Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

PÄ LiV & DöD.

Söndag efter midsommar... 

 class=

Jag Àr mer urlakad Àn utvilad. Midsommarnatten blev lÄng. 

Vi spelade kort alldeles för sent. Mest för att jag blev förbannad över mitt underlÀge och inte kunde ge mig förrÀn jag kunde fÄ gÄ och lÀgga mig med en vinst...
class=

PÄ riktigt hade jag sÄdana SKITKORT i ungefÀr fyra timmar att jag var beredd att kasta ett glas i vÀggen. Jag menar, nÄgon gÄng under fyra timmars spel borde man kunna fÄ en drÀglig hand.

Men icke dÄ. HÀr skulle det vara mellankort i en Bismarck dÀr min pappa lÀxade upp mig efter varje omgÄng. 

 class=

Jag fick kritik för att jag inte svarade upp pÄ den fÀrg han hade "visat" mig, för att jag inte kom tillbaka i den fÀrg jag skulle sett men inte hade uppfattat, för att jag sakade för höga kort nÀr jag borde ha krupit och ja... du förstÄr ju. 

Det dÀr kan göra vem som helst förbannad. 

Och pappa rev sitt hÄr. 

 class=

Förutom fight i kortspel sÄ var midsommar och dagen efter hÀrliga. 

Vi Ät massor av mat och lekte lekar som sig bör. 

 class=

Mamma och Allan var lekledare och jag har kritik att framför *höjer en hand*.

För det första sĂ„ hade dom strama regler, vilket i och för sig jag tycker Ă€r bra. Men bara om man FÖLJER dom. 

 class=

Nu Àndrades alla regler efter behov och det vet vi ju alla vad det gör med en tÀvlingsmÀnniska... ingen bra utgÄng pÄ det dÀr. 

Dessutom: sÄ höll mamma pÄ det gula laget vilket hon inte ens försökte dölja. FrÀckis! 

 class=

Som tur var sÄ var det blÄ laget utomordentligt överlÀgsna vilket lÀttade mitt inre tryck nÄgot. Men jag vet nu att vi ska ha opartiska domare till nÀsta Är. Ja, det kommer att bli en stÄende "SkÀrvaboda-Kamp" det hÀr. 

 class=

Vill du vara med sĂ„ kan du med fördel anmĂ€la dig hĂ€r hos mig 😉 

Jag kommer att vara rÀttvis med lagindelningen och du kommer att fÄ rÀtt uppladdning och tak över huvudet. 

 class=
Kransar kommer jag att anlita "mamman" till att göra och massage kommer Alex att fÄ bistÄ med (var beredd pÄ att muskelbristningar kan förekomma). 

Vad sĂ€ger du? Blir du sugen eller vettskrĂ€md? 😀

 class=
Hur firade du din och er midsommar? Var det lugnt och stilla eller blev det ett sÄnt dÀr hejdundrande partaj? 

Jag borde ju minnas frĂ„n förra Ă„ret men guldfisken hĂ€r gör faktiskt inte det 😂

 class=
Om jag hinner imorgon sÄ ska du fÄ en uppdatering pÄ trÀningsfronten. Det har gÄtt sÄÄÄÄ bra, fram till den dag jag skulle trycka pÄ lite extra i lÀngd ut över plankan... 

Nu Ă€r min handbroms i och alternativ trĂ€ning stĂ„r pĂ„ schemat. Det Ă€r inte lika roligt att prata om sĂ„ jag spar det tills vi hörs igen ❀

 class=
Puss och kram och GLAD MIDSOMMARHELG till dig.

Nadja 

 class=

 class=

 class=

TRĂ€NiNGSReSaN!

Puss och kram frĂ„n Spanien ❀ Vi anlĂ€nde sent till hotellet igĂ„r, jag tror att jag var pĂ„ mitt rum 00.40 och resan tog krafter av mig. Jag hade en asbra flygresa - tack och lov. Fick sitta bredvid sköningarna Peter och Lisa och dom hade stenkoll pĂ„ varje liten luftgrop och vartenda litet ljud som skrĂ€mde mig.  Jag unnade mig chips och kaffe och kĂ€nde direkt att det hĂ€r kommer att bli en rolig resa.  Ni som inte har trĂ€ffat mĂ€nniskor frĂ„n ATEA bör fĂ„ göra det snarast. Det Ă€r en bunt glada, galna, tokiga och öppna mĂ€nniskor med stor lust.  Och det smittar av sig. Direkt.  Tillsammans med ATEA kĂ€nner jag mig alltid uppskattad och vĂ€lkommen. Det Ă€r som att trĂ€ffa sin familj, pĂ„ fullaste allvar.  Sen att dom har mer energi Ă€n mig kan förbrylla mig. Dom vill trĂ€na typ fem gĂ„nger om dagen, dom hittar pĂ„ grejer hela tiden och jag hinner inte med i deras tempo.  Jag Ă€r ju van att köra hĂ„rt, sen vila. Sova eller sitta och skriva. Det gör dom liksom inte hĂ€r. Dom kör ett pass med mig och sen gĂ„r dom vidare och kör ett till med nĂ€sta instruktör...  Alternativ ger sig ut pĂ„ en helt egen löparrunda.  Monster Ă€r vad dom Ă€r!  Och jag smet till rummet för att hitta energi.  Halsontet som jag vaknade med igĂ„r har inte blivit bĂ€ttre och jag vaknade Ă€nnu vĂ€rre i morse. Men jag har köpt tabletter för svullen hals pĂ„ Apoteket och hoppas att jag hĂ„ller mig nĂ„gorlunda frĂ€sch resan ut.  Nu vid 13.00 ska vi Ă€ta gemensam lunch: buffĂ© blir det. BĂ€sta nĂ€r man Ă€r pĂ„ lĂ€ger. Att Ă€ta. Gud, sĂ„ jag Ă€lskar mat.  PĂ„ första passet drillade jag mina atleter i löpteknik och dom var SÅ duktiga. Lyssnade sĂ„ intresserat och försökte verkligen göra det jag sa Ă„t dom att göra.  Det snackades hĂ„llning, snabba fötter och frĂ„nskjut. Att lĂ€ra sig löpteknik lĂ„ter enklare Ă€n vad det Ă€r. Men det hĂ€r gick fint. Och till kvĂ€llspasset vĂ€ntar ett hoppstyrkepass med fokus pĂ„ att förbĂ€ttra löpningen.  Det Ă€r ett vidrigt pass och jag tror att det kan bli nĂ„gra toalettgrimaser nĂ„gra dagar framĂ„t.  Hur utmanar du dig sjĂ€lv idag? Har du nĂ„got pĂ„ schemat?  Min utmaning blir att överleva dom pass jag sjĂ€lv skrivit ihop. Ha ha, Game on.  Nu mĂ„ste jag slĂ€nga mig i duschen. Snart mat.  Hasta Luego! 

DeN DĂ€R KĂ€NSLaN.

VĂ€nnen dĂ€r, En halvbrun Casadei sitter hĂ€r och tĂ€nker pĂ„ dig. Jag har varit pĂ„ lĂ€ger i Torremolinos med mitt trĂ€ningsgĂ€ng och jag Ă€r sĂ„ glad och vĂ€ltrĂ€nad.  Jag blir bĂ€ttre och starkare, snabbare och smidigare för varje dag. Jag tror att jag sa det i mitt senaste inlĂ€gg ocksĂ„ men jag bara mĂ„ste fĂ„ sĂ€ga det igen!  För jag blir sĂ„ fantastiskt motiverad nĂ€r det hĂ€r flytet infinner sig... Det var nog fyra Ă„r sedan sist. Fyra Ă„r sedan jag kĂ€nde hur allting gick uppĂ„t istĂ€llet för det dĂ€r plana som man som idrottare mĂ„nga gĂ„nger behöver fighta sig igenom.  Det Ă€r aldrig roligt att stanna för lĂ€nge pĂ„ en och samma nivĂ„, men nödvĂ€ndigt för att kroppen ska klara av steget efter.  Vi har haft underbara dagar tillsammans i Spanien jag och gĂ€nget. Vi har lĂ€rt kĂ€nna varandra bĂ€ttre och vi har skrattat massor. Och trĂ€ffat nya vĂ€nner.  Jag och Moa (som springer hĂ€ck och hoppar lĂ€ngd) pratade om att livet pĂ„ lĂ€ger Ă€r sĂ„ avslappnat och bra. Det Ă€r bra för att man Ă€ter, sover, leker, trĂ€nar, trĂ€nar, trĂ€nar och mellan passen tĂ€nker pĂ„ annat Ă€n trĂ€ning.  Det Ă€r sĂ„ viktigt för systemet att man fĂ„r logga ut och koppla bort ibland. Att tĂ€nka trĂ€ning 24/7 Ă€r ingenting jag tror pĂ„. Det finns dom som gör det, och jag har testat men fick inte önskat resultat.  Mina bĂ€sta resultat har alltid kommit nĂ€r jag har mĂ„tt som bĂ€st vid sidan om trĂ€ningen. NĂ€r jag har haft nĂ€ra till skratt, bra relationer och viktigt stöd frĂ„n familj och vĂ€nner.  NĂ€r Ă€r du ditt bĂ€sta jag? Har du tĂ€nkt pĂ„ det nĂ„gon gĂ„ng?  NĂ€r har du kunnat prestera under press? NĂ€r skakar du av dig misslyckanden snabbast och försöker igen? Vid vilka tillfĂ€llen har du som starkast plöjt dig igenom dina motgĂ„ngar?  Jag minns att jag innan Finnkampen 2012, dĂ€r jag ocksĂ„ satte personligt rekord i lĂ€ngd (6.33) tĂ€nkte pĂ„ min syster Giselas skratt innan hoppet.  Jag hörde hennes röst och sĂ„g hennes lyckliga ansikte framför mig och kĂ€nde mig sĂ„ stark.  Humor och glĂ€dje har en enorm kraft!  Humor ger oss ocksĂ„ en chans att se krĂ€vande situationer som lite mer lĂ€ttsamma.  HĂ„ller du med mig? ❀ Jag Ă€r hemma i Stockholm en snabbis idag. Jag behöver hĂ€mta ut mitt nya pass som kommit till Solna för att sedan Ă„ka vidare pĂ„ nĂ€sta uppdrag:  Barcelona med min huvudpartner ATEA!  Jag ska trĂ€na skiten ur dom i fem dagar och jag hoppas att dom kommer att uppskatta min hest skrikande röst genom tuffa intervaller och hoppstyrkepass.  Efter det Ă„ker jag tillbaka till VĂ€xjö igen för att börja förbereda mig inför tĂ€vlingsdebut...  Jag Ă€r SÅ taggad och förvĂ€ntansfull. Hoppas att du Ă€r det ocksĂ„.  Puss pĂ„ nosen och ha Glad Valborg i efterskott ❀

FRaMTiDeN KoMMeR aTT GöRa DiG GLaD.

Söndagspuss pĂ„ dig!  Jag Ă€r utvilad, vĂ€ltrĂ€nad och fylld med pasta och protein.  Jag har en tvĂ€tt i maskinen och jag har sovit tvĂ„ timmar mitt under dagen. I förrgĂ„r sov jag tolv timmar frĂ„n natt till dag.  Jag har verkligen behövt det hĂ€r. Att komma ner i varv och fĂ„ mĂ„ bra.  Hela helgen har jag kĂ€nt mig som en sugande svamp. All nĂ€ring och all sömn jag har boostat mig med har gĂ„tt rakt in i varje cell i min kropp. Som om att den hungrat efter det dĂ€r sĂ„ lĂ€nge.  Jag Ă€r glad idag.  Jag tror att jag har legat pĂ„ minus sen jag började gĂ„ nerĂ„t i samband med att jag bytte kost. Det gick frĂ€scht och bra i början som du sĂ€kert minns att jag skrev... men efter en mĂ„nad var jag som ett skal. Och det tog tid för mig att Ă„terhĂ€mta mig frĂ„n det.  Nu börjar trycket lĂ„ngsamt komma tillbaka. I bĂ„de styrka och löpning.  Jag har sprungit 300-ingar, 200-ingar och 150 meters lopp pĂ„ tider och serier som jag inte har klarat av tidigare. UthĂ€rdat syraattacker med en smĂ„leende Agne bredvid mig och hoppat mina första mĂ„ngsteg pĂ„ över fyra Ă„r!  Jag klarar Ă€ntligen av smĂ„ mĂ„ngsteg i följd tack vare att hĂ€lsenan har tagit tigersprĂ„ng. Och min vad vĂ€xer sĂ„ att det knakar.  Jag la upp den hĂ€r videon pĂ„ instagram för att visa skillnaden pĂ„ vaderna. Inte visste jag att mĂ€nniskor var sĂ„ intresserade av vader.  TvĂ„hundratvĂ„tusen mĂ€nniskor har sett det dĂ€r videoklippet! Hur hĂ€nde det och varför? Jag blev helt chockad nĂ€r jag öppnade instagram pĂ„ morgonen efter. Och smickrad, sĂ„klart ❀ Är du intresserad av vader?  Slut om trĂ€ning, jag vet ju att i alla fall att min lĂ€sare "Batman" uppskattar nĂ€r det Ă€r lite gott och blandat hĂ€r inne 😉  Jag vill berĂ€tta för dig om pappas 70-Ă„rs fest!  Denna kloka lilla man som Ă€r sĂ„ mĂ„n om alla andra omkring honom. Som aldrig hĂ€vdar sig pĂ„ ett obekvĂ€mt sĂ€tt och som grĂ„ter sĂ„ fort nĂ„got trĂ€ffar honom i hjĂ€rtat.  Min syster Paula hade ordnat sĂ„ att pappas bröder och barn kom hela vĂ€gen frĂ„n Italien för att överraska honom. Vi var ett stort gĂ€ng som slöt upp pĂ„ TrummenĂ€s Golfkrog.  Pappas vĂ€nner frĂ„n logen kom och istĂ€llet för en blomma sĂ„ hade dom skĂ€nkt pengar till min Cancerfond Tigernadja och pappa harklade sig. Det Ă€r sĂ„ lĂ€tt att se pĂ„ pappa nĂ€r han blir lycklig. En vĂ€n till honom tog med sig sin gitarr och spelade musik och pappa översatte det skojiga mellanspelet för sina italienska bröder.  Av oss barn fick han en heldag pĂ„ ett spa med mat, bad och massage. Pappa Ă€lskar precis som jag massage. Men jag tror att grejen att vi alla samlas och umgĂ„s med honom en hel dag smĂ€ller högre. Pappa gillar gemenskap. Han Ă€lskar familjen.  HĂ€r har du pappas tvĂ„ bröder Luciano och Sergio. Visst Ă€r dom lika alla tre? DĂ„ ska du se nĂ€r dom gestikulerar och pratar! Jag trodde pappa hade klonat sig. Samma sjungande rytmik i talet och armar och hĂ€nder vevande Ă„t alla hĂ„ll och kanter.  Jag har en fantastisk slĂ€kt. Charmiga, mĂ€nskliga och Ă€lskvĂ€rda. JadĂ„, Ă€ven pĂ„ mammas sida. Men nu Ă€r det pappas dag.  Jag har pussat dig grattis redan pappa, men skickar dig en Ă€ven hĂ€r. Jag hoppas att du ser mĂ„nga stjĂ€rnor med din nya kikare, och att du skriver fler poetiska rader med den dĂ€r speciella pennan du fick. Klockan som dina bröder gav dig behöver du inte. Du Ă€r tidlös.  Jag Ă€lskar dig ❀ "VarsĂ„god min flicka, mĂ„nga oskrivna blad. Fyll dom med meningsfulla ord. BehĂ„ll fotfĂ€stet pĂ„ denna jord. Ty framtiden kommer att göra dig oĂ€ndligt glad"

HoN LÄG STeGeT FöRe.

Hej fina julfirande (?) vĂ€n ❀ Har du haft det bra och avkopplande? Har du hittat lugnet eller stressat med skinka och köttbullar och glögg och rödbetssallad?  Jag fick vĂ€rsta chocken under jul. Jag har ju bara Ă€tit plant based food ett tag och tĂ€nkte att jag mĂ„ste testa lite julskinka och Ă€gg nĂ€r det Ă€ndĂ„ Ă€r julafton. Mmmm, det hade sĂ€kert varit suverĂ€nt gott om jag inte hade fĂ„tt feber och frossa och totalt magras!  Och det fick mig att tĂ€nka: kanske Ă€r det verkligen inte bra för kroppen med animaliska produkter? För varför reagerade jag inte sĂ„dĂ€r nĂ€r jag bytte frĂ„n kött till plant based? Varför mĂ„dde jag bara bra dĂ„?  En massa frĂ„gor vĂ€cktes hos mig och nu mĂ„r jag illa bara jag tĂ€nker kött.  SĂ„ dĂ€rför har jag nu handlat hem "nyttigt" igen.  SĂ„ idag har min rening börjat igen och jag har bara behövt besöka toan tre gĂ„nger jĂ€mfört med ungefĂ€r 12 under julen. Lite inside information bara 😉  Till middag blev det vegofĂ€rs i bröd och mĂ€ngder med sallad, stekta champinjoner och sojabönor med vitlök. SĂ„ jĂ€kla gott!  Och enkelt...  Nu Ă€r jag inne pĂ„ mat igen. Jag blir sĂ„ fokuserad pĂ„ mina smĂ„ projekt. Om dom inspirerar mig.  Annat som inspirerar mig Ă€r trĂ€ning och den har varit fortsatt lugn. Precis som livet hĂ€r inne och Ă€ven pĂ„ instagram.  Jag har försökt att vila frĂ„n att stressas av sociala medier... det Ă€r skönt ett tag, och sen saknar jag allting. Bilder och intryck och dig. Ketchup Ă€r fortfarande med mig pĂ„ allting och han Ă€r mer nĂ€rgĂ„ngen Ă€r nĂ„gonsin tidigare. Jag vet att nĂ„gon undrade vart han har varit och han har hĂ€ngt med Gunnars förĂ€ldrar Britt och Lars under nĂ„gra mĂ„nader. Detta för att jag inte ville ha med honom nĂ€r jag trĂ€nar och reser och förelĂ€ser.  Han har det bĂ€ttre dĂ€r nĂ€r mitt liv bara Ă€r stressigt. Och jag vill att han ska mĂ„ bra och fĂ„ sin dos av uppmĂ€rksamhet. Det lilla livet...  Det Ă€r tur att jag har ett extra stopp hĂ€r hos mamma och Allan ocksĂ„. För dĂ€r fick han vara medan jag för fyra dagar sedan stack upp till Stockholm för ett blixtinkallat möte med en potentiellt ny samarbetspartner.  Jag fick bra vibbar i magen direkt nĂ€r jag klev in pĂ„ kontoret! Kolla vilket hĂ€ftigt mottagande.  Min sponsor RĂ„bergs Bil rĂ€ddade mig eftersom Rio Ă€r pĂ„ lagning. Jag fick lĂ„na en bil utan att blinka och den hade effekter inuti kan man sĂ€ga. PĂ„ hemvĂ€gen sĂ„g det ut sĂ„hĂ€r: Och nej, jag sĂ„g inte ens hur jag tog bilden, jag hade ögonen pĂ„ vĂ€gen och mobilen vid bröstet och tryckte bara av i blindo.  Men ser ni vad det stĂ„r? Haha, "varning: trött förare. Ta en paus nu".  SĂ„ jĂ€kla hĂ€ftigt.  Under julen har vi fĂ„tt finfrĂ€mmat av lillasyster Daniela ocksĂ„.  Hon kom, hon sĂ„gs, hon segrade:  Det mysiga Lexington-inredda rummet i huset dĂ€r alla vill bo hade hon bokat för flera mĂ„nader sedan och den som ville sova över fick snĂ€llt dra sig till sjöstugan.  Vidriga syster. Hur kan man ens planera sĂ„ lĂ„ngt i förvĂ€g?! Vem har tid med att boka ett rum hos sin egen mamma? Grrrrr.  Svar: En syster som vet att man slĂ„ss om platser likt hela havet stormar eftersom man har sex andra konkurrenter.  Jag har bokat det rummet till nĂ€sta Ă„r redan nu. Sorry Daniela. Den sĂ„g du inte komma va? 😉  (Nöjd_tjej_83)  Jag sitter hos mamma och laddar upp batterierna ytterligare innan jag ska Ă„ka och trĂ€na i VĂ€xjö imorgon.  Jag hoppas att du haft en skön ledighet och har fyllt pĂ„ med en massa bra grejer. KĂ€rlek, vĂ€rme, vila och humor.  Jag önskar dig en god fortsĂ€ttning och skickar en puss ❀

SNaRT BöRjaR DeT!

Ah, lunch. Jag Ă€ter ingen just nu eftersom jag Ă„t en sen frukost.  Sitter som ett ufo och lĂ€ser pĂ„ inför morgondagens sĂ€ndningar i Expressen-tv.  Min syster Bella hĂ„ller sĂ€llskap. Hon gillar sĂ„nt dĂ€r; papper, planering, pennor och struktur.  Jag gillar det ocksĂ„, men det gĂ„r i perioder för mig. Bella Ă€r mer konstant. Men jag tycker att det Ă€r extra mysigt med henne vid samma bord.  Imorgon startar OS-friidrotten och det kommer att bli SÅ mĂ€ktigt!  Friidrotten Ă€r för dom flesta det största och roligaste att kolla pĂ„ (har ingen undersökningen pĂ„ det men gĂ„r pĂ„ "mun-till-mun" hĂ€r). Det hĂ€nder mycket och vi har mĂ„nga svenskar med. Alltid spĂ€nnande, alltid storslaget.  Jag ska skicka dig en lĂ€nk imorgon sĂ„ att du kan följa oss hur mycket du vill.  Min egen trĂ€ning pĂ„gĂ„r för fullt och igĂ„r sprang jag lopp pĂ„ grus och i gympaskor för att avlasta hĂ€lsenan.  8 x 100 meter och 3 x 80 meter med en skön kĂ€nsla. Planen var att klara av hĂ€ckstarter och att springa i spikes men lyssnar jag inte pĂ„ kroppen nu sĂ„ gĂ„r den sönder.  Jag vĂ„gade inte chansa.  Plus att jag ska hoppa lĂ€ngdhopp i dagarna och vill ha bort den molande kĂ€nslan sĂ„ att jag kan fĂ„ till ett bra kvalitetspass. Det konstiga var att benen kĂ€ndes bra, men andningen var inte med mig. Och nĂ€r jag kom in efterĂ„t klagade jag inför Bella och pappa.  "Fan, jag blir sĂ„ flĂ„sig. SĂ„ trött i bröstet" Bella i full fokus pĂ„ kortspelet mot pappa.  "Men det Ă€r dagsform Nadja. Det Ă€r ju alltid sĂ„dĂ€r. Det vet du". Mmm, jag vet ju det. Smarta lilla syster. Även mamma la sig i: "Du var ju hĂ€ngig redan nĂ€r du kom upp i morse. Det mĂ€rkte jag direkt. Inte glad precis."  SĂ„ kanske det var. En slöja av trötthet i huvudet. Energi som bara rĂ€cker Ă„t trĂ€ning. Ögonlock som bara hĂ€nger.  Du vet att jag har det sĂ„ i omgĂ„ngar. SĂ„ det lĂ€ttar snart.  SĂ€kert redan imorgon nĂ€r jag fĂ„r adrenalin av sĂ€ndningar frĂ„n OS.  Jag blev stel av loppen efterĂ„t och vad passar dĂ„ bĂ€ttre Ă€n att kliva ner i SkĂ€rvabodas eget spabad?  Gisela och ungarna var pĂ„ besök ocksĂ„ sĂ„ det blev full fart.  NĂ€r vi lĂ„g i badet konstaterade mamma att det Ă€r precis sĂ„hĂ€r smĂ„ barn ska sövas.  "NĂ€r ni var smĂ„ badade jag er alltid innan lĂ€ggdags. Ni blev sĂ„ trötta och sov sĂ„ gott efter det" Ingenting förĂ€ndras alltsĂ„. Förutom att mamma inte stoppade om oss nĂ€r vi var klara igĂ„r. Det kunde hon vĂ€l unnat oss? Du vet sĂ„dĂ€r hĂ€rligt och kĂ€rleksfullt - stoppar in sidorna pĂ„ tĂ€cket under kroppen. SĂ„ att man ligger som en kĂ„ldolme hela natten.  Underbart.  Nu skenar tiden sĂ„dĂ€r fort igen. Jag ska packa, Ă€ta, vila, trĂ€na och sen Ă„ka mot Stockholm.  Jag fĂ„r sĂ€llskap i bilen av Bella. Jag hoppas att hon har en jĂ€vligt bra spellista redo. Jag Ă€r sömnig. Puss pĂ„ nosen och ha en rolig dag. Imorgon ska jag försöka underhĂ„lla er pĂ„ bĂ€sta sĂ€ndningstid ❀

Vi SKa SKRiVa EN Bok. 

Hello there...  Jag har fĂ„tt finbesök! Eller ja, mamma och Allan kanske Ă€r mer rĂ€tt eftersom vi Ă€r i SkĂ€rvaboda.   Syster Bella Ă€r pĂ„ plats med goda rĂ„d, nya historier och bananpannkakor...  Jag har hört om dessa pannkakor förut men banan Ă€r inte min favorit och jag har inte lockats av att stĂ„ och göra smet en tidig morgon.  Nu fixade Bella grejerna och jag blev förvĂ„nad över hur gott det var.  Och enkelt. I med Ă€gg och mosa banan. Lite mjölk och ner i pannan. Ett perfekt mellanmĂ„l.  Bella försökte hĂ€vda att det passar som lunch ocksĂ„ men jag rynkade pĂ„ nĂ€san. Jag skulle gĂ„ under om jag bara Ă„t en pannkaka mitt pĂ„ dagen. Skulle bli ett monster.  IgĂ„r hĂ€nde massor av skojigheter. Förutom att jag chattade med dig pĂ„ morgonkvisten sĂ„ stötte jag mig igenom ett kulpass.  Det ösregnade ute sĂ„ jag fick vara inne för en gĂ„ngs skull.  Jag hittade en go kĂ€nsla i mĂ„nga av stötarna och har tvĂ„ fokuspunkter som jag försöker att hĂ„lla mig till för att göra det enklare inför tĂ€vlingarna.  SjĂ€lvklart skenar jag ivĂ€g ibland nĂ€r allting stĂ€mmer och tĂ€nker att jag ska lĂ€gga till ytterligare en detalj. För att jag tĂ€nker att det betyder utveckling. Men det blir oftast inte bra.  FĂ€rre saker - större koncentration. BĂ€ttre resultat.  Direkt efter trĂ€ningen bar det ivĂ€g till Karlskrona. Eller nej, nu ljuger jag. BĂ„de lunch och sömn kom före. Men jag tĂ€nkte vara lat och korta ner texten.  Besök hos Gisela och Calle tillsammans med Bella blev nĂ€sta anhalt.  Piff och puff. Mina smĂ„systrar som Ă€r sĂ„ vĂ€ldigt söta och lika varandra. Det Ă€r nĂ„got speciellt med smĂ„syskon. SmĂ„ttingar. Vill pĂ„ nĂ„got sĂ€tt alltid ha en skyddande vinge över dom trots att dom klarar sig utmĂ€rkt sjĂ€lva.  Och av deras ansiktsuttryck att döma sĂ„ kĂ€nner dom samma sak nĂ€r dom pratar med pappa. Gulligull hela tiden och "Ă„hhh" avlöser "mmmm". BĂ„da tvĂ„ Ă€r vĂ€ldigt mĂ„na om att pappa mĂ„r bra och har en nĂ€ra kontakt med honom.  SĂ„ idag ska vi upp till honom. Allihopa. HĂ€lsa pĂ„ och Ă€ta gott. Bilder frĂ„n det kommer imorgon sĂ„klart.  Sist men inte minst - jag ska skriva en bok!  Det blev en bok förra Ă„ret men som du vet sĂ„ var det mycket fokus pĂ„ dom vackra svartvita bilderna som Peter Holgersson tog pĂ„ mig under tiden jag var sjuk.  Det fanns inte mycket plats för text. Ord, som jag Ă€lskar sĂ„ mycket.  DĂ€rför har det startats en sida pĂ„ kickstarter. Jag visste inte sjĂ€lv var det var för ett tag sedan men gillar idĂ©n mer och mer.  HĂ€r vĂ€ljer man sjĂ€lv hur mycket man vill lĂ€gga in i projektet och man fĂ„r alltid nĂ„got tillbaka för det man bidrar med. Och det bĂ€sta av allt - det Ă€r riskfritt! NĂ„r vi inte mĂ„let sĂ„ dras inga pengar. TyvĂ€rr sĂ„ fĂ„r du inte din present dĂ„ heller, men det Ă€r lite charmen med det hela.  Man Ă€r med och följer och stöttar det projekt man tror pĂ„ och hejar pĂ„ precis som om det vore en tĂ€vling.  SĂ„ vill du förhandsbestĂ€lla boken jag tĂ€nker skriva sĂ„ gĂ„ in pĂ„ lĂ€nken hĂ€r nedan och vĂ€lj din present ❀ Med livet som mĂ„lbild Det ska bli sĂ„ jĂ€kla roligt att se hur det gĂ„r. En bebis Ă€r född! Och jag Ă€r skitnödig. Nervös sĂ„ att jag mĂ„r illa.  Men det Ă€r bra. KĂ€nslor Ă€r hĂ€rligt.  Hoppashoppashoppas att du tittar in och vill vara med.  Nu Ă€r jag slut i huvudet. Djupa samtal med syster igĂ„r, det hĂ€r nya projektet igĂ„ng och en trĂ€ning med massor av löpning som vĂ€ntar.  Jag behöver luft.  Gah!  Vi hörs imorgon igen ❀

MiN KRiTiSKa HeJaRKLaCK.

Jag lĂ„g i en solstol pĂ„ SkĂ€rvaboda och blundade för att skydda ögonen mot det starka ljuset. En citronfjĂ€ril flög förbi och mamma tjöt: "sĂ„g du Nadja? Tur-fjĂ€rilen var hĂ€r hos oss! En till!"  "Nej, vart Ă€r den?" En suck frĂ„n mamma. "Man mĂ„ste hĂ„lla ögonen öppna hĂ€r i livet, annars missar man sin chans..." Det var bara en vanlig dag. Med den vanliga solen och det vanliga smĂ„snacket. Men meningen gick rakt in i mig. SĂ„ mycket som gömmer sig i dom dĂ€r orden. Och jag vet inte ens om mamma sjĂ€lv var medveten om hur fint sagt det var.  Vardagspoesi.  Senare pĂ„ kvĂ€llen satt vi borta vid sjöstugan och pratade minnen. Mycket om hur det var för henne under tiden jag hade cancer.  Jag kom pĂ„ att jag faktiskt aldrig har pratat med mamma om det. Har aldrig hört hennes syn pĂ„ det som hĂ€nde. Och jag blev fĂ€ngslad. SĂ„ mycket jag missat under tiden som jag sjĂ€lv befunnit mig i stormens öga. SĂ„ oerhört fokuserad jag har varit; pĂ„ mig sjĂ€lv.  Jag har förstĂ„tt att det har varit jobbigt för mina nĂ€rmaste, sĂ„klart. Men nĂ€r mamma sĂ„ inlevelsefullt mĂ„lade upp dagen dĂ„ jag ringde henne och berĂ€ttade om vad som hĂ€rjade i min kropp, dĂ„ fick jag ont i hjĂ€rtat pĂ„ riktigt.  Att se henne uppleva minnet igen var mĂ€rkligt. Hon berĂ€ttade om hur hon hade gĂ„tt upp till pappa utan att veta vad hon gjorde. Hur hon hade grĂ„tit nĂ€r hon kom fram och pappa hade undrat var det var.  NĂ€r han inte fattade skrek hon: "Nadja har cancer!!!!" vĂ€nde pĂ„ klacken och gick hem igen.  DĂ€r skrattade vi bĂ„da, för hon berĂ€ttade sĂ„ otroligt roligt mitt i allt det tragiska. Min alltid lika humoristiska mamma.  Jag var forfarande nyfiken pĂ„ massor och passade pĂ„ med mina funderingar.  "Du hĂ€lsade aldrig pĂ„ mig pĂ„ sjukhuset... Pappa var dĂ€r hela tiden" sa jag frĂ„n ingenstans.  Mamma med sina solglasögon pĂ„, huvudet vĂ€nt ut mot vattnet: "nej jag vet, alla jag har hĂ€lsat pĂ„ har dött..."  En klump i magen. "Men du trodde vĂ€l att jag skulle bli frisk..? Eller?" En suck. Eller nĂ„got försök att hĂ€mta andan.  "Jag vet inte.. Jag vet inte vad jag trodde". Och jag slussades tillbaka till sjukhusscener, provtagningar, hĂ„ravfall, skrattanfall pĂ„ olĂ€mpliga stĂ€llen, första gĂ„ngen jag trĂ€ffade familjen med rakat huvud och med slang i halsen...  Och tillbaka igen. Till utsikten pĂ„ SkĂ€rvaboda Resort. Till solnedgĂ„ngen och den fuktiga kvĂ€llen.  SĂ„ underligt allt Ă€r.  Mammas lite mer nedtonade röst gjorde mig uppmĂ€rksam. "Se bara till att ha roligt Nadja, ha alltid roligt. Okej?" Det kunde jag lova henne. Kanske inte alltid, varje sekund. Jag behöver ju springa idiot-intervaller ocksĂ„. Men i övrigt, ja, det ska nog gĂ„.  Och frĂ„n djupaste allvar till det mest lĂ€ttsamma: "Ditt höjdhopp pĂ„ Instagram var hemskt. Du hoppar som jag nĂ€r jag var 12. Du ligger som ett streck i luften. Vart Ă€r bĂ„gen?" Haha, tror du att jag blev paff? Jag som trodde att hon skulle gilla hoppet. Tycka att framstegen Ă€r bra. Men icke.  "Men vadĂ„ mamma, jag hoppar ju med fel ben! Det Ă€r vĂ€l bra? Jag har inte lĂ€rt mig riktigt Ă€n och det hĂ€r Ă€r vĂ€l bĂ€ttre Ă€n i början?" "Nej, jag tycker inte att det ser bra ut. Jag hade aldrig lagt ut den" och sĂ„ ett skratt.  "Jag mĂ„ste ju vara Ă€rlig. Jag ljuger aldrig för dig." Lite stött ringde jag Agne. Högt och tydligt förklarade jag för honom vad mamma just sagt och jag sneglade pĂ„ mamma för att se om hon Ă„ngrade sitt uttalande.  Icke dĂ„. Med hakan högt i luften tittade hon bestĂ€mt tillbaka pĂ„ mig. Agne skrattade till en början men som vanligt förstod han att det lĂ„g en gnutta allvar i det hela och att jag behövde snabbt understöd.  "Du kan inte jĂ€mföra dig med vart du varit innan. Inte nu. Du har börjat om. Du har bytt ben och Ă€r inte i samma fysiska form Ă€n. Men det kommer. Du fĂ„r visa din mamma att hon har fel istĂ€llet." Hans klarsynthet fick mig att andas djupare. Jag var nĂ€mligen en millimeter ifrĂ„n att Ă„ka till VĂ€stra Mark och börja hoppa höjd men efter att Agne sagt sitt sĂ„ tog jag det med ro.  "Ge din mamma en kram" avslutade han med innan vi sa att vi skulle höras imorgon för en uppdatering av hĂ€lsenan. Ja du ser, allting hĂ€nder pĂ„ SkĂ€rvaboda. Högt och lĂ„gt, gulligt och bitskt. VĂ€lkommen nĂ€r du vill.  IgĂ„r var jag tillbaka i trĂ€ning pĂ„ VĂ€rendsvallen. Det blev intervallerna som jag skulle ha sprungit i lördags men sköt pĂ„ eftersom hĂ€lsenan ömmade.  IgĂ„r gjorde den inte det lĂ€ngre och jag kan lĂ€gga ytterligare ett bra pass i min ryggsĂ€ck.  600+400+600+400 meter. Tipp tipp tapp.  Aningen snabbare lopp denna gĂ„ngen. Lite mer smĂ€rta i benen. Lite mer arg pĂ„ Agne. Som för övrigt vĂ€nde kinden mot mig nĂ€r jag var klar: "HĂ€r, slĂ„ om du vill". Haha, aldrig. Men en vacker dag kanske jag bara mĂ„ste...?  Vad sĂ€ger du? Inte om att slĂ„ Agne pĂ„ kĂ€ften, utan om dagen?  Ska vi sĂ€tta igĂ„ng?  Jag tror det. Kaffe och frukost - hĂ€r kommer jaaaag.  Pussar ❀

NĂ€sta sida »

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.