Det blev spontant och jag är upprörd!

Nybryggt kaffe och bra musik på spelaren. Ett stycke lillasyster som fortfarande ligger kvar i sängen och snusar. Hur mysigt kan det bli? Själv vaknade jag alldeles för tidigt. Kunde inte sova Behövde sova, men kroppen och huvudet vill upp och börja dagen. Irriterande. Idag hade jag kunnat sova ut läääääänge. Jag får ta det en annan dag.

Igår blev det spontant och kul hela kvällen. Vi åkte in till stan och satte oss på en pub. Vi åt efterrätt och skrattade som vanligt. Jag drack alldeles för mycket kaffe medan Bissan smuttade på vin. Jag blev utmanad i en het diskussion om hurvida vi svenskar som tävlar för Sverige får skattepengar för att kunna träna och tävla. Och gud som jag gick igång! Bara så ni vet så får vi INGENTING alls av era skattepengar! Vi får fixa våra egna sponsorer och dra in våra egna pengar. Och svensk friidrott får också dra in sina egna pengar. Jag har aldrig sett skymten av några pengar från er (oss, för jag betalar också massor av skatt!) skattebetalare och då har jag ändå tävlat i både EM och VM.  Visst, det kanske finns ett och annat bidrag att få men jag har aldrig fått något. Och de som får ett bidrag får det inte utan att prestera, precis som alla andra måste göra för att få något. Jag har fina och medmänskliga sponsorer som hjälper mig med min ekonomi och först och främst tävlar jag för mig och dem. Om vi nu ska ha de där resonemanget som kom upp igår. För ingen annan har köpt mig. När jag drar på mig Sverige-dräkten så tävlar jag förstås för Sverige men då ska ni veta att det absolut inte är SVERIGE och skattepengar som har tagit mig dit, det har mina sponsorer och jag gjort själv.

Ja ni hör ju, hur jag brusar upp. Det är inte meningen. Det är bara det att jag alltid stöter på människor som säger att jag tävlar för DEM, för dem “betalar ju för mig” och den där kommentaren känns så fel. Och de tycker att de har rätt att bli arg på mig om jag inte presterar för jag springer ju faktiskt runt och gör av med “deras pengar”. Men, så är det alltså inte. Inte för mig i alla fall. Kanske funkar det annorlunda för dem som får pengar av SOK, jag har ingen aning. Jag kan bara prata för mig själv. Så nu vet ni vem som betalar för mig

Idag har jag en fullproppad dag… det ska bli kul att se hur jag får ihop den. Jag ska i alla fall börja med att byta om till fräscha träningskläder och sedan köra första passet för dagen.

Kramar till er så länge,

Nadja

Jag har sällskap

Guuuud så kul det är att träna när min syster är med mig!! Mycket roligare än att träna själv. Och Bissan är så jäkla rolig och spontan så hon hänger med på allt jag gör

Idag sprang hon nästan ifrån mig på 200 meter. Vilka sjuka kliv hon har den tjejen. Det är så himla synd att hon slutade träna när hon var ung. Hon sprang 800 meter och hoppade lite men slutade när hon var i 14-15 års åldern.

Efter träningen åt vi en god och lunch på Bosön. Och om vanligt fick jag skratta mycket. Det är bra för mina magmuskler

Innan träningen berättade jag för henne vad vi skulle göra och hon sa: “Men sluta! Då måste jag ju göra allt det där. Säger någon åt mig att hoppa så hoppar jag. Jag kan inte banga”. Haha, det där är härligt! För så funkar nästan jag också när det gäller träning. Det är därför det blir extra jobbigt när man ska göra något som redan är jobbigt. För jag gör alltid allt utan att fuska. Vi hade 40 min distans idag och under tiden så sa hon: “Jag pallar inte mer. Nu ger jag upp”. Men så fortsatte hon ändå hela passet. Det är en skada vi har i familjen Casadei Vi tillåter inte oss själva att ge upp.

Nu är vi hemma en snabbis och duschar. Jag har ett pass till idag och ska försöka vila lite. För kvällen har vi inte bestämt någonting men jag hoppas att vi tar oss in mot stan. Jag känner för att vara lite spontan! Jag känner för att vara galen och göra saker som jag inte brukar göra. Ge mig tips!

Bissan sitter och målar naglarna och tror tydligen att hon ska få ett ragg på det sättet. Om hon bara visste att hon målar dem förgäves

Nehe mina vänner, min tur att duscha. Ooooooh, så länge jag ska duscha!

Kramar från en glad

Nadja

Jag vet att jag är seg

Mina hörlurar spelar så högt att jag glömmer allt omkring mig. Jag känner mig ensam trots att jag har sällskap. Det känns som när man var liten och alla såg att man gömde sig under bordet men man kände sig ändå så skyddad och osedd.

Min syster Bissan är på besök och vi har SÅ MYSIGT. Ikväll har vi spelat musik för varandra i min säng. Vi dansade och sjöng med och utan att säga ett ord så förstod vi att vi båda tänkte på gamla minnen, barndomen och framtidsdrömmar. Jag älskar att ha min syster på besök. Jag blir så lugn och behöver inget annat. Jag kan vara mig själv och vi skrattar så mycket. I henne ser jag så mycket av allt jag har i gjort i livet. När jag träffar henne så blir jag så nostalgisk. Hon brukar berätta hur hon har sett på saker som har hänt i mitt liv och då låter det alltid så annorlunda jämfört med hur jag själv minns allting. Det är spännande. Idag pratade vi om min flytt upp hit till Stockholm. Hur jag ordnade allting själv, utan mina föräldrars hjälp. Jag tror knappt att de märkte att jag flyttade Jag hade coach Leffe som hjälpte med boende här uppe men allting som hade med flytten att göra fick jag ordna själv; transport, packning, släp. Bissan sa att jag fixade det eftersom jag alltid hade så många vänner. Jag kunde alltid “dra i någon tråd och få allting fixat” sa hon. Det var något som jag hade glömt nu. Jag har glömt att jag ALLTID hade människor omkring mig och jag hade alltid någon att be om hjälp.

Vi pratade om när jag bodde i en pytteliten etta på Björkholmen och där Bissan och hennes kille bodde på min soffa i ett halvår. 27 kvadratmeter kärlek. Aldrig har jag mått bättre Tydligen störde jag mig på att de aldrig plockade undan efter sig men det har jag glömt idag. Jag jobbade hos min mamma och pappa på deras golfkrog “Cafe Casadei” och kom alltid hem med mat till Bissan som inte hade något att göra och bara låg på soffan. Vi skrattade åt minnet och hon fortsatte att berätta sina minnen från saker som vi har upplevt.

Jag fyller år den 3 april. Då önskar jag mig en tillbakablick på hela mitt liv. Jag vill se om allt, som en film. Jag vill verkligen titta för jag vet att jag kommer att skratta så gott och jag kommer att få se så många härliga människor igen. Är det någon som kan ge mig det jag önskar mig ? Från och med idag så ska jag börja spela in mer och mer saker från mitt liv. För jag vet att jag kommer att vilja titta på det om några år.

Så, ska jag berätta lite om min träning också kanske ?

Idag har jag haft TRE pass. Jag började morgonen med att åka till min bakside-expert Askling. Där var jag en timme innan jag stack till min sjukgymnast Anna på Bosön. Hon mosade mig som vanligt men ikväll har jag i alla fall sluppit febern

Jag däckade en timme mitt på dagen och stack till mitt tredje pass vid 17-tiden. Löpning stod på schemat och GUD SÅ KUL DET VAR!!! Jag sprang 2*300 meter och 2*200 meter och jag kände mig så lätt och enkel. Baksidan kände jag inte av alls. Så otroligt skönt och roligt. Imorgon ska jag få prova att jogga en längre sträcka. Jag tror att det kommer att kännas hur bra som helst.

Just nu sitter vi i mina mysfåtöljer och jag är sugen på en kopp te. Jag kanske ska säga till syster att hon också är sugen ?

Hur som helst är jag trött efter en dag med full rulle hela tiden så jag ska snart gå och lägga mig.

Godnatt till er. Ta hand om er och era minnen.

Nadja ( & Bissan  )

Gha! Så ont det gör!

Godmorgon och upp och hoppa!

Så hurtig man kan vara då Jag är det egentligen mest i skriften… om ni hade sett mig nu så hade ni skrattat: jag ser ut som en rishög med utsläppt stripigt hår, glasögon och påsar under ögonen. Klädsel tänker jag inte ens berätta om. Det är jobbigt att gå upp tidigt men attans så pigg jag kommer att vara om en timme.

Jag har hunnit med att betala räkningar, som jag för övrigt tycker om när jag har pengar och när räkningarna blir rätt, men denna gången var det två stycken som var fel och då blir jag galet irriterad. Och så är klockan 07.00 och det går inte att ringa någon kundtjänst. Blä. Nu skiter jag i det.

Igår hade jag två bra pass. På morgonen körde jag och lillasyster Bella 40 min distans med stretch (ååååå så skönt det är att stretcha ibland! Jag känner mig så lång efteråt) och på eftermiddagen tog sjukgymnast Anna fullkomligt död på mig. Det var nog det värsta passet hittills med henne. Jag fick någon form av feber och huvudvärk efteråt. Hon stretchade mig och försökte att massera bort knutor framme vid bröstet som jag har fått av för mycket kastning och överkroppsstyrka. Alltså, VARNING! Få inte för er att prova detta hemma. J-Ä-K-L-A-R så förbannat ont det gör. Man trycker precis vid nyckelbenet, hela vägen ut mot armhålan. Och så trycker man HÅRT. Sedan gick vi på mina utsidor som alltid stramar till sig vilket leder till att jag får ont i knäna. MMmmmm… det var inte heller så kul vill jag lova. Och jag som hade dem där utsidorna under kontroll när jag åkte till Sydafrika. Väl där så började vi med så mycket annan, roligare träning, så utsidorna fick komma lite i skymundan. Det får jag sota för nu. Kanske rätt åt mig då

Passet innehöll fler godbitar men vem orkar lyssna på sånt nu? Nu ska vi ju äta frukost

Vi hörs inom kort, kramar på er

Nadja

Kolla in bilderna!

Fick världens bästa tips för att redigera bilder : www.picnik.com.

På sidan kan du göra allt tänkbart: ändra färger, göra kollage, förstärka detaljer och leka med vilka bilder som helst! Sidan är helt fantastisk! Den kommer dock att stänga ner den 19 april så det gäller att redigera snabbt och mycket om man är lika galen i sådant som jag

Här kommer några bilder som jag har gjort om.

Skönt i sängen

Jag är träningsledig och ligger i min säng och leker med fotografier från åren som har gått. Jag gör bildkollage och förstorar och förminskar så gott jag kan. Det är kul med bilder. Det vet ni att jag tycker. När jag fyller år i april önskar jag mig ett nytt objektiv och en Mac dator så att jag kan redigera mina bilder på bästa sätt. Så, nu vet ni det också
Gud, så vass jag är på att framföra saker .

Idag händer just ingenting. Jag tror att jag ska åka till Bosön och sätta mig med min dator i cafeterian en stund men något annat har jag inte planerat. Det känns som om att jag behöver städa också men idag lockar det inte alltför mycket…

Något som lockar däremot är att få åka hem till familjen i Karlskrona… Jag saknar dem verkligen och jag känner mig mer och mer ensam utan dem. Som tur är så har jag ju Bella här men det är inte alltid som hon har tid med mig Hon har fullt upp med att planera sin garderob, sitt liv och sin framtid med sin pojkvän. Å andra sidan så har vi börjat träna tillsammans tre gånger i veckan så jag får träffa henne mer nu än tidigare.
Det är jag glad för :-*

Om jag skulle försöka sova lite nu ? Jag blir trött när jag är inaktiv.

Hej och hå på ett tag.
Nadja

Jag saknar er !

Saknar min roliga, härliga familj! Längtar till vi alla är samlade igen!

Pappa: GRATTIS på din 65 års dag idag!!!!!!!

Puss och kram från Nadja

Titt ut!

Snälla, var inte arga på mig. Jag vet hur dålig jag har varit med uppdateringar… Inte ens efter tävlingen hörde ni ett pip från mig. Men det har sina förklaringar. Jag blev så trött och hade så mycket att göra plus att jag blev superfokuserad på att fixa till min baksida så jag glömde helt bort att skriva här.
När jag skriver “fixa till min baksida” så betyder det att jag fick en LITEN bristning i upphoppsbenet, dvs höger ben, i mitt sista hopp i tävlingen. Röntgen visar att den är 4 cm lång och sitter på ett “perfekt” ställe så jag kommer tillbaka snabbt
Att jag fick bristningen var egentligen inte SÅ konstigt när jag tänker på det i lugn och ro så här någon vecka efter. Jag har bara hoppat TRE fulla hopp på lång ansats sedan knäoperationerna för 1,5 år sedan och jag har inte kört nämnvärt mycket snabbhet. Jag var helt enkelt inte redo för 6 st hopp . Men det märkte jag inte när jag höll på för då var jag bara så lycklig över att vara igång igen. Visserligen kände jag redan efter två inhopp att jag tappade kraft och energi och jag sa skämtsamt till mina medtävlande att jag redan var helt slut så mycket skämt var det nog inte ändå MEN ! Nu till det roliga! Jag är OERHÖRT nöjd och glad för min hoppning! Jag kände att jag var på G i många av hoppen och ett av dem som jag hade en tå övertramp på var riktigt långt. Så jag känner mig helt lugn. Jag känner mig så glad och på hugget och jag gick på min “rehab” redan på måndagen efter helgen jag körde en tuff vecka med all träning som jag kunde göra och jag känner mig i bra form. Jag är otroligt tacksam över att jag fick hoppa de där fem hoppen för de gav mig självförtroende och ett kvitto på att jag har allting i mig!

Nu sitter jag efter ännu ett tung pass och försöker att lugna ner mig och andas för en stund.

Tack Malin för din kommentar här på bloggen ! Försökte svara på den men det är något krångel med hemsidan till och från.. Jag önskar dig lycka till i längd på SM!

Okej vänner… Nu ska jag vara ensam en stund.
Kramar till er !
Nadja

Idag tävlar jag igen!

Goooooooooooodmorgon!

Sitter i köket med en kopp te. Känner mig lugn men pirrig.
Längtar tills jag får stiga in på Örebros arena och göra min comeback!
Det ska bli så jävla jävla kul!!

Jag skriver och berättar hur det har gått efteråt.

Kramar så länge
// Nadja

Pratat med mamsen och längtar till lördag

Har precis avslutat ett halvtimmes långt samtal med min kära mamma. GUD så roligt det är att snacka med henne! Jag blir verkligen på bra humör. Idag berättade hon så fint att hon fyller 50 år nästa år och då önskar hon sig banne mig inga tråkiga prydnadssaker eller kläder. Nejdå, hon ska ha en engelsk bulldogg (ja, det stavas med två G för den som undrar. Har googlat). INGET annat är okej.

“Slösa inte pengarna på massa annat onödigt som jag ändå inte vill ha” var hennes kommentar. Nehe, det är väl bara att börja spara då. Fin stamtavla ska den ha också. För hon ska kunna avla på den. Jajjemen.

Nu sitter jag här i mitt nystädade kök och känner mig på bra humör. Det enda som saknas är lite musik. Jag vet bara inte vad jag ska spela för jag har börjat att tröttna på min egen spellista på Spotify.

Idag har jag varit hos sjukgymnast Anna. Hon kollade min fot som fortfarande är svullen i leden efter getingsticket. Men hon tror inte att det ska vara någon fara för tävlingen. Det enda som stör är att det smärtar och jag kan inte riktigt trycka ifrån i löpsteget. Men det positiva är att det inte är upphoppsfoten så då spelar det mindre roll för nu är jag sååååååå sugen på att komma igång

Jag ska inte bli för långrandig… för jag ska krypa ner i sängen och ringa ett samtal och spela wordfeud istället

Ni får mer uppmärksamhet imorgon, eller någon helt annan dag

Kram så länge // Nadja

Nästa sida »