Nadja Casadei
-

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

Bara för att jag saknar er

img_3418

Jag Àter glass och Bella slappar

Dagen har varit lĂ„ng och jag Ă€r varm i ansiktet av tröttheten som sköljer över mig. Jag skulle egentligen gĂ„tt och lagt mig men blev sugen pĂ„ att skriva till er. Min dator krĂ„nglar och hakar upp sig ungefĂ€r vartannat ord jag skriver. I vanliga fall hade jag blivit irriterad och slutat skriva men nu tĂ€nker jag att min hĂ€mnd blir att skriva allting Ă€nnu snabbare. Och mer. SĂ„klart. Jag ser inte ens orden jag skriver. SÅ trögt Ă€r det. Jag undrar vad felet Ă€r ? Är den gammal ? Har jag för mycket skit pĂ„ den? Kan det vara alla mina bilder? 🙂 Jag tĂ€nkte att jag skulle berĂ€tta att allting lunkar pĂ„. TrĂ€ningen gĂ„r fantastiskt bra (peppar peppar), jag Ă€r frisk och mĂ„r bra och jag fĂ„r underhĂ„llande sms frĂ„n mina tvĂ„ systrar Bella och Gisela hela dagarna. Den förstnĂ€mnda Ă€r i Florida pĂ„ beachvolley-lĂ€ger och njuter av vĂ€rme och gott sĂ€llskap och den andra skickar underbara videos pĂ„ familjens senaste tillskott: lilla Ludvig (ska han stava med enkelt V eller W? Ni har inte berĂ€ttat det för mig) och jag blir lika glad varje gĂ„ng det piper till i telefonen. Om mindre Ă€n tvĂ„ mĂ„nader ska jag börja med tekniktrĂ€ning istĂ€llet för en massa fystrĂ€ning. Jag ser fram emot det. Med blandade kĂ€nslor. Eftersom hĂ„rdtrĂ€ningen gĂ„r bra sĂ„ vill jag köra den sĂ„ lĂ€nge jag bara kan för att" hĂ€mta igen för alla missade Ă„r", medan förnuftet vet att jag mĂ„ste bryta av med teknik för att inte skada mig. Men som ni lĂ€ste i mitt senaste inlĂ€gg sĂ„ Ă€r jag ju smart nu sĂ„ jag gör tvĂ€rtemot det som jag vill 😀 För samtidigt behöver jag mĂ€ngder med teknikpass. Speciellt i höjd som ju Ă€r den gren som jag har trĂ€nat pĂ„ minst under Ă„rens lopp.
nadja-jul-sydafrika-liten

FrÄn Sydafrika en julafton

Jag lyssnar pĂ„ min spellista frĂ„n i somras och vill bara resa mig frĂ„n stolen (nej, ingen soffa ikvĂ€ll, köket gĂ€ller nu) och börja dansa. Bra och glad musik kan fĂ„ fart pĂ„ vem som helst ! Tanken om att jag skulle börja sortera bland alla mina bilder slog mig men ju mer jag tĂ€nker pĂ„ det desto tröttare kĂ€nner jag mig... Vilket projekt! Jag tror att jag vĂ€ntar med det va? 🙂 Jag har tĂ€nkt att jag ska göra mig sjĂ€lv en sĂ„n dĂ€r fotobok som finns hos bĂ„de FUJI-film och myphotobook.se.  Det tycker jag Ă€r betydligt roligare Ă€n att ha lösa bilder som jag Ă€ndĂ„ bara tappar bort. DĂ„ gillar jag att dem finns i en riktig bok dĂ€r jag kan lĂ€gga till fin text och göra egna kollage. Och sĂ„ har jag fĂ„tt för mig att det Ă€r roligare för andra att blĂ€ddra i den ? Klockan nĂ€rmar sig 22.30 och imorgon Ă€r en viktig trĂ€ningsdag, hopp och cirkel ska genomföras. Jag ska duscha och krypa till korgs. ErkĂ€nn att ni Ă€r chockade över att jag redan skriver igen!? 😉 Massor av godnattkramar <3 Nadja

Ps. NÀr jag blir nyfiken stÄr tiden still. DÄ blir jag pigg och orkar lite till. ~ Bob Hund

2012 – krama mig!

img_1964

Din tid Àr viktig.

2012. Siffrorna ser sĂ„ coola ut tillsammans. 2012 har varit ett annorlunda Ă„r. Bra, men annorlunda. Det har varit stormigt, lugnt, spĂ€nnande, alldagligt, framgĂ„ngsrikt, fattigt och rikt och proppat med erfarenheter. Jag har lĂ€rt mig att sĂ€ga stopp nĂ€r min kropp inte lĂ€ngre orkar göra det som huvudet sĂ€ger att jag faktiskt klarar av. Jag lyssnar pĂ„ signaler. VĂ„gar sĂ€ga nej till trĂ€ning och ja vila. Jag har lĂ€rt mig att baby-steps Ă€r bĂ€ttre Ă€n jĂ€ttekliv dĂ„ dem ofta ocksĂ„ inneburit skador för min del. Jag sniglar mig fram och kĂ€nner att jag gör det med en ro som jag inte hade tidigare. "Snigla pĂ„ Nadja, snigla pĂ„" tĂ€nker jag för mig sjĂ€lv och smĂ„skrattar. "Ett steg i taget varje pass, varje dag och varje mĂ„nad". 2012 har lĂ€rt mig vad ett riktigt gott skratt kan ge i form av livslust, energi och kĂ€nslor av total glĂ€dje. Jag har skrattat mĂ„nga gĂ„nger och nĂ€stan blivit beroende av det. Jag kan komma pĂ„ mig sjĂ€lv med att gĂ„ omkring och tĂ€nka pĂ„ det om dagarna. "Vilka kan jag umgĂ„s med som fĂ„r mig att skratta sĂ„dĂ€r hejdlöst? Vem ska jag ringa? Vilka bjuder jag hem?". Jag pratar inte om dem dĂ€r skratten som man skrattar varje dag. Dem dĂ€r som ligger pĂ„ ytan och "bara" ger dig ett leende pĂ„ lĂ€pparna. Jag menar dem dĂ€r skratten som ger dig kramp, dĂ€r du tappar luften och fĂ„r tĂ„rar i ögonen... Dem dĂ€r skratten som skapar en kedjereaktion sĂ„ att allt som sĂ€gs efterĂ„t blir minst lika kul bara för att du Ă€r sĂ„ sjukt jĂ€vla glad och tokig. DEM skratten ÄLSKAR jag. Och jag har börjat att förstĂ„ vilka mĂ€nniskor som ger mig chansen till sĂ„dana skratt. Jag har förstĂ„tt att dem inte Ă€r sĂ„ mĂ„nga. Men dem finns, och jag har hittat nĂ„gra av dem.
img_3816

Challe, jag, Tompa och Marcus...

Året har skĂ€nkt mig insikten om att min familj Ă€r nĂ„got av det viktigaste jag har. Inga andra relationer kan mĂ€ta sig med den. Ingen annan mĂ€nniska kan göra mig sĂ„ lycklig som min familj. De gĂ„nger jag har Ă„kt hem för att hĂ€lsa pĂ„ har alltid bjudit pĂ„ dem bĂ€sta stunderna. Det Ă€r dĂ„ jag har fĂ„tt dem dĂ€r tok-skratten. Det Ă€r dĂ„ jag har kĂ€nt att jag kan vara mig sjĂ€lv fullt ut. Jag kĂ€nner mig accepterad och Ă€lskad. Jag kĂ€nner mig hörd och förstĂ„dd. Jag vet att jag kan visa kĂ€rlek utan att bli avvisad och det spelar ingen roll hur intensiv jag Ă€r : jag Ă€r alltid önskvĂ€rd. Jag tror att det Ă€r sĂ„ det kommer att vara tills den dag dĂ„ jag skapar mig min egen familj. Jag har förstĂ„tt att jag Ă€r GALEN vad gĂ€ller bilder. Jag tar bilder överallt, vart jag Ă€n gĂ„r, pĂ„ alla jag trĂ€ffar, pĂ„ allt jag gör. Jag lade över 179.000 bilder frĂ„n min dator till en hĂ„rddisk i somras. Vad fĂ„r jag om jag framkallar alla? Jag Ă€r en sĂ„dan mĂ€nniska som tycker att bilder Ă€r livet. Minnen som jag enkelt kan uppleva igen om jag blĂ€ddrar bland mina album.
img_3874

Tjejor pÄ vÀg frÄn Malmö

2012 var Äret dÄ jag insÄg att det aldrig finns nÄgon mening med att jaga saker, mÀnniskor eller tid. Dröm och ha en plan för det du vill uppnÄ - absolut. Och kÀmpa för det du vill ha, utan att bli dum. Om jag slutar att stÄnga huvudet blodigt nÀr allt gÄr Ät helvete sÄ blir det bÀttre för mig. Jag accepterar och försöker att slÀppa det. Och nÀr jag Àr redo sÄ börjar jag pÄ en ny plan. Samma sak med mÀnniskor som inte vill vara med mig. DÄ umgÄs jag efter deras spelregler. Jag kÀmpar inte lÀngre för att fÄ det som JAG vill ha det utan tar det som serveras om och nÀr det passar mig. Jag tror att nÀr tvÄ, eller fler, mÀnniskor verkligen vill vara med varandra sÄ blir det ett nöje att försöka fÄ ihop det. Ingenting jobbigt eller krÀvande och det blir inte svÄrt att kompromissa. SÄ jag har lÀrt mig att jag bara kan lunka pÄ med mitt liv i mitt tempo och göra det som jag vill göra och dyker det upp nÄgot roligt sÄ hakar jag pÄ - eller inte. Tiden har jag heller aldrig lyckats med att jaga ifatt. Jag stressar fortfarande men har lÀrt mig att andas emellanÄt. Jag kÀnner mig lugn inför min 30-Ärs dag som kommer om nÄgra mÄnader. 2012 slog det mig, pÄ riktigt, att allt som inte underhÄlls svalnar, förminskas och till och med försvinner till slut. Allt behöver tas om hand, vÄrdas. VÄra leder i kroppen, muskler, vÄra blommor, kÀrleken, vÀnskapen, en tanke, en rutin, en kÀnsla... Jag vet nu att mÄlade naglar Àr otroligt fula nÀr fÀrgen börjar flagna, jag har fortfarande ingen favoritefterrÀtt , jag vill sova med fönstret aningen öppet för att fÄ in frisk luft och att musik Àr en galet stor del av mitt liv, jag lyssnar jÀmt.'
tavla-pa-boson

Nadja med Nadja pĂ„ BOSÖN

Jag har lĂ€rt mig att jag inte mĂ„r bra av att lita pĂ„ folks ord. Jag Ă€r naiv och behöver se mer till handlingarna. Det Ă€r lĂ€tt att falla för saker som mĂ€nniskor vĂ€ljer att linda in i vackra meningar, det Ă€r sĂ„ skönt att lyssna till ord som för en stund gör att det vĂ€rmer inom en. Men desto kallare blir det nĂ€r det efter ett tag visar sig att inget av det som sagts Ă€r sant. SĂ€ttet som en annan mĂ€nniska behandlar dig pĂ„ sĂ€ger dig allt du behöver veta. Du behöver aldrig mer stĂ€lla en enda frĂ„ga. Jag har lĂ€rt mig att se att det hĂ€r inte Ă€r bra för mig. 2013 kanske lĂ€r mig vad jag ska göra med den kunskapen... ? Jag har upptĂ€ckt min absoluta favorit-film alla kategorier: "En ovĂ€ntad vĂ€nskap" och Ă€nda sedan jag sĂ„g den första gĂ„ngen (har sett den tvĂ„ gĂ„nger redan) sĂ„ drömmer jag om en sĂ„dan vĂ€nskap. Jag har hittat ett tjugotal nya lĂ„tar som jag kan lyssna pĂ„ nĂ€stan dygnet runt. En av dem Ă€r Stone Sour: s lĂ„t "Zzyzx Rd." Även Slipknot:s "Snuff" Ă€r en personlig favorit. Jag har gjort roliga kompis-resor, jag har Ă€tit alldeles för mycket godis, jag har haft min livs bĂ€sta midsommar, jag kommer inte ihĂ„g hur jag firade min födelsedag, min Ă€lskade syster Gisela har fĂ„tt barn, jag har sovit för lite, jag har tagit SM-silver i lĂ€ngdhopp och satt pers i Finnkampen, jag har gjort comeback efter snart tre Ă„rs frĂ„nvaro i mĂ„ngkampen, jag har kĂ€nt mig övergiven och ensam stundtals men Ă€nnu fler gĂ„nger övervĂ€ldigad av all den kĂ€rlek som finns omkring mig.
img_nadja-midsommar-liten

Vid sjön hos mamma...

Jag har insett att jag vill ha en hund, att jag trivs med att ha lillasyster Bella hos mig om dagarna, att kommunikation och öppenhet Àr nÄgra av de viktigaste bitarna för att ett förhÄllande till en annan mÀnniska ska fungera, att jag har en sjuk kÀrlek till skor och att jag visst klarar av att stiga upp tidigt pÄ morgonen och trÀna om jag behöver. Jag har blivit en tavla pÄ Bosön, mammas mops Margot fick tre valpar tillsammans med maken Malte, jag har kommit underfund med att jag Àr tokig i att duscha och jag Àr fortfarande svag för kÀrleks-filmer.
img_3623

Coach Leffe och jag pÄ Finnkampen

Jag har ett fantastiskt team omkring mig med huvudcoach Leffe i spetsen och i Är skulle min/vÄr OS-dröm gÄtt i uppfyllelse, men efter tvÄ knÀoperationer och Är av osammanhÀngande trÀning sÄ blev det aldrig riktigt realistiskt. 2012 lÀrde jag mig att det Àr sÄnt som hÀnder. Drömmar hÀnder inte bara. De Àr ett resultat av ett lÄngsiktigt arbete och en stor portion tÄlamod under lÀngre tid. Tid, det var den som blev knapp och jag kunde inte komma upp till den nivÄn dÀr jag behövde vara för att platsa pÄ ett OS. I Är lÀrde jag mig att det inte Àr sÄ farligt att misslyckas och att min dröm lever vidare sÄ lÀnge det brinner inom mig. 2012 har blivit startskottet för nÄgot nytt och nÄgot hÄllbart. Jag Àr frisk och har klarat av en hel sÀsong. Jag Àr passionerad och jag Àr beslutsam. I Är fick jag visa nÄgra av de resultat som jag har vetat att jag har inom mig. Till nÀsta Är hoppas jag fÄ visa bÄde er, och mig sjÀlv, mer. 2012 blev Äret dÄ jag totalt dissade bloggen till och frÄn, perioder av tomhet och en ovilja att dela med mig slukade mig och det kÀndes ibland meningslöst att skriva hÀr. Jag satt mÄnga gÄnger med fingrarna hÀngande över tangentbordet, som för att vÀnta in en skriv-attack. Men det kom vÀldigt sÀllan nÄgon och jag stÀngde av datorn och gjorde nÄgot annat istÀllet. I Är fick jag se Bella lyftas upp i Dirty-Dancing-lyftet, jag har köpt blombuketter till mig sjÀlv, jag har upplevt ett av mina bÀsta lÀger nÄgonsin nÀr jag Äkte med klubben till Nerja och jag tror att jag har hittat en ny bÀsta vÀn.
kusiner-tva

Kusin Rickard och syster Bella i Karlskrona

Stora hjÀrtan har krossats, smÄ likasÄ. Jag har fortfarande inte kommit pÄ min största rÀdsla hÀr i livet men jag vet sÄ mycket som att jag inte vill förlora dem jag Àlskar. Jag har dragit en baksida, jag svÀr inte mindre Àn tidigare Är, jag hittar aldrig nÄgon frukost jag verkligen gillar och jag tror alldeles för ofta pÄ att ge mÀnniskor en andra chans. Jag har förelÀst pÄ olika stÀllen och jag har gillat det, jag tror pÄ styrkan i nÀrhet och fysisk kontakt och jag har kramats mycket. I Är fick pappa trösta mig nÀr jag ringde och var knÀckt. Han var sÄ lugn och förklarade att jag Àr stark och att jag klarar allt. Han kallade mig "Nadis" och sa med beslutsam röst att det "bara Àr att skita i det!" och "Äk till en vÀn och ta det lugnt. Du kan alltid komma hem om du vill". Mitt 2012 Àr fortfarande inte över och jag ser fram emot tvÄ underbara mÄnader till innan Äret blir 2013... Jag ska fira in det pÄ lÀger tillsammans med mina klubbkompisar. Jag kÀnner mig sÄ trött och tom nu. Jag har skrivit sÄ mycket. Jag skulle behöva en kram. Min syster Àr i Florida pÄ beachvolleyboll-lÀger och klockan Àr mycket sÄ jag fÄr krama om mig sjÀlv. Tills det ljusnar. DÄ kramar jag nÄgon annan. Kramar pÄ det hÀr sÀttet tills vi hörs igen. Nadja

Livet Àr lugnt och trÀningen gÄr bra

leffe-och-jag

Leffe & Jag

Min kopp te var löjligt god idag. Chai. Det Ă€r mitt favorit-te. Jag dricker det hellre Ă€n vatten nĂ€r jag Ă€r törstig. Okej, inte under trĂ€ning men nĂ€r som helst annars pĂ„ dagen. Jag har trĂ€nat mitt första pass för dagen: 5 km jogg och cirkeltrĂ€ning pĂ„ det. Idag var vi ett helt gĂ€ng som körde och det var SÅ jĂ€kla kul! Det blir ett helt annat GO nĂ€r man Ă€r fler som peppar varandra. Jag har tidigare tyckt att det har varit jobbigt att trĂ€na med andra för jag har alltid kĂ€nt att det har blivit sĂ„ mycket snack och för lite trĂ€ning. Men med dessa personerna funkade det fint! Vi pratade innan och efter och körde nĂ€r vi skulle 🙂 NĂ€sta mĂ„ndag blir det samma sak! Att hitta nya trĂ€ningskompisar kan verkligen vara en motivationshöjare. TĂ€nk pĂ„ det om ni tycker att ni har det aningen trĂ„kigt pĂ„ trĂ€ningen för tillfĂ€llet. Mitt liv Ă€r lugnt och skönt för tillfĂ€llet. Jag vĂ€ntar pĂ„ att veckorna ska gĂ„ sĂ„ att jag fĂ„r Ă„ka ner till min familj i Karlskrona. Min syster har blivit mamma och min mor har fĂ„tt tre mopsvalpar som jag fortfarande inte har hĂ€lsat pĂ„. Jag vill hem och skratta och fĂ„ energi och kĂ€nna mig Ă€lskad igen. Det Ă€r underligt att den staden som jag en gĂ„ng flydde ifrĂ„n för snart sju Ă„r sedan idag Ă€r den staden som alltid fĂ„r mig att Ă„terhĂ€mta mig bĂ€st. I somras Ă„kte jag hem innan jag skulle tĂ€vla, just för att fĂ„ bli sĂ„dĂ€r barnsligt lycklig. Och det funkade. Jag tĂ€vlade med ett lĂ€ttare inre. Har ni ocksĂ„ nĂ„got sĂ„nt dĂ€r stĂ€lle som ni sticker till nĂ€r ni inte kĂ€nner er i balans eller bara vill mĂ„ extra bra? Har ni kanske nĂ„gon person ni vĂ€nder er till? Eller kan musiken hjĂ€lpa er? Jag mĂ„lar naglar samtidigt som jag skriver till er. FĂ€rgen Ă€r blĂ„. Jag har haft orange-röda en vecka nu sĂ„ det var dags för förĂ€ndring 😀
img_3033

LÄng vÀg...

Om nĂ„gon timme Ă€r det dags för pass tvĂ„. DĂ„ blir det hoppstyrka, barfota och med musik pĂ„ högsta volym 🙂 MĂ„ste göra mig i ordning! Hörs vidare, Kramar Nadja

Har jag ens nÄgra lÀsare kvar?

img_0238

PĂ„ middag med Bella & Petter

Hej kompisar! Vilken vĂ€rdelös underhĂ„llare jag Ă€r ! Försvinner lĂ€ngre och lĂ€ngre för varje gĂ„ng jag lovar att jag ska skriva mer "nĂ€sta gĂ„ng". Jag Ă€r som en olycklig kĂ€rlek - ointresserad och lovar mer Ă€n jag hĂ„ller (haha, halshugg mig inte för det dĂ„liga uttrycket) FörlĂ„t mig. Jag har precis börjat min hĂ„rdtrĂ€ning för hösten 2012 och mot inomhussĂ€songen 2013. Jag har kört i en vecka nu och har trĂ€ningsvĂ€rk konstant. Jag Ă€lskar det ! Även om min syster Bella fĂ„r stĂ„ ut med mitt gnĂ€ll dagligen. Jag gillar att gnĂ€lla för dĂ„ kĂ€nns det Ă€nnu lite mer hur hĂ„rt jag har jobbat 😀 Jag springer i backar, kör lĂ„ngdistans (30 min hittills men jag ska upp i 50 min som mest), trĂ€nar allmĂ€nstyrka pĂ„ Ultimate Performance i Sollentuna och sĂ„ trĂ€nar cirkeltrĂ€ning. Jag har inte ont nĂ„gonstans och det gör mig lika förvĂ„nad varje gĂ„ng jag kommer till trĂ€ningen. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att jag tĂ€nker "undrar om det kommer en kĂ€nning idag?" men jag försöker att vara positiv och stanna vid att vara glad och undvika att bli orolig.
img_0160

Bilder: Peter Holgersson

Jag har haft en bra period sedan Finnkampen. Jag har vilat och Ă€tit gott och ibland har jag samlat lite extra krafter genom att Ă„ka runt med min bil och lyssna pĂ„ musik.  Idag nĂ€r jag Ă„kte ner till vattnet och stĂ€llde mig med nosen mot vĂ„gorna sĂ„ parkerade tvĂ„ bilar pĂ„ var sin sida om mig och i bĂ„da bilarna sitter det pensionĂ€rspar. De tar fram sina termosar och en pĂ„se med nĂ„got som ser ut som nybakade kanelbullar. De skrattar och pratar och jag blir givetvis - kĂ€nslig som jag Ă€r - alldeles tĂ„rögd och tĂ€nker att det dĂ€r Ă€r sĂ„ vackert! Vem vet hur lĂ€nge de har varit tillsammans egentligen, de kanske just har trĂ€ffats och Ă€r nykĂ€ra, men jag förestĂ€ller mig att de har levt ett helt liv ihop och imponeras av att de fortfarande tar sig ut mot havet för att fika och umgĂ„s. Och jag förvĂ„nas över att jag ser TVÅ "sĂ„dana" par samtidigt! Jag har fĂ„tt för mig att jag ser den dĂ€r kĂ€rleken mindre och mindre men idag fick jag en riktig boost av hopp. Kan nĂ„gon snĂ€lla leta i tidningen och dubbelkolla sĂ„ att det inte var nĂ„gon form av pensionĂ€rstrĂ€ff jag rĂ„kade hamna i? Visserligen spelar det ingen roll för dĂ„ visar dem ju prov pĂ„ samma anda: att vilja leva, uppleva och göra saker men jag tycker sĂ„klart att den dĂ€r kĂ€rlekstanken Ă€r mer lockande 🙂 Jag har precis Ă€tit upp min fetaost-sallad och ska snart bestĂ€lla in min latte. Jag lyssnar pĂ„ nyfunnen musik och messar med mina vĂ€nner. Jag försökte att sova en timme innan men kĂ€nde mig pigg och gick ner till fiket istĂ€llet. Min syster messar mig hela tiden om att jag ska hjĂ€lpa henne och hennes kompis Jossan med att kasta bollar till dem pĂ„ Bosön senare ikvĂ€ll. Bella (syster) har nĂ€mligen börjat spela volleyboll och har verkligen blivit biten. Nu vill hon trĂ€na hela tiden. Hon har till och med bokat en resa till Kalifornien om tvĂ„ veckor. En trĂ€ningsresa. Hon Ă€r sĂ„ hĂ€rligt spontan och HON LEVER!  Hon Ă€r en sĂ„dan som kommer att sitta med sin man vi havet och kĂ€ka kanelbullar och hĂ„lla sig ung i sinnet tills hon passerar 100-strecket. Mmmmm... nu har min latte kommit! Den var god. KrĂ€mig. Varm.
img_0156

Visdomsord

Det Àr en vacker höstdag ute idag. Jag Àlskar nÀr löven fÄr en orange-gul-röd fÀrg och lÀgger sig som ett tÀcke över marken. Min hÄrdtrÀning innebÀr att jag fÄr springa över löven nÀstan varje morgon och tro det eller ej men jag njuter av det! Jag fÄr bÀttre kondition för varje pass och jag Àr smÀrtfri i kroppen. En otrolig kombination. Jag har ingen bra knorr eller avrundning pÄ mitt inlÀgg sÄ jag avslutar bara sÄhÀr. TvÀrt och lite stelt. Tills vi hörs igen - Ta hand om er. Kramar Nadja

Nadja Casadei
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.