Träningen går framåt!

 

Det är med ett leende på läpparna som jag tittar tillbaka i min träningsdagbok och på alla de planeringspapper som jag fått av Leffe. Jag har nämligen kunnat köra ALLT som vi har velat för första gången sedan jag kom upp hit för snart fem år sedan. Det är helt otroligt! Jag trodde faktiskt knappt att vi skulle ta oss hit. Förra säsongen kunde jag inte köra den hoppstyrka jag ville och jag kunde inte hoppa höjd. Och inför min inomhussäsong fick knappt springa någon häck alls! Så ni kan ju tänka er hur förväntanfull jag är

Visserligen så vet jag att jag behöver ännu mer av den här formen av träning innan det ger dem resultat jag vill och jag behöver köra på med det här hela nästa hårdträningsperiod också, men just nu känner jag bara glädje och lättnad över att jag kan TRÄNA ordentligt!

Jag känner mig mer stabil i allt jag gör och börjar känna en säkerhet i höjdhoppet vilket nästan gör mig rörd till tårar… det var så längesedan jag kunde hoppa höjd FRITT och utan att behöva tänka i varje hopp jag gör! Ja, nästan 8 år sedan…

Idag ska jag köra sprint på morgonen och överkropp på kvällen. Jag har fått en ny sprint-kompis i Anna Sunneborn som ska vara med och utmana mig lite i löpningen och starterna. Kul som fasen! Hon är alltid så positiv och glad och peppande och det är alltid bra att omge sig med den typen av människor.

Så tills vi hörs igen: var rädda om er! Kramar i massor // Nadjis

Ps. Tack Daniel för din hjälp under mina sprintlopp i lördags