Glad, gladare, Nadja…

Att känslor kan pendla så fort fram och tillbaka. Att harmonin i en gren kan försvinna så drastiskt för att sen komma tillbaka lika fort. Jag blir lika förundrad varje gång över hur den här grenen som kallas spjut funkar. Idag satt det mesta där det skulle igen. Jag hittade trycket i bröstet. Hittade rytmen och avslappningen och jag fick återigen kasta över 40 meter!!! Det har jag inte gjort sen jag kastade i Sydafrika för några månader sen. Men idag var det BÄTTRE än i Sydafrika, för jag kastade med KORT ansats!!

Jag har lite ont i höger biceps och kunde inte använda armen lika mycket som jag brukar göra… kanske det var det som var hemligheten idag? Precis när passet var slut så sa Anders: “Jaha, vad sägs om ett träningspass på tävling i helgen då?” och jag tänkte väl att det kunde vara roligt så nu kanske det blir tävlingsdebut på fredag. Huvudcoach Leffe verkade också gilla idén så vi får se hur det blir. I så fall blir det bara på den korta ansatsen och med VÄLDIGT lugn hastighet, men det kan ändå vara bra att få igång “tävlings-Nadja” lite smått även om det inte blir precis så som jag hade tänkt mig min tävlingsstart utomhus 2010.

Nu ska jag njuta av min glädje och dricka lite kaffe i min soffa. Till sist vill jag skicka en tanke till Jenny Kallur som efter år av skador äntligen kom tillbaka så fint till tävlingsbanan för att några tävlingar senare få en känning i baksidan… Båda systrarna har verkligen kämpat länge med sina skador så nu får det faan vara nog!