.JPG

IMG_6810.JPG

IMG_6888.JPG

IMG_6986.JPG Död, liv och allt dÀremellan. StÀrkande kramar och hopp om att allting fortsÀtter trots att det hjÀrtslitande nog ÀndÄ verkar ta slut.

IMG_6844.JPG

IMG_6806.JPG Bakom kulisserna och alla tillsammans mot cancer.

IMG_7041.JPG

IMG_7040.JPG Som kontrast, en pÄ tok för tidig morgonsoffa. Prat om cancer och Fuck cancer- podden som berÀttar nakna historier, bjuder pÄ skratt och grÄt och stÀrker oss.

IMG_6765.JPG

IMG_6764.JPG Som alltid förr styr jag hemÄt nÀr jag blir trött. Karlskrona omfamnar mig vilken tid pÄ Äret som helst. Ett nytt samarbete. En glÀdje lika stor som barnets kÀnsla av att vilja spricka innan julafton Àntligen kommer.

IMG_6951.JPG

IMG_6933.JPG RÄbergs bil. Kenny. Riovanschen i fÀrgglad text. Mitt bultande bröst varje gÄng jag sÀtter mig vid ratten. En morbror som skriker: "Bilen Àr galen! GALEN!"

IMG_6954.JPG FamiljehÀng. SmÄbarn. HÀmta pÄ dagis. TorsÄs marknad.

IMG_7038.JPG

IMG_6982.JPG Cirka 200 nya bilder till mitt redan 10700-fyllda album. Kaffe. TĂ€nda ljus. Fullt med folk i varje hus. Pappas mat. Mammas gnabb.

IMG_7039.JPG En storasyster som bakar smÄ kakor som för att testa en förhoppningsvis större karaktÀr.

IMG_6934.JPG

IMG_7042.JPG En KHK-kvÀll som skÀmde bort oss. Vinst pÄ hemmaplan och Calle som fixar och trixar och gör oss lyckliga över att vara i en kylig ishall.

IMG_7043.JPG

IMG_7044.JPG

IMG_7047.PNG Storasyster som retas med sin man som jobbar i Norge. "Vi har det bra hÀr i VIP-logen" var bara ett av sms:en. Han Àlskar hockey!

IMG_7048.JPG PÄ detta, ett tragiskt besked. Klas Ingesson förlorade sin lÀskigt lÄnga kamp mot cancern. Denna sviniga sjukdom.

IMG_7049.JPG Ett samtal frÄn Expressen. Jag helt tyst till en början. Sa sedan: "jag vet inte vad man sÀger nÀr folk dör. Kan inte sÄnt dÀr. KÀnner mig bara sorgsen". HÀr kan ni lÀsa hur det blev.

IMG_7051.JPG En ledsam kommentar frÄn Sebastian efter intervjun. Jag ville inte trampa pÄ nÄgon. Jag menade inget illa. Jag tror vi alla gör vÄrt bÀsta utifrÄn de förutsÀttningar vi har. Jag tror ingen lÀgger sig ner och dör. Det var dumt uttryckt. Och jag led nÀr jag lÀste vad du behöver gÄ igenom.

IMG_7052.JPG Slut pÄ ord. Trött och behöver sömn. Jag önskar er en godnatt, och en Ànnu bÀttre morgondag.

IMG_6975.JPG

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.