Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

SMĂ€RToR.

Fruuuukost... och jag sitter hemma efter ett Ă„tta timmars sömn och besök hos naprapaten och kan Ă€ntligen röra mig igen.  MĂ„ndagens stĂ„hej blev för tufft för mig. Efter ett styrkepass pĂ„ morgonen med tusen och en övningar sĂ„ borde jag förstĂ„tt att kroppen skulle reagera.  NĂ€r jag hade lagt mig i sĂ€ngen för att sova och en stund senare försökte resa mig för att gĂ„ och kissa sĂ„ kunde jag inte röra benen. Jag hade SÅ ont i ryggen. Jag kom inte upp. Och det gjorde mig sĂ„ jĂ€kla rĂ€dd.  Vid minsta rörelse sĂ„ högg det i hela lĂ€ndryggen. Men jag förstĂ„r varför. För pĂ„ kvĂ€llen sprang jag Ă€ven hĂ€ck. Benen kĂ€ndes rappa pĂ„ uppvĂ€rmningsövningarna men oerhört tunga under löpningarna.  Och Agne fnittrade sĂ„klart. "Jag förstĂ„Ă„Ă„Ă„Ă„Ă„Ă„Ă„Ă„r, jag fattar att det kĂ€nns Nadja. Men det Ă€r sĂ„hĂ€r det ska vara". Och jag sa att jag vet att han vet, men att det Ă€r tungt Ă€ndĂ„. Benen var som betong. Jag tog mig igenom hela passet och var nöjd efterĂ„t.  Isade ner underbenen och Ă„kte hem för att vila.  IgĂ„r vaknade jag med alldeles för svĂ„ra smĂ€rtor och fick Ă„ka pĂ„ behandling istĂ€llet för trĂ€ning.  Det var ett bra beslut. För att springa igĂ„r hade inte varit ett alternativ.  Idag fortsĂ€tter vi att ta hand om kroppen och jag ska cykla 50 x 20 sekunder pĂ„ lĂ€tt motstĂ„nd men vĂ€ldigt snabbt.  Vi vill inte belasta ryggen dagen efter behandling, men jag kommer att vara fit for fight till helgen igen.  Sitter och pratar med Leo om det hĂ€r just nu och jag berĂ€ttade om vĂ„r trĂ€ning för dagen. Hon var med förra Ă„ret och dĂ„ kunde jag inte springa nĂ„gon hĂ€ck alls. SĂ„ att jag kan springa nu Ă€r underbart bra!  Vi bĂ„da minns att vi bara satt pĂ„ cykel vid den hĂ€r tiden...  Kommer du ihĂ„g nĂ€r jag började klaga pĂ„ ryggen? Var det efter SM eller innan?  Jag har lite tappat greppet om tiden...  Ett cykelpass vĂ€ntar pĂ„ mig och frukost innan det vore ju toppen. Eller vad tycker du?  Hoppas att du och din kropp mĂ„r bra. Snart gör vi helg!  Mamman: massa kramar till dig igenom dina undersökningar och behandlingar ❀ Puss & kram  Och sĂ„ det vackraste jag hört pĂ„ vĂ€ldigt lĂ€nge: LĂ€s meningen tvĂ„ gĂ„nger ❀

KoLLaPs.

Pumpkin! Det Ă€r tisdag lunch och jag har försovit mig. Halloween nĂ€rmar sig och jag undrar om du Ă€r redo?  Ska du klĂ€ ut dig? Har du gjort din egen pumpa? SjĂ€lv har jag inget förhĂ„llande till Halloween men du vet ju att jag firar sĂ„ fort jag fĂ„r chansen.  Och visst blir man imponerad över hur folk lyckas med sina pumpor? Vissa lĂ€gger ner SÅ mycket energi pĂ„ att göra roliga saker med den dĂ€r orangea sötsaken.  Kolla in dessa: Ha ha, sĂ„ hĂ€ftiga! Hur orkar man?  Jag har ocksĂ„ hört att man kan anvĂ€nda pepparkaksformar och hamra in olika mönster i sin pumpa. Jag hittar ingen bild pĂ„ det men kan tĂ€nka mig att det blir fint.  Nog om pumpor.  Jag vill ha sĂ€llskap och skulle kunna uppehĂ„lla dig i en timme till. Men mamma har lĂ€rt mig hyfs och jag behöver trĂ€na styrka i nĂ„gorlunda tid innan kvĂ€llens pass.  Jag ringde Agne för att meddela att klockan 10.00 inte var en bra tid för en kropp som inte har vaknat Ă€nnu. Han tyckte att det var en bra idĂ© att vĂ€nta lite. För han vet vad jag gjorde igĂ„r: 15 x 50 meter. VĂ„ra 30 och 40 meter har ökats pĂ„ och nu springer jag för livet pĂ„ mĂ„ndagar.  Jag stötte kula en timme innan och tittade sen Ă„ngestfyllt pĂ„ Agne medan han stĂ€llde ut koner pĂ„ löparbanan.  20 sekunders vila mellan varje lopp och jag fick syra efter det tionde. Efter det trettonde grĂ€t jag en skvĂ€tt. Hade svĂ„rt att fĂ„ bort syran i röven och baksidorna och nĂ€r Agne skrek "kom igen! SÅDÄRJA! Ligg högt Nadja!" lĂ€t det som om om han skrek frĂ„n en dröm nĂ„gonstans lĂ„ngt bort.  Jag kom precis i mĂ„l pĂ„ det sista loppet innan jag föll ihop i en hög pĂ„ banan. Allting i kroppen pulserade. NĂ€r jag öppnade ögonen stod Agne grĂ€nsle över mig med utstrĂ€ckta hĂ€nder: "upp och gĂ„, det blir bĂ€ttre dĂ„". Vid sĂ„dana hĂ€r kollapser Ă€r "upp och gĂ„" det sista jag vill göra. Jag vill liksom bara blunda mig hela vĂ€gen hem till sĂ€ngen.  Jag har Ă„terhĂ€mtat mig nĂ„gorlunda sedan igĂ„r. TrĂ€ningsvĂ€rk börjar bli vardagsmat nu och Agne skrattade medan han förklarade att den hĂ€r veckan kommer att bli vĂ„r vĂ€rsta hittills.  Jag kan ta det bara för att han Ă€r precis som jag nĂ€r han framför kĂ€ftsmĂ€llen - som ett barn.  Jag har styrka alldeles snart och sedan hĂ€cklöpning ikvĂ€ll.  Det Ă€r bara att trycka i mig mat och försöka sova nĂ€r jag fĂ„r tillfĂ€lle.  Och vet du - jag har fortfarande gröna bockar i mitt trĂ€ningsprogram! TĂ€nk vilken seger om det fortsĂ€tter sĂ„hĂ€r hela vĂ€gen till januari.  Nu ska jag tjuvstretcha. Ska du hĂ€nga pĂ„ eller ska jag lĂ„ta dig vara?  HĂ€r fĂ„r du en energisk kram i alla fall ❀ Och lite humor: Hey ho, lets go!

I’m OFF.

Woop woop och hej lördagskvĂ€ll, hej kĂ€ra du och hej VILA!  Huvudet dunkar och tröttheten gör mig slö, men jag kan Ă€ndĂ„ glĂ€djas över min ledighet.  Jag firar den inte stort. Men jag firar. En halv melon Ă€r inköpt, kaffe pĂ„ kvĂ€llen unnar jag mig med ett leende och popcorn med smörsmak ska in i den hĂ€r munnen.  IgĂ„r fick kroppen sig en rejĂ€l omgĂ„ng. Du har ju koll pĂ„ vad jag körde. Jag gnĂ€llde nĂ„gra timmar innan, just hĂ€r. Varje vecka har jag som mĂ„l att öka pĂ„ mina vikter, om sĂ„ bara med ett kilo. Jag gillar att se att jag gĂ„r framĂ„t. Jag Ă€lskar att klara lite mer varje pass.  DĂ€rför Ă€r det bra att vi börjar pĂ„ sĂ„ lĂ„ga vikter. Agne tĂ€nker att vi först behöver vĂ€nja oss, inte hetsa som vi tĂ€vlingsmĂ€nniskor sĂ„ snabbt gĂ€rna gör. Och jag lyder honom, men jag har samtidigt stenkoll pĂ„ vilka vikter jag hade pĂ„ vilka repitioner förra vintern.  Jag ser snabbt att jag har gĂ„tt framĂ„t.  Och övningen du ser ovan; press bakom nacke, kunde jag inte köra alls förra vinter eftersom jag fick problem med kastaxeln.  I vinter kan jag köra. Och jag fĂ„r en chans att bli riktigt stark i överkroppen igen.  Jag fick heller aldrig köra chins och dips, för axeln bara gav upp sĂ„ fort jag gjorde nĂ„gonting ovanför huvudet eller dĂ€r axeln skulle pressa nĂ„got uppĂ„t. Jag kan inte köra fullt ut nu heller, men igĂ„r kom jag pĂ„ att jag kan köra excentriskt!  Jag tar mig upp och hĂ„ller emot hela vĂ€gen ner. Och det funkar!  Jag blir sĂ„ sjukt lycklig nĂ€r jag hittar lösningar pĂ„ nĂ„got som försöker hindra mig.  Och behöver jag sĂ€ga att min bröstrygg och mina latz inte Ă€r okej idag?  Jag har sĂ„Ă„Ă„Ă„Ă„Ă„ ont.  Jag mĂ€rker att jag inte har kört det hĂ€r pĂ„ fler, flera Ă„r.  Men vilken fantastisk trĂ€ning. Jag Ă€r överförtjust i att göra övningar med bara kroppen. Jag tror pĂ„ den stabiliteten man fĂ„r nĂ€r man kan kontrollera kroppen utan vikter.  Jag tror pĂ„ kombinationen av vikter och egen kroppsstyrka.  Blir vi bara starka utan att kunna röra oss smidigt sĂ„ tror jag inte att vi kan utnyttja vĂ„ra krafter Ă€ndĂ„.  Min klocka visar precis innan 19 och jag rĂ€knar timmarna jag fĂ„r vila till nĂ€sta pass. För i morse var det tungt pĂ„ riktigt.  Med mina stolpiga ben skulle jag springa backe tillsammans med resten av gruppen. Det var en gemensam kĂ€nsla av trötthet över oss alla nĂ€r vi möttes pĂ„ HPC för att fĂ„ skjuts ut i skogen av Agne.  Vi har alla ont, men att göra det smĂ€rtsamma tillsammans underlĂ€ttar. Att fĂ„ Ă€nnu mer ont i grupp har sin charm.  Jag Ă€r en sĂ„dan som oftast tystnar nĂ€r jag upplever smĂ€rta. Allt mitt fokus lĂ€ggs pĂ„ att ta mig igenom.  Lisa dĂ€remot Ă€r grym pĂ„ att peppa och hejar ofta pĂ„ oss andra precis innan ett lopp eller nĂ€r vi flĂ„sar efter ett.  8 x 100 meter plus 3 x 200 meter i backe var uppgiften vi tillsammans skulle lösa.  Jag sĂ„g stjĂ€rnor och fick syra och var tyst som en mus efterĂ„t.  SmĂ€rtan tar över hela mitt system och gör mig bĂ„de arg och stolt. Idrott Ă€r alltid en cocktail av kĂ€nslor.  Vad gör du som du egentligen inte mĂ„r bra av men som du gör Ă€ndĂ„ för att du vet att du kommer att mĂ„ bra senare?  Visst Ă€r det en rolig frĂ„ga? För om jag bara tĂ€nker bort idrotten för en sekund sĂ„ har jag sjĂ€lv svĂ„rt att komma pĂ„ nĂ„got i det "vanliga livet".  Nu kommer jag att pussa dig pĂ„ pannan och önska en trevlig lördag. Jag ska plöja nĂ„gra avsnitt Suits och njuta av att jag inte behöver trĂ€na kroppen ett skit imorgon.  Puss & kram kĂ€mpe dĂ€r ute ❀

SiNNLiGHeT NĂ„GON aNNaNSTaNS.

Min rĂ€ddare i nöden, hur mĂ„r du? Det Ă€r fredag och jag vaknade 11.00 idag. Jag kom inte upp ur sĂ€ngen. Slut och förbrukad. Knagglig och fĂ€rdig.  Det var lĂ€ngesedan jag sov till 11. NĂ€r gjorde du det senast?  Jag börjar gĂ„ pĂ„ extrareserven igen.  Sms Ă€r svĂ„ra att svara pĂ„, jag missar mejl och mobilsamtal. Jag blir stressad av förfrĂ„gningar och sĂ„ fort jag vaknar sĂ„ frĂ„gar jag mig sjĂ€lv vad det Ă€r jag har glömt.  Jag kĂ€nner mig stĂ€ndigt jagad av nĂ„got jag inte kan sĂ€tta fingret pĂ„. Är det livet?  Jag tycker att tiden gĂ„r för snabbt och jag rĂ€cker inte till.  Det positiva Ă€r att jag trĂ€nar fantastiskt bra!  IgĂ„r sprang jag Ă„terigen 20 x 200 meter. Med en minuts vila.  Det duggade hela tiden men luften var frisk och klar. Jag andades lĂ€tt.  Benen var pumpade efter styrkepasset och jag upplevde mer studs i benen Ă€n tidigare.  Det hĂ€r kommer att bli toppen. Agne drillar mig smart.  Efter trĂ€ningen hade jag 30 minuter pĂ„ mig att duscha och fĂ„ i mig nĂ„gon form av protein innan jag skulle ivĂ€g pĂ„ nĂ€sta grej.  Jag kom hem 23.30 igen.  Idag har jag bara styrketrĂ€ning pĂ„ programmet. Men det Ă€r inte vilken styrka som helst: det Ă€r kombinationsövningar med bĂ„de frivĂ€ndning, benböj och överstöt. Det Ă€r baksidor, vanliga benböj, marklyft och hantelövningar. Det Ă€r mage, rygg och vader. Det Ă€r ryck, insida lĂ„r och utfallssteg.  Ja, du hör ju. Jag gissar att du Ă€r nyfiken pĂ„ hur det kommer att gĂ„ med mina backlopp imorgon. NĂ€r jag Ă€r nere i kĂ€llaren och grĂ€ver.  Jag vet att du vet att jag Ă€r förtjust i Lars WinnerbĂ€ck. Men jag Ă€r inte sĂ€ker pĂ„ att du vet att jag Ă€r lika förtjust i Björn Afzelius?!  Jag Ă€lskar hans texter om samhĂ€llet, mĂ€nniskor och pengar. Om kĂ€rlek, svek och om hopp och frihet.  Jag sitter just nu och spelar hans lĂ„t "Odyssevs". Har du hört den?  SĂ€tt pĂ„ den och sĂ„ har du texten serverad hĂ€r: "Jag har kuskat genom landet hundra gĂ„nger upp och ner snart har jag sett varenda mĂ€tbar flĂ€ck av Sverige. Höga kusten gör mej lyrisk, OviksfjĂ€llen gör mej stum Och IndalsĂ€lven gör mej grĂ„tmild in i mĂ€rgen. Det Ă€r ett hĂ€rligt land vi bor i, Det Ă€r kargt och det Ă€r vilt Och understundom Ă€r det vackert som en dröm Men jag har aldrig sett nĂ„'t vackrare Ă€n du, min Ă€lskade. Jag har druckit hembrĂ€nd akvavit med jĂ€garna i norr Tills dess jag trodde deras grĂ€sliga historier. Och jag har pimplat grogg med fiskarna som gĂ„r pĂ„ Öresund; Jag blev sĂ„ full sĂ„ jag fĂ„r nog aldrig gĂ„ ombord igen. Nyrökt sik Ă€r bĂ€st pĂ„ Ulvön Porsen skall man göra sjĂ€lv; Jag har provat varje smak och varje dryck Men jag har aldrig smakat nĂ„'t sĂ„ gott som du, min Ă€lskade. Jag har framfört mina drapor flera tusen gĂ„nger om, Snart har jag sett varannan vuxen svensk i ögonen. Jag har trampat varje tilja, jag har stĂ„tt pĂ„ varje scen En lyckad afton kan det bli rena förbrödringen. Svensken Ă€r en dyster jĂ€vel Men han bĂ€r pĂ„ nĂ„'t stort; Han kan ta i och för det mesta Ă€r han stolt Men jag har aldrig sett nĂ„'t stoltare Ă€n du, min Ă€lskade. Jag reser utomlands ibland, för att behĂ„lla mitt förstĂ„nd Och för att kĂ€nna att jag faktiskt har passioner DĂ„ far jag ner till sydeuropa för att njuta pĂ„ cafĂš Av Nya Gardets anarkistiska visioner. ByrĂ„kraten i min skalle, han fĂ„r sitt i detta land Sinnligheten den fĂ„r sitt nĂ„'n annanstans Men jag har aldrig kĂ€nt en sinnlighet som din, min Ă€lskade. Jag har lovat gröna skogar, jag har ocksĂ„ lovat guld Och ett par stycken har jag lovat evig trohet. Och jag har kĂ€nt att det var sant, men nĂ€r jag stĂ€lls inför ett svek SĂ„ blir jag hemsk, dĂ„ vill jag skĂ„da hjĂ€rteblodet. Vill du resa vid min sida, sĂ„ kostar det en del Men det Ă€r futtigt jĂ€mfört med vad det kan ge. Det Ă€r inte lite jag vill lova dig ikvĂ€ll, min Ă€lskade!" MĂ„nga tycker att Björn var alldeles för politisk. Svart eller vit. Jag kan hĂ„lla med. Men jag hĂ„ller ocksĂ„ med om att hans metaforer Ă€r geniala och att han mĂ„nga gĂ„nger trampar snyggt pĂ„ ömma tĂ„r.  Nog om det.  Jag mĂ„ste ta mig en tupplur och stĂ€nga av den hĂ€r mobilen om jag ska orka med min brutala trĂ€ning om nĂ„gra timmar.  Och frĂ„n mitt möte igĂ„r; hĂ€r Ă€r herrarna jag kommer att samarbeta med framöver -  Jonas har ni sett förut, men Andreas Ă€r ny. Smart, strategisk och hjĂ€rtlig. Öppen, mottaglig och villig att testa nytt. Jag gillade honom direkt.  Och pĂ„ hans "meritlista" hittar vi bĂ„de Salming och Schwarz...  Tunga namn och sĂ€kerligen liiite mer att ta hand om Ă€n vad det kommer att bli med mig.  Jag önskar dig en fin dag, jag önskar dig gott kaffe och mĂ„nga varma kramar ❀ Nadja 

FöRBeReDeR NyTT.

Men heeeeej dĂ€r!  Jag sitter och fjantar mig med alla roliga ansikten pĂ„ Snapchat och kollar gamla bilder och fĂ„r en chock nĂ€r jag fĂ„r fram den hĂ€r: Hur coolt och mystiskt Ă€r inte det facet?!  Jag visade bilden för mamma och hon sa: "Men GUD! TĂ€nk om jag hade fĂ„tt en dotter som sĂ„g ut sĂ„dĂ€r!" Haha, tack mamma.  Nu ser din dotter ut sĂ„hĂ€r mer: Jag kan inte rĂ„ för att du inte har bĂ€ttre gener.  Jag fnittrar för mig sjĂ€lv och jag tror att mitt finbesök, manager Jonas, tycker att jag Ă€r ytterst mĂ€rklig just nu. Jag ska snart ha möte med Jonas och en annan man idag för att gĂ„ igenom framtiden och frĂ€scha upp vĂ„rt hem hĂ€r inne.  Ny röd trĂ„d ska skapas, en helrenovering ska göras.  Jag Ă€r sĂ„ pepp och laddad och glad. Och Jonas Ă€r en av dom bĂ€sta jag har jobbat med.  Handlingskraftig och beslutsam. Egenskaper jag beundrar.  Senare ikvĂ€ll blir det löpningarna som jag sparade pĂ„ igĂ„r. Kroppen kĂ€nns redan bĂ€ttre och jag ser fram emot att bli riktigt krĂ€ktrött. Jag kommer att sova som en bebis nĂ€r jag Ă€r klar.  Jag hĂ„ller pĂ„ att ladda mina trĂ„dlösa hörlurar sĂ„ att jag har pepp genom alla kilometer jag ska lĂ€gga bakom mig... Musik Ă€r sĂ„ otroligt viktigt för mig. Det framkallar sĂ„ hĂ€rliga kĂ€nslor!  Och en slagkraftig mening i lĂ„ttexten kan fĂ„ mig att orka lite till. Det Ă€r precis som om att jag lurar tankarna nĂ€r jag lyssnar pĂ„ bra lĂ„tar.  Jag har egentligen ingenting mer att skriva idag. Jag Ă€r sĂ„ stissig inför mitt möte. Jag vill veta NU hur allting kommer att bli.  Jag vill visa er vĂ„r nya skrud. Men Ă„terigen fĂ„r jag tĂ„lmodigt hĂ„lla ut.  Jag hoppas att du har en rolig dag framför dig. Roligheter gör livet vĂ€rt att leva!  Pussar pĂ„ dig och hĂ€lsningar frĂ„n en regnvĂ„tt VĂ€xjö ❀

ÅTTa GReNaR? 

En utskĂ€llning senare sitter jag hĂ€r hos dig. Syster Gisela klagade pĂ„ intervallerna mellan inlĂ€ggen och sa "dissar du oss, sĂ„ dissar vi dig". Grrrrrr. Gisela har inte förstĂ„tt det minimala utrymmet i mitt liv.  Men jag vet att hon sa det med kĂ€rlek och jag sĂ„g hennes busiga ögon framför mig medan vi pratade i telefon.  Jag har gjort nĂ„got idag som jag innerst inne mĂ„r dĂ„ligt av men som var en absolut nödvĂ€ndighet.  Jag har ringt Agne. Och bett om att fĂ„ flytta pĂ„ mitt "200 meter oĂ€ndligt" pass.  Jag kan inte gĂ„ sedan styrkan igĂ„r. Jag har ont i ryggen, hĂ€lsenorna, baksidorna och bĂ„da rumporna. Jag fattade det direkt nĂ€r jag vaknade inatt av att jag inte kunde rulla över pĂ„ andra sidan.  Jag vaknade likadant pĂ„ morgonen: orörlig.  Fick börja med att strĂ€cka pĂ„ mig, stretcha lite liggandes innan jag tog mig upp.  Trots att vi smygstartade med vĂ€ldigt lĂ„ga vikter sĂ„ var repetitionerna mĂ„nga och jag har kört pĂ„ med annan trĂ€ning i snart tvĂ„ veckor nu. TrĂ€ning som lĂ€ggs pĂ„ annan trĂ€ning Ă€r det som sliter pĂ„ mig. Agne var barmhĂ€rtig. Skrattade nĂ€r jag sa att jag inte kommer att kunna springa idag. Jag Ă€lskar hans lĂ€ttsamma instĂ€llning och att han förstĂ„r och inte pressar nĂ€r han vet att jag hade svarat pĂ„ den pressen med att köra trots att jag inte borde.  Han sa: "det finns ingen mening med att köra löpningarna idag om du inte kan göra dom bra".  "Vi tar det imorgon istĂ€llet..." Det kĂ€ndes sĂ„klart som om att jag la mig ner. Men jag ser inget alternativ nĂ€r jag inte kan röra mig pĂ„ det sĂ€tt som det krĂ€vs av mig.  Jag kommer att köra stretch istĂ€llet. Försöka Ă„terhĂ€mta kroppen och mjukgöra den.  Vi körde djupa benböj, benböj med stĂ„ngen ovanför huvudet, utfallssteg och mĂ€ngder med andra övningar. Det satte sig som en smĂ€ck i all min muskulatur.  NĂ€r jag vaknade i morse sĂ„ hade jag missade samtal frĂ„n tidningar och radio.  Jag vaknade upp till att friidrotten kanske ska Ă€ndra vĂ„r sjukamp till Ă„ttakamp.  Man vill ha in jaktstart pĂ„ 800 meter och en 400-ing istĂ€llet för 200 och 100 meter till vĂ„ra sju grenar. MĂ€nnens tiokamp ska ocksĂ„ bli Ă„ttakamp.  Jaktstarten lĂ„ter spĂ€nnande och rolig pĂ„ alla sĂ€tt. Sjukt bra för dom som tittar att fĂ„ se vem som jagar vem och jag tror att tydligheten blir större för folk utifrĂ„n.   Men att lĂ€gga till ytterligare en gren och att Ă€ndra 200 till 400 gör att hela grenen blir mer inriktad pĂ„ sprint Ă€n teknik och dessutom tror jag att vi fĂ„r svĂ„rare att rekrytera atleter till vĂ„r redan krĂ€vande gren. Jag funderar ocksĂ„ pĂ„ skador dĂ„ jag sjĂ€lv varit skadedrabbad genom karriĂ€ren. Hur mycket mer trĂ€ning kommer att krĂ€vas och hur mĂ„nga kommer att klara av det?  Jag Ă€r positiv till förĂ€ndringar. Jag gillar förĂ€ndringar. Men jag tror ocksĂ„ att vi ska tĂ€nka pĂ„ varför vi gör dom. Och jag har Ă€nnu inte lĂ€st argumenten till varför man vill lĂ€gga till ytterligare en gren.  Är det nĂ„gon som har sett det?  Jag fĂ„r lĂ€sa pĂ„ nĂ€r jag var tid senare ikvĂ€ll. För nu ska jag ringa syster och berĂ€tta att det finns en blogg att lĂ€sa.  Puss pĂ„ nosen och ha en glad dag ❀

”HaN VaR SMaRTaRe”

MĂ„Ă„Ă„Ă„ntajg! (SĂ€ger du det med tysk och glad dialekt sĂ„ blir du pigg)  Mina ögon gĂ„r tyvĂ€rr i kors hur mĂ„nga gĂ„nger jag Ă€n sĂ€ger ordet, men det funkade tvĂ„ veckor in i hĂ„rdtrĂ€ningsperioden.  Effekten börjar avta nu. Snart hjĂ€lper inte mycket. Som Agne uttryckte det i lördags kvĂ€ll: "SĂ„ bra att du Ă€r trött Nadja, tröttare ska du bli!" Vi har kört en uppstartsvecka, en medelvecka och idag gĂ„r vi in pĂ„ vĂ„r "hĂ„rda vecka".  Hur tycker du att det lĂ„ter? SĂ„dĂ€r ska vi nu pendla mellan hĂ„rt och lĂ€tt hela vĂ€gen till januari. Jag har inga invĂ€ndningar, allt jag sĂ€ger kan anvĂ€ndas emot mig.  Jag hĂ„ller fortfarande ihop bra men fick ont i ryggen i fredags nĂ€r jag sprang hĂ€ck. Samma smĂ€rta som under mĂ„ngkamps-SM i Falun.  Ett tecken pĂ„ trötthet. DĂ„ Agne var ivĂ€g pĂ„ uppdrag sĂ„ fick jag hjĂ€lp av assisterande Tobbe som var smart och sa Ă„t mig att inte springa alla lopp som var planerade. Jag missade inte mĂ„nga totalt, men fick stryka tre och det grĂ€mer mig fortfarande litegrann.  Jag frĂ„gade om han hade gjort sĂ„ Ă€ven mot Markus Nilsson (som var med pĂ„ EM i tiokamp i somras) och han sa bara: "Han skulle varit Ă€nnu smartare". Bra svar. Det dĂ€r retade upp mig pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt. Jag sitter med kaffe och frukost framför mig. Ska Ă€ta vilken minut som helst men vill inte Ă€ta för lĂ„ngt ifrĂ„n första passet. Jag har en tendens att bli hungrig efter en timme igen just nu. FörbrĂ€nningen Ă€r hemsk.  I förgĂ„r Ă„t jag en stor portion pasta och köttfĂ€rssĂ„s vid 19-tiden och redan vid 20.30 var jag tvungen att Ă€ta igen.  Jag ska stöta kula och springa 30 och 40-meters intervaller vid 10.00. Jag har varit ute i friska luften en runda innan jag satte mig hos dig och kroppen kĂ€ndes stel trots vila igĂ„r.  Har du haft en bra helg?  Har du firat nĂ„got?  Jag kan tĂ€nka mig att kĂ€ra Cissi M har firat eftersom hon fyllde Ă„r i veckan som gick! GRATTIS Cissi ❀ OcksĂ„ syster Gisela har passat pĂ„ att lĂ€gga Ă„r till livets CV.  29 jordsnurr cashades in och jag har tyvĂ€rr inte hunnit fira henne Ă€nnu...  Men den som vĂ€ntar pĂ„ nĂ„got gott... eller vad sĂ€ger du syster?  Innan vi slutar vill jag ge dig ett tips.  Jag har en ny hobby för att komma ner i varv. Jag har alltid Ă€lskat det, men glömt bort det i all min iver att vĂ€xa upp: Jag mĂ„lar i vackra böcker!  Eller ja, hĂ€r har jag varit "smart" och kopierat sĂ„ att jag kan rama in och hĂ€nga upp det sen. Om jag skulle bli sĂ„dĂ€r extra nöjd med nĂ„gon av teckningarna. Man vet ju aldrig nĂ€r man fĂ„r pĂ„ hela skiten. Nog om mitt vardagslunkande, berĂ€tta om ditt! Puss och kram ❀

SNyGG HÀCK! 

Hej vĂ€nnen,  Jag har skrivit, suddat ut och skrivit igen. Och suddat Ă€nnu en gĂ„ng. Den hĂ€r gĂ„ngen suddar jag ingenting.    Jag började skriva och kom pĂ„ mig sjĂ€lv med att bara lĂ„ta fingrarna gĂ„ över bokstĂ€verna. Jag var tom i skallen. Som nĂ€r du hör folk prata omkring dig men inte tar in nĂ„gonting.  Jag har trĂ€nat SÅ BRA! Och det suger musten ur mig. Och jag har haft ett schema lika tight som dom dĂ€r skinnbrallorna du har lĂ€ngst in i garderoben.  Jag tar ett djupt andetag var tionde minut, allt för att vara sĂ€ker pĂ„ att jag faktiskt har andats.  Jag Ă€ter som en jĂ€kla hĂ€st, har febervarma kinder nĂ€stan varje kvĂ€ll och hinner inte med mina wordfeud-vĂ€nner och spel.  Men jag Ă€lskar det, pĂ„ nĂ„got konstigt sĂ€tt.  Jag Ă€r med frĂ„n start in i den hĂ€r hösttrĂ€ningen och jag har Ă€n sĂ„ lĂ€nge, elfte dagen in, varit med pĂ„ ALLA pass.  PĂ„ mitt trĂ€ningsschema ser jag en grön bock vid alla moment och allt som dom andra kör kan jag ocksĂ„ köra.  Lycka!  Och igĂ„r fick jag en vĂ€ldigt hĂ€rlig "jĂ€klar-sĂ„-lĂ„ngt-jag-har-kommit-upplevelse". Vi sprang hĂ€ck pĂ„ morgonen. Denna gren som jag har legat efter med hela tiden och som jag pĂ„ grund av hĂ€lsenan inte kunde köra sĂ„ som Agne och jag önskade förra vintern.  I tvĂ„ mĂ„nader fick jag göra annat medan dom andra atleterna sprang med fel ben, rĂ€tt ben, olika avstĂ„nd och i intervaller.  Och nĂ€r jag vĂ€l hade en bra dag sĂ„ fick jag springa pĂ„ 76 cm. Du vet ju att 84 cm Ă€r mina tĂ€vlingshĂ€ckar.  Detta stressade mig och jag kĂ€nde att jag tappade tid.  Men igĂ„r! IgĂ„r sprang jag pĂ„ 76 - 84 och 91 cm!!  Agne berĂ€ttade att jag gjorde runt 85 hĂ€ckpassager under detta pass.  Det Ă€r typ det jag gjorde totalt förra vintern. Inte riktigt sĂ„ illa, men verkligen nĂ€st intill.  SĂ„ förstĂ„ kĂ€nslan över att redan sĂ„hĂ€r tidigt kunna springa dessa viktiga pass.  PĂ„ SM i Falun sĂ„ trĂ€ffade jag vĂ„r förbundskapt Karin Torneklint. Denna kvinna som jag tycker Ă€r sĂ„ cool. Rak, rĂ€ttfram men Ă€ndĂ„ mjuk. Och grym pĂ„ hĂ€cklöpning.  SĂ„ jag passade pĂ„ att frĂ„ga: "hur blir jag snabb i hĂ€ck?!" Jag Ă€r alltid nyfiken, vill alltid ha bra tips och rĂ„d och sjĂ€lvklart passar jag pĂ„ nĂ€r ett tillfĂ€lle dyker upp.  Hennes enda svar: "Spring hĂ€ck." Ha ha. Jaha. Aj aj kapten. Ska bli!  Och Agne har fattat grejen sedan lĂ€nge: vi springer med bĂ„da benen, vi springer pĂ„ konstiga avstĂ„nd, vi blir utmanade hela tiden.  Och igĂ„r chockade han mig rejĂ€lt nĂ€r han höjde hĂ€ckarna till 91 cm. Jag har faktiskt aldrig sprungit pĂ„ sĂ„ höga hĂ€ckar. NĂ„gonsin i livet.  Men det brydde sig inte Agne om. "Det Ă€r vĂ€l bara att springa" tyckte han.  SĂ„ det gjorde jag.  Vilka sjukt höga hĂ€ckar! Men en positiv grej fick jag med mig: jag tvingas ligga högt med höften. Jag kan inte sjunka ner en millimeter. För dĂ„ springer jag rakt in i den. Och precis detta vill Agne locka fram hos mig.  Hög höft.  Mmmm, sĂ„ enkelt livet Ă€r ibland.  Efter trĂ€ningen fick jag i mig mat snabbt, men hade inte tid för min dagliga vila för bara nĂ„gon timme senare var det dags för intervju och jag fick snĂ€llt hoppa in i duschen för att fĂ„ bort den vĂ€rsta stanken och göra mig anstĂ€ndig. Jag trĂ€ffade journalist Karin och vi pratade lĂ€nge. Jag bjöd pĂ„ kaffe och glutenfria bars och vi bĂ„de skrattade och grĂ€t dĂ€r vid mitt matsalsbord. Hon var sĂ„ mysig och hĂ€ngde med i allt berĂ€ttande. Hon hade bokat tid med fotograf vid VĂ€rendsvallen 15.30 och nĂ€r hon kollade klockan och sĂ„g att vi var sena fick vi eld i rumpan. Det var bara att ge sig av.  Vi fotade i en timme och jag kĂ€nde mig som en tant nĂ€r jag fick frĂ„gan om jag kunde göra ett hopp av nĂ„got slag. "AlltsĂ„, om jag ska hoppa sĂ„ behöver jag vĂ€rma upp. Jag kan inte bara hoppa sĂ„dĂ€r..." Haha. Jag tĂ€nkte direkt pĂ„ hur jag hade varit som ung. Behövdes ett hopp sĂ„ hoppades det, en löpning - inga problem. NĂ„gra armhĂ€vningar? Javisst. Allt jag gör nu krĂ€ver uppvĂ€rmning. Jag fĂ„r ingenting gratis lĂ€ngre. Jag hade till och med förvarnat Karin om att hon inte skulle bli rĂ€dd om jag började gör konstiga ljud ifrĂ„n mig. Jag gör det mest hela tiden nu.  NĂ€r jag böjer mig ner för att ta pĂ„ mig skor, om jag sĂ€tter mig i bilen, tar upp ett par nycklar, reser mig frĂ„n en stol... Allting i kroppen vĂ€rker. KnĂ€na knakar och ryggen knastrar.  Och jag lĂ„ter precis som min pappa.  "Ouff, aouch, ooooooo, aaaaaa, huh". Jag sĂ€tter en peng pĂ„ att den som inte vet om att jag elittrĂ€nar aldrig hade trott det om dom sĂ„g mig pĂ„ stan.  Dom hade trott att jag var lĂ„ngtidsskadad eller bara vĂ€ldigt skrymplig.  Jag fick en halvtimmes vila pĂ„ golvet inne pĂ„ HPC innan resten av trĂ€ningsgĂ€nget kom och vi startade pass nummer tvĂ„.  200 meter "oĂ€ndligt" var Ă„terigen uppgiften. 200 meter tills benen inte lĂ€ngre orkar.  Agne vet hur man jĂ€vlas han.  NĂ€r vi var klara och jag fick komma innanför dörren dĂ€r hemma var jag grĂ„tfĂ€rdig.  Röd om kinderna och med blanka ögon stod jag framför badrumsspegeln och erkĂ€nde för mig sjĂ€lv att jag hade misslyckats med min planering under dagen. Det hade blivit för mycket. Hela kroppen hade reagerat. Jag var rödflammig överallt och huden hettade. Det brann under ögonlocken och jag kunde inte ens ta mig in i duschen för andra gĂ„ngen den dagen.  Jag satte mig pĂ„ en stol och glodde pĂ„ ingenting med halvöppen mun.  Men nu har jag sovit och jag och trĂ€ningsvĂ€rken Ă€r redo för rond tvĂ„.  Nu frĂ€schar vi till oss med lite skratt istĂ€llet!  Puss ❀

Nästa sida »

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.