Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TL Bygg
Rbergs Bil Rjk Superwear Harrys Karlskrona

1-0 TiLL ViLjaN.

GODMORGON DARLING ❤️ Här får du en toabild:  class= Eller ja... det är från en bajjamajja. Från i söndags. Från ungefär en timme innan Rosa Bandet-loppet.  class= I söndags var det nämligen dags för min adept Jeanine att ta sig an sitt mål: att klara av milen på Lidingöloppet.  Och hon hade ingen aning om att jag faktiskt skulle springa loppet med henne. Jag hade skrivit dagen innan att jag skulle komma och heja på henne och alla andra som har jobbat runt henne sa samma sak.  Hon trodde in i det sista att hon skulle ta sig runt själv.  Jag bytte om i smyg, fick köra "nervös-kissen" tillsammans med projektets allt-i-allo Micke och överraskade sedan Jeanine mitt i hennes uppvärmning.  Loppet sköts iväg och Jeanine kämpade SÅ hårt och tappert. Hon fick svallningar under loppet (eftersom medicinerna hon fortfarande tar påverkar henne) och jag kunde inte göra mycket för att svalka henne. Hon sa att det kändes som om att hon höll på att brinna upp.  Jag försökte blåsa på henne, på halsen, pannan, under tröjan... vi hällde kallt vatten på hennes handleder och på huvudet. Ingenting hjälpte. Och ändå fortsatte hon!  Hon är min hjältinna alla dagar i veckan! Det har varit en enorm ära att få göra det här projektet tillsammans med ICA, Cancerfonden, Lidingöloppet och Jeanine. Jag har haft så himla roligt och dessutom fick jag, som grädde på moset, känna på hur det är att springa en mil.  Jag har inte gjort det tidigare, för jag tränar inte den typen av träning. Men nu fick jag blodad tand och kan absolut tänka mig att ha det som ett stående inslag i livet, en gång per år.  Så fort det sista avsnittet av "Jeanines väg till Rosa Bandet-loppet" kommer ut så delar jag det här så att du kan se det. Jag tror att du kommer att känna peppen och sedan anmäla dig till nästa års lopp! Spring med mig och Jeanine vet jag! ❤️ Förutom filminspelning och löpning så har två roliga saker hänt:
  1. Jag har inlett min hårdträning, på riktigt.
  2. Jag har gjort en stor intervju i Runner's World.
Jag brukar vara dålig på att dela med mig av intervjuer här, för jag tänker att det inte är så fruktansvärt roligt att läsa om mig igen om man redan gjort det en gång.  Men nu var det längesedan och dessutom står det om Jeanines uppladdning och upplägg i den så den är mer än värd att dela.  Det är tisdag och kroppen är stel efter milen i söndags. På torsdag håller jag i en föreläsning här i Stockholm innan jag åker ner mot Växjö igen.  Vad har du för skoj inplanerat i veckan? Jag vet att Cissi är på läger. Lyxosten. Jag vet att mamman kämpar för sitt liv. Heja dig! Jag vet att Nina K också kämpar med smärtor. Puss och energi till dig! Jag vet att många av mina läsare sprang 3-milen i lördags och fortfarande har ont idag. Ni är så BRA!  Uppdatera mig. Jag ska ställa mig i duschen, stretcha baksidorna och sen sätta på en kanna kaffe. När jag är klar sätter jag mig här med dig.  Vi ses snart ❤️  Puss.

Ett LiTeT SVaR.

Dönicken är tillbaka,    Med tulpaner på bordet och EN kopp kaffe framför mig så känns fredagen ändå välkommen.  Jag skriver EN kopp kaffe eftersom jag har undersökt kroppen och sett att jag har en början till magkatarr igen... Jag kan alltså inte fortsätta dricka såhär mycket kaffe och absolut inte börja dagen med kaffe på tom mage.     Igår fixade jag dagen med bara en kopp och jag tror att det är en inställningssak. När jag nu också vet att det var såhär cancern började för två år sedan så blir valet ännu enklare.  Inte för att jag tror att cancer har med mitt kaffe att göra. Men jag tror definitivt att det har med miljön i magen att göra. Så jag kommer att vara försiktig.     Kanske är det också därför jag varit så trött? Om magen jobbar med en infektion så tar det såklart på krafterna.  Redan igår kände jag mig LITE piggare och åkte till Bosön med min samarbetspartner RÖJK för att fotas i nya kläder...     Vi håller på med ett projekt som ni kommer att få veta mer om, men först om några månader.     Jag vet, jag är sämst när jag retas sådär.  Min träning har gått bra och jag har fått med mig stora gäng två gånger om till passen.  Det är så sjukt roligt att träna tillsammans med andra när det är slitig träning som ska genomföras och inte teknik.        Avslutningsvis vill jag såklart berätta för er att andra avsnittet i dokumentären Vägen tillbaka ligger ute nu!     Alla kommande avsnitt är bara 17 minuter långa så ni behöver inte bänka er i 47 minuter som sist 😉 Denna gången får ni följa med på backlopp och höra historien om hälsenan som gick av precis innan cancern.     Även om det är en trist berättelse så hoppas jag att ni kan hitta inspiration i den!     På måndag åker jag till Gran Canaria och värmen. Ska bli så väldigt skönt att få springa i mindre kläder och köra tuff träning utomlands.  Tills vi hörs igen; PUSS & KRAM ❤️         

Jag har lärt mig.

Med den här framför mig skriver jag till er.

IMG_0409.JPG Resten av gänget har anlänt och ikväll kommer även min sjukgymnast och hennes dotter.

IMG_0419.JPG Jag och Alex har kört på bra här och jag har redan träningsvärk... I rumpan och axlarna. Kroppen blir dessutom extra trött av värmen och jag bränner mig lättare efter cellgifterna.

IMG_0413.JPG Läkarna sa att huden kunde förändras och det har den verkligen gjort. Jag behövde aldrig smörja in mig när jag varit här tidigare år. Nu har jag 20-30 på kroppen. Det gör mig ingenting. Men det tar längre tid på morgonen 🙂 Vi har kört hoppstyrka, mage, rygg, balans och olika rehabövningar med bollar.

IMG_0325.JPG Att se de andra atleterna springa som galningar gör mig inte längre stressad. Jag har förstått min situation. Men jag längtar desto mer till jag själv är där.

IMG_0414.JPG Jag är otränad, ganska långsam och inte alls stark längre. Men inget av det där gör mig nedslagen. Jag går hela tiden runt med tanken att jag har överlevt och att det var det bästa som kunde hända mig.

IMG_0415.JPG Jag räknar inte längre centimeter, sekunder, tiondelar eller vikter. Jag försöker bara långsamt ta mig tillbaka till min gamla nivå.

IMG_0332.JPG Efter alla andra skador genom åren har jag upplevt stress. Och press. Jag har satt mig ner och gråtit efter pass som inte levt upp till mina förväntningar. Jag har jämfört mig. Jag orkar inte med det längre. Har förstått att det inte hjälper mig på något sätt.

IMG_0417.JPG Jag är stolt över min resa och den väg jag nu ska gå. Jag är glad att den ser svår ut, för det gör mig motiverad. Jag undrar hur allting hade sett ut om jag hade haft det här tankesättet tidigare? Hade jag kunnat undvika skador? Kommit längre eller rentav ingenstans?

IMG_0401.JPG Jag kanske inte får veta. Men jag kommer att få veta vart detta tankesättet tar mig. Visst kan man inte låta bli att bli nyfiken? Jag har alltid tidigare tänkt att jag inte vill hjälpa någon annan aktiv efter min egen karriär. Har aldrig haft lust att vara tränare. Men helt plötsligt känns det som om det finns en annan dimension i allt det här som jag gärna skulle vilja lära ut.

IMG_0402-6.JPG Vi får se. Först de här fyra åren. Som jag jobbar för ska bli mina bästa... Nu blir det vila innan pass nummer två. Det ska jag köra med Anna! Ledsen att jag inte svarat er bland kommentarerna, men nätet är fruktansvärt.

IMG_0403-0.JPG Kram och solskenspuss Nadja

IMG_0422.JPG

IMG_0420.JPG

IMG_0421.JPG

Reportage & Sydafrika

Äntligen en lugn natt. Sovit som en stock med öronproppar som skyddat mig från de jobbigaste ljuden. Bilhjul mot asfalten, sophämtning och tidningar som faller till golvet alldeles för tidigt. Ingenting har kunnat väcka mig. Och min djupa sömn har gjort mig till ett troll i håret! IMG_7903.JPG I min hemstad Karlskrona finns idag ett reportage om vår resa här, hur tankarna efter cancern har cirkulerat och några rader om framtiden. Jag vet inte om BLT vill att ni är "PLUS-medlemmar, men testa att klicka in er här. Igår var det träning på schemat. Såklart. Livet rullar på. Theorin kom på besök och vi körde effektiv i en timme innan jag var tvungen att dra vidare.

IMG_7897.JPG

IMG_7896.JPG Vi körde konlöpning och snabba fötter och sedan blev det kaststyrka för mig medan Theo blev stark i överkroppen. Min vän och längdhoppskollega Malin Marmbrandt var också med.

IMG_7906.JPG Märker ni att jag orkar mer och mer? Tänker ni på att jag skriver fler inlägg om träningen? 🙂 Mer om träning kommer det att handla om när vi sticker till Sydafrika för läger och uppbyggnad! Igår bokades min och Alex biljett.

IMG_7904.JPG Vi dansade runt här i lägenheten efteråt, till tonerna av Syster Sols "gillar din vibe" och kände nog båda två att vi just då ägde världen.

IMG_0818.JPG Nu vet jag att ni sitter och väntar på det bästa, det som ska lyfta dagen för oss alla: skrattet. Puss på nosen ❤️

IMG_7850.JPG

IMG_7798.JPG

IMG_7077.JPG Och så lite visdom på det:

IMG_7907.JPG

Lite på språng

Vilken morgon! Regnet hänger i luften. Det är grått och blött och härligt och jag bara ler. 20140531-101229-36749454.jpg Jag har tävlat och jag har fått klartecken om att min kropp mår bra. Jag har haft en bra fredag och kommer att få en ännu bättre lördag. Hur vet jag det undrar ni? Jo, för om man får hänga med planetens skönaste brudar så kan man inte ha det annat än jäkligt kul!

20140531-101353-36833391.jpg

20140531-101515-36915488.jpg Min träning på Bosön igår gick bra men jag märkte av att jag hade tävlat. Jag hade spänt mig otroligt mycket i axlarna och min strupe var aningen för varm för att jag skulle våga springa. Så vi körde häckgång, rörlighet och vadstyrka igen.

20140531-101803-37083948.jpg Vi var ett helt gäng som körde tillsammans och spelade musik och dansade mellan serierna. Precis som det ska va 🙂

20140531-101901-37141462.jpg Den typen av pass ger mig alltid massor med energi. På kvällen gick vi ut och åt tillsammans.

20140531-102104-37264312.jpg Eller ja, de andra åt. Jag hade fått hungerfnatt precis efter träningen och var tvungen att stoppa i mig något direkt. Man vill INTE vara i närheten av mig när jag blir hungrig. Så för mig blev det en efterrätt istället. Ganska nöjd med det valet ändå.

20140531-102431-37471135.jpg Fan, nu börjar jag lägga upp matbilder också. Det spårar totalt här. Jag är lite på språng och hinner inte skriva så mycket idag. För er som undrar så mår både Ketchup och Gunnar bra. Den ena är på landet med Gunnars föräldrar och springer av sig och den andra skrämmer bort pollen i soffan.

20140531-103250-37970536.jpg Den där bjuder jag på. Bara för att jag gillar när ni garvar. Mer!

20140531-103329-38009174.jpg Hihi

20140531-103347-38027400.jpg Den sista känner nog min syster Bissan igen 🙂 Okej bäjbs. Vi hörs lite senare. Puss & kram

Kan kroppen bestämma sig!?

coco-och-jag1

Coco & jag

Goddag i solskenet! I morse var en sådan där bra morgon igen. Jag var uppe 06.15 och gick ut med Coco. Det var kallt men sååå skönt i den friska luften. Coco ville aldrig gå hem. Hon skulle nosa på allt och kom inte alls när jag ropade på henne. När jag väl fick in henne så åt vi frukost tillsammans. Hon drack vatten och jag kaffe 🙂 Redan vid 08.00 lämnade jag henne för att åka till Bosön och köra mitt första pass. Idag hade jag sjukgymnast Anna på schemat och det blev bromsman för hela slanten. Idag svarade benen ovanligt bra och jag fick träningsvärk direkt! Jag hade en boll mellan knäna också så jag var tvungen att aktivera insidorna hela tiden... galet jobbigt. Min bröstrygg har blivit mycket bättre och jag klarar av att hålla upp den i ett bättre läge i varje benböj jag gör, men det är fortfarande inte bra! På torsdag kommer vi att jobba vidare med överkroppen. Efter träningen försökte jag att vila lite och nu har jag precis sovit en timme igen. Jag känner av halsen igen och undrar om jag började träna för tidigt efter min lilla förkylning!? Jag var ju så försiktig. Och igår kunde jag träna två bra pass och kände ingenting. Jag förstår inte varför kroppen ska krångla så. Jag känner mig varm och är stram i lederna. Om några timmar har jag distans och mage och rygg. Jag får väl se hur jag mår efter det. För jag tänker försöka att köra. Mår jag sämre så avbryter jag, det är ett löfte. Imorgon har jag nämligen en hop med lopp som jag verkligen VILL springa så jag missar hellre distansen idag om jag måste välja. Nu kokar mitt te! Och coco gnäller... hon vill nog gå ut och kissa. Hörs! Kramar Nadja

Gha! Så ont det gör!

nadja-1-karlskronaGodmorgon och upp och hoppa! Så hurtig man kan vara då 😀 Jag är det egentligen mest i skriften... om ni hade sett mig nu så hade ni skrattat: jag ser ut som en rishög med utsläppt stripigt hår, glasögon och påsar under ögonen. Klädsel tänker jag inte ens berätta om. Det är jobbigt att gå upp tidigt men attans så pigg jag kommer att vara om en timme. Jag har hunnit med att betala räkningar, som jag för övrigt tycker om när jag har pengar och när räkningarna blir rätt, men denna gången var det två stycken som var fel och då blir jag galet irriterad. Och så är klockan 07.00 och det går inte att ringa någon kundtjänst. Blä. Nu skiter jag i det. Igår hade jag två bra pass. På morgonen körde jag och lillasyster Bella 40 min distans med stretch (ååååå så skönt det är att stretcha ibland! Jag känner mig så lång efteråt) och på eftermiddagen tog sjukgymnast Anna fullkomligt död på mig. Det var nog det värsta passet hittills med henne. Jag fick någon form av feber och huvudvärk efteråt. Hon stretchade mig och försökte att massera bort knutor framme vid bröstet som jag har fått av för mycket kastning och överkroppsstyrka. Alltså, VARNING! Få inte för er att prova detta hemma. J-Ä-K-L-A-R så förbannat ont det gör. Man trycker precis vid nyckelbenet, hela vägen ut mot armhålan. Och så trycker man HÅRT. Sedan gick vi på mina utsidor som alltid stramar till sig vilket leder till att jag får ont i knäna. MMmmmm... det var inte heller så kul vill jag lova. Och jag som hade dem där utsidorna under kontroll när jag åkte till Sydafrika. Väl där så började vi med så mycket annan, roligare träning, så utsidorna fick komma lite i nadja-i-skogen-treskymundan. Det får jag sota för nu. Kanske rätt åt mig då 🙂 Passet innehöll fler godbitar men vem orkar lyssna på sånt nu? Nu ska vi ju äta frukost 😀 Vi hörs inom kort, kramar på er Nadja

Roligt kastpass !

kastar

Balans och kast

Godkväll kära vänner! Har tänt ljus i hela lägenheten och dricker te och juice som vanligt... har en alldeles underbar kväll med andra ord. Har pratat med syster i telefon och fixat med smågrejer. Jag behöver gå och kissa men orkar inte resa mig från soffan! Hur lat är man inte då? Idag har jag haft ytterligare två bra pass. Första var med min sjukgymnast Anna. Vi stretchade ut mig ordentligt och gjorde övningar som fick mig att koppla på insidorna. Jag känner mig så hel, stabil och centrerad när jag åker från de här passen. Hur bra som helst! Kvällens pass blev kast med Anders och gästande Felicia. Det är alltid lika roligt med träningskompisar och extra roligt om träningskompisen har lite GO i sig. Och det hade Felicia. Hon körde på utan att klaga och Anders hetsade oss 🙂 Så skoj. Imorgon har jag ett TIDIGT pass (ska vara uppvärmd redan 08.00) så jag tänker blåsa ut ljusen och dra mig mot sängen... Märker att jag är mer och mer fokuserad på mina pass och att det gör mig tröttare när kvällen närmar sig. Jag blir glad om det är så att jag kan somna redan vid 22.00-tiden igen. Det var längesedan jag var trött så pass tidigt. Om jag lägger mig vid den tiden så orkar jag gå upp vid 06.00 om jag skulle vilja det. Tidig morgon är mysigt! In med handduken! Nu går jag och lägger mig! 🙂 Kramar på er
brostar-upp-oss

Felicia och jag bröstar upp oss

Nadja

Nästa sida »

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.