Kanske inte riktigt kry ändå.

Har varit på Bosön och kört ett pyttelitet pass med mage, rygg och vader efter en timmes massage. Men det kändes inte alls bra. Märkte på kroppen att jag inte är fullt återhämtad än Inte heller i morse svarade kroppen så som jag ville. Jag körde ett pass med Britta och bromsman. Kroppen var stel och kändes “rostig”. Alla leder värkte och jag hade väldigt lite energi. Det känns som om att jag behöver vila upp mig lite till innan jag går på tuffare träning.

Jag har också hunnit med att träffa en tjej från ett företag som kanske blir min nya samarbetspartner. Vi träffades i Kista och snackade i en timme. Hon var superhärlig och idén är klockren och rolig. Så fort jag vet vad som händer så ska jag berätta mer för er

Såg min spjuttränare Anders Walther på långt håll idag. Utomhus. Han kastade. Jag längtade! Ska bli så roligt när jag får börja kasta igen! Ser verkligen fram emot det

Och just det: innan mötet i Kista idag satt jag 45 minuter ute i solen! I t-shirt! Ni anar inte hur härligt det var. Det kändes precis som sommar. Jag tror att det är lite mer av sånt som jag behöver för att känna mig piggare.

Catch me if you can går på kanal 9 och den tänker jag se!! Om ni inte har sett den så SE DEN! Så bra
Godkväll på er och kramar

Utmana mig då!

Den första februari… Vi går mot nya tider, känner ni det ? Jag tycker att det börjar bli ljusare och det är friskt och skönt i luften. Nu är inte våren långt borta. Underbara vår! Jag hoppas att jag är helt smärtfri när jag springer också snart så att jag kan ge mig ut i skogarna och utmana kroppen.
Det är en Nadja med träningsvärk i MAGEN som skriver till er just nu! Jag fick en ny cirkelövning av Maria (min nya träningskompis!) igår och idag svider och värker det i magen. Jag vet inte om det finns något som är bättre än att ha träningsvärk i magen? Det skulle i så fall vara träningsvärk i rumpan… det är härligt också, men magen är speciell. Jag har liksom alla mina vanliga övningar och har blivit stark i dem och trots att jag utmanar med olika vikter och vinklar så känns det inte speciellt mycket. Men nu har Maria alltså hittat en svag punkt hos mig! Weehoo! Om jag har möjlighet så ska jag ta en bildserie till er om ni skulle vilja prova det själva Jag kan ju berätta att det är sju övningar som ska göras med 20 repetitioner på vardera och direkt efter varandra. Det är både fällkniven, sidorna och den nedre muskulaturen som får jobba. Ja, HELA magen får fan jobba och det var det som jag gillade så mycket. I vanliga fall brukar det bara ta på ett ställe på magen… Hrmm.. hur blev det här ett inlägg om magmuskler? Haha… jag är bara så exalterad över att jag har fått en ny övning.

Har jag berättat att jag vann kulkast i söndags? Jag vann mot Gunnar i BÅDE framåtkast och bakåtkast. Suck… kan någon komma och utmana mig? Dessutom slog jag Leffes All Time-rekord på 17 meter… Jag har det på film om ni inte tror mig! Jag har också Gunnars tårar på film, men det har jag lovat att inte visa för någon. Och jag antar att ni också (som resten av jordens befolkning) ingår i kategorin “någon”

Mina knän har känts bra hela tiden och jag behöver en ny dator (nu när vi ändå ska byta inriktning på samtalsämnet). Min dator (som jag fick av min super-underbara-skitsnälla-spjuttränare Anders!) börjar bli slö som FAN och jag hatar slöa datorer Jag borde formatera om den men jag kommer ju inte ihåg hur man gör. Och så har jag ingen ordning på mina bilder heller och jag är rädd för att dem försvinner om jag inte gör rätt. Jag vet att jag ska lägga över dem på en extern hårddisk men jag tror att jag behöver två i sådana fall Ja, SÅ många bilder har jag! Jaja, det är väl kanske ett löjligt problem. Men ack så irriterande.

Nu ska jag hoppa i duschen… Jag ska vara fräsch som en nyponros när jag åker till träningen Idag kanske jag ska få springa några lopp! Maria ska springa 120 meters-lopp och jag tänker skrika mig hes. Äntligen lite action på träningarna! Lite MER action än vanligt, menar jag förstås Igår tävlade vi om vem som kunde stå på händer längst… Idag får ni gärna gissa vinnaren!

Puss och kram på er godingar, vi hörs lite senare! // Nadja

Aj aj aj…

… det bultar och det bankar! Och inte i hjärtat som låten vill mena, utan i hela min kropp!
Jag körde ett styrkepass med Miss-Li igår och träningsvärken har redan slagit till. Nu var det ju faktiskt några veckor sedan som jag körde styrka på den här nivån. Vi körde igenom några pilatesövningar/stabilitetsövningar för att komma igång och för att få kontakt med kroppen och sedan stod frivändningar och benböj på programmet. Jag kunde köra allting och idag får jag sota för det På ett positivt sätt såklart!

Just nu kanske jag bara skulle önska att jag var ANINGEN mer rörlig eftersom jag ska kasta spjut och det vore bra om jag kunde röra armarna några centimeter ut från kroppen Men nu är det ju inte så, så jag får ta den här kroppen till Bosön och göra mitt bästa på passet avsett. Men gnälla lite för er, det kan jag

Nu ska jag hoppa in i duschen! jadå, jag duschar innan jag ska träna. Jag tycker att det är jätteskönt! Känner mig så ren och lätt när jag har duschat och den känslan vill jag ha med mig till träningen.

Kram på er, vi hörs ikväll // Nadja

Underbara Anna!

När jag kom till träningen igår möttes jag av en alltid lika glad och sprallig Anna Sunneborn. Men denna dag såg hon lite extra finurlig ut. Hon frågade efter min skostorlek och pekade bort mot ett par skitsnygga skinnstövlar och fråga om jag gillade dem. Klart att jag gjorde, de var hur häftiga som helst! Då sa hon “vad bra! Då är dem dina!” och la skorna i min famn. Jag blev helt paff! Vad har jag gjort för att förtjäna detta förra veckan fick jag armband av Miss-Li och nu detta. Ni är helt underbara tjejer! Tack, tack, tack!

Om ni vill veta så kan jag inte gå idag! Jag har träningsvärk i vartenda liten mikromuskel som finns. Passet igår var RIKTIGT bra och kvalitativt! Först hård cirkelträning och sen hoppstyrka på det. Alla tre (Anna, jag och Malin) fick toksyra i vaderna efter alla hopp Nu väntar ett spjutpass med Anders… Vi får väl se hur det går. En gren som kräver smidighet. Så lyckat

Lycka till från Lars Winnerbäck!

Kom till ett soligt Sollentuna för att genomföra ett riktigt bra spjutpass. Min coach Anders kom också dit. Jag tyckte att han såg lite konstig ut. Och han var sen. Det ska ni veta att han ALDRIG är. När jag påpekade detta för honom sa han:

“Jag har en grej till dig. Det har inget ekonomiskt värde. Men du kanske blir glad ändå!”

Och så slängde han fram ett kuvert. Jag tänkte först att han kanske hade köpt biljetter till en konsert eftersom jag såg “United Stage” på framsidan och blev nyfiken. Men nej. I kuvertet ligger en bild. PÅ LASSE WINNERBÄCK! När jag såg att det stod “Nadja, lycka till med OS-satsningen” så började jag störtlipa! Jag kunde fan inte hålla mig! Tårarna bara sprutade. Jag tyckte att det var så otroligt, jävla, sjukt fint gjort av Anders. Och att få ett lycka till från Lasse värmde hela mitt hjärta! Tänk så konstigt

Sen tog han fram ett pyttelitet spjut. Även det hade Lasse signerat. Såååå galet bra! Det ska bli min nya tur-grej på mina tävlingar.

Usch så det kan gå!

Lovade ju att återkomma med en reflektion över min tävlingsstart i spjut och den kommer här:

VART TOG MIN KÄNSLA VÄGEN!!!?? Denna nyvunna vän som jag blev så glad över att finna… Jag sa till Anders redan på uppvärmningen att jag inte hittade riktigt samma tryck och känsla i kasten som på träningen men att det nog skulle gå bra ändå. Men det gjorde det inte. Jag borde ha förstått att spjut KRÄVER sin känsla. Fast å andra sidan så hade jag ju inte struntat i att tävla om jag hade haft den vetskapen så det spelar kanske ingen roll ändå. Jag vill nog bara gnälla lite

Mitt längsta kast mätte 33.20 med den tillfälliga ansatsen. Sen hade jag tre övertramp då jag (som alltid) ville springa på för mycket och kom alldeles för nära. Jag fick tyvärr inte med mig någon fart alls i kasten och blev stående på ett ben i utkastet. Jag var också ovan att ha Anders så långt ifrån mig och att han inte kunde coacha som han brukar. På träningen går han direkt fram till mig när något blir knas och vi kan ändra detaljer. Här blev det lite svårare och det är vår första tävling tillsammans vilket gjorde att vi inte riktigt kände igen oss i situationen. I andra grenar vet jag direkt vad jag behöver förändra för att göra det bättre till nästa hopp/kast/lopp, men i spjut är jag inte riktigt lika hemma ännu.

Egentligen är allt det där skitsamma. För jag förväntade mig ett mycket bättre resultat med tanke på det jag gjort på träning. Men det är bara att jobba vidare och inse att det kräver än lite mer finslipning innan jag hittar den där avslappningen på tävling som jag har på träning. Vi ska lägga in många spjutpass denna vecka (om Leffe tillåter!)

Nu behöver jag flytta min bil, för den står tydligen felparkerad. Och fler böter - det vill jag inte ha!

Kram så länge och hoppas att solen skiner på er

Tävlingsdebut idag

WIHOOO! Idag smäller det! Hur mycket det smäller återstår att se Jag ska få kasta spjut på Sollentunavallen. Vi är sex tjejer totalt och vädret har man lovat ska bli bättre och bättre. Shit, jag känner verkligen den där tävlingskänslan i kroppen. Det pirrar och bubblar och jag har svårt med maten. Härligt!

Som jag skrev i ett av mina förra inlägg så kastade jag otroligt bra på träningen för fyra dagar sen. Det är bara det att jag kastade IGEN dagen efter eftersom jag ville känna den goa känslan en gång till och då blev det inte riktigt så. Det passet blev inte alls lika bra. Och det är verkligen så det är med spjut. Ena dagen funkar allt och nästa får man det lite jobbigare och det kan bli 10 meter kortare än vanligt. Anders har hittills försökt tjata in det i mitt huvud men nu börjar jag faktiskt förstå det helt och hållet själv

 

Återkommer med resultat och reflektion om ni håller era tummar så länge.

Kram

Dikt från Anders

 

När jag loggade in på min Facebook igår kväll hade jag fått en såååå fin dikt av min spjuttränare Anders Walther. Den är inspirerad av en av Lasse Winnerbäcks låtar.

“om du går ut om natten
och sätter dig en stund
för att dagen blev så virrig
för att kasten gick så stumt

för att jag aldrig nämnde
att det du gör är bra
och att jag ser spjut vina
men aldrig något sa

jag fattar alltihop
jag fattar alltihop

om du står och kastar nu
för hopp om längd och rymd
om träning allt du tänker på
bli av motgång inte skymd

om impuls och stäm
och långa vägar bort
om rytm i kropp och inte rytm
om spjut som landar torrt

jag fattar alltihop
jag fattar alltihop”

TACK ANDERS! Du förgyllde min kväll!!

Glad, gladare, Nadja…

Att känslor kan pendla så fort fram och tillbaka. Att harmonin i en gren kan försvinna så drastiskt för att sen komma tillbaka lika fort. Jag blir lika förundrad varje gång över hur den här grenen som kallas spjut funkar. Idag satt det mesta där det skulle igen. Jag hittade trycket i bröstet. Hittade rytmen och avslappningen och jag fick återigen kasta över 40 meter!!! Det har jag inte gjort sen jag kastade i Sydafrika för några månader sen. Men idag var det BÄTTRE än i Sydafrika, för jag kastade med KORT ansats!!

Jag har lite ont i höger biceps och kunde inte använda armen lika mycket som jag brukar göra… kanske det var det som var hemligheten idag? Precis när passet var slut så sa Anders: “Jaha, vad sägs om ett träningspass på tävling i helgen då?” och jag tänkte väl att det kunde vara roligt så nu kanske det blir tävlingsdebut på fredag. Huvudcoach Leffe verkade också gilla idén så vi får se hur det blir. I så fall blir det bara på den korta ansatsen och med VÄLDIGT lugn hastighet, men det kan ändå vara bra att få igång “tävlings-Nadja” lite smått även om det inte blir precis så som jag hade tänkt mig min tävlingsstart utomhus 2010.

Nu ska jag njuta av min glädje och dricka lite kaffe i min soffa. Till sist vill jag skicka en tanke till Jenny Kallur som efter år av skador äntligen kom tillbaka så fint till tävlingsbanan för att några tävlingar senare få en känning i baksidan… Båda systrarna har verkligen kämpat länge med sina skador så nu får det faan vara nog!

Första spjutpasset ute

Vilken härlig dag! Som gjord för att vara ute och träna. Det såg vi till att vara också. Vi vill nämligen ha massor av kast utomhus innan helgen i Götzis. Jag vill känna mig förbered till tusen och säker i min spjutkastning till skillnad från något av mina tidigare år. Jag har aldrig tränat såhär i den här grenen tidigare. Om jag ska vara ärlig så har vi knappt tränat den alls. Bara kastat lite på måfå. Men det har alltid varit ett medvetet val eftersom vi har haft SÅ mycket annat som vi har behövt jobba med! Men nu känner vi att vi kan lägga lite av tiden på det här “envisa” delmomentet i min sjukamp.

Och framåt går det Jag har hela tiden hittat lite mer känsla och lite mer timing och några kast inomhus har varit riktigt bra med lång arm och tryck i bröstet. Men så blir det sen en helt annan sak när man väl kommer ut. Därför väljer jag att inte kommentera dagens pass. Det var ett kom-igång-pass och ett känna-på-pass så analys blir det först efter andra passet utomhus.

  

« Föregående sida — Nästa sida »