Snart blir det intervjuer!

 

Snabb uppdatering! Träningsvärken är här, precis som jag trodde! 500-ingarna var jobbigare än jag hade räknat med. Känns som om att det var hundra år sedan jag tränade sist. Leffe sa att det såg bra ut. Jag har aldrig hört honom ljuga men jag tror att detta var hans debut

Tack Christer B för ditt fina tips om mobilen! Så fort jag får lite tid över så ska jag till mobil-sjukhuset med min dumma Ericsson. Och du: tack för att du stöttade mig på SM! Du gav mig kraft där borta i hörnan. Speciellt när du sa: “Jag vet att du tar det!” Det lyfte mig!

Oj! Nu glömde jag ju helt bort varför jag egentligen skriver! Haha! Jag skulle ju berätta för er att snart börjar min lilla följetong med intervjuer. Jag tänkte att ni alla ska få lära känna mina team-medlemmar lite mer och har därför gett dem några frågor som dem ska svara på

Först ut kommer att vara Miss-Li. Min kära styrketränare. Jag räknar med att börja med detta i veckan… kanske redan imon!

Till Bosön nu för andra passet. Löpstyrka med vikter blir det. Yippie! Starka kramar till er alla.

NU BÖRJAR HÅRDTRÄNINGEN!

 

Ä N T L I G E N !!!  Jag känner mig kanske inte 100 % i hela kroppen men jag är så pass frisk att jag får inleda min hårdträning för 2010 och det känns så inspirerande och roligt att jag skulle kunna ta med mig tältsängen till Bosön och sova där de närmsta två månaderna. Men nu ska vi inte överdriva. Alla vet vad som händer med lusten när man överdriver - den dör. Och det vill vi inte

Idag blir det extensiv löpning i form av 500-ingar och sedan styrka för överkroppen. En galen träningsvärk ligger och väntar runt hörnet alltså. Jag ser att den kikar fram med sin pigga små ögon, fnissar lite och säger “Nu du Nadja, nu kommer du inte att kunna sitta eller ligga eller gå normalt på ett tag”. Vilken söt liten kompis den där fröken träningsvärk.

Jag drar till Bosön nu och återkommer med rapport om det inte är så att till och med fingrarna värker… Jag vet, inte alls troligt men Leffe är en överraskningarnas man och kan mycket väl ha kommit på en träningsmetod för mina händer

Kramar till er i solen (som skiner som aldrig förr)!

Winnerbäcks bok till Nadja!

 

Blir såååå rörd! Är i Karlskrona och hälsar på familj och vänner och andas in min barndomsluft. Kul, händelserikt och väääldigt stressigt. Som alltid när jag sätter mina fötter i den här världen. Jag vill träffa allt och alla och vill inte missa något. Ingen bra kombination det där. Som upplagt för ett schema som aldrig håller. Men vad faan! Vad gör det? Jag känner mig glad och upprymd.

Över till det som gör mig rörd - lillasyster Bissans 27 års present till mig!! Jag fick Winnerbäcks textsamling över 112 sånger! Vilken jäkla klockren present till mig som skulle kunna dö stående medan jag läser hans lyrik. Jag skulle vara så inne i hans värld så jag skulle inte ens besvära mig med att trilla ihop om hjärtat stannade där och då. TACK BISSAN! Du har verkligen tänkt till

 

Ska packa nu. Vi drar mot huvudstaden om några timmar. Vi är fyra stycken i bilen så det kommer att bli en rolig resa. Raz och PJ (bröderna Jonsson/beachspelarna) ska med upp och de har lovat stå för musiken. Vi får se hur det går!

 

Paula höll mig sällskap

 

Igår fick jag mysigt systerbesök och det var INTE Bella för en gångs skull

Storasyster Paula har startat en egen mäklarfirma tillsammans med några gamla arbetskamrater och var här i Stockholm för att genomgå en utbildning. Hon är så duktig syster yster! Givetvis passade vi på att ses och hade en riktig liten “snack-kväll” om allt och inget. Jag var mest sur över att min idiotmobil av märket Sony Ericsson W890i bara stänger av sig HELA JÄVLA TIDEN!!! KÖP ALDRIG EN SÅN! Ni kommer att bli galna!!! Och Paula var irriterad över en person i Karlskrona som är omogen och bara vill förstöra för henne och hennes karate. Så vi var allmänt tjuriga och gnälliga. Det var tur att ingen annan än vi själva hörde oss. Vi hade blivit kallade både “negativa”, “hopplösa” och “skitspridare” tror jag

Vi bakade scones och drack te och tog en massa roliga bilder. Sen var vi löjligt trötta och la oss i sängen tidigt med våra datorer i högsta hugg. Redan då hade vi tröttnat på att höra varandras tjat och tänkte att det nog var bättre att hitta en glad skit att chatta med på MSN istället. Härligt var det i alla fall och idag åker jag ner till Karlskrona och tänker ge igen med att besöka Paula det första jag gör imorgon fredag

 Nu ska jag äta lunch! Vi hörs imorgon. Torsdagskramar till er

 

 

När man är sjuk…

 

… gör man så lite man bara kan! Å allra bäst blir det om man kan vara sjuk samtidigt som någon annan. Då slipper man dö av tristess på dagarna.

Bella har fått ögoninflammation och jag har min envisa, äckliga, segdragna förkylning som bara inte vill ge sig av… Såhär har det sett ut hemma hos mig de senaste dagarna:

Upptäck Niklas Krog!

Efter VM i Berlin i somras var det många som hörde av sig till mig med fina ord, peppande mail och kommentarer om att det skulle gå bättre i framtiden än vad det nu gjorde på mitt första mästerskap i karriären. Jag blev otroligt glad och smickrad över allt stöd jag fick och jag passar på att tacka er alla återigen. En av dessa personer som fick mig lite gladare var Niklas Krog. Jag tyckte alltid att han skrev så roliga saker i sina mail och att han kunde formulera sig på ett sätt som fick mig att skratta och må bra. Nu förstår jag varför. Han är författare! Och en väldigt duktig sådan! Kolla in TV-klippet med honom här nedan:

 

Jag har fått två av hans böcker men har ännu inte haft tid och ro att läsa dem, så tyvärr så kan jag inte säga min mening om hans verk (mer än det jag sa ovan: att han är duktig). Men ge mig några månder till. Sen ska ni få en recension av mig

Min förkylning hänger fortfarande i och jag tror att jag köpte halva apoteket igår… men har det hjälpt? Njae, föga… lillasyster Bella har det lika jobbigt och ligger hemma i sin lägenhet med en fruktansvärd ögoninflammation! Jag är ledsen att behöva vara så hård: men hon ser förjävlig ut. Skönt att vi är två om den saken.

Trots att jag inte har några som helst krafter kvar så LÄNGTAR JAG SOM ALDRIG FÖRR efter min träning! Jag vill börja hårdträna NU! Jag antar att jag snällt får vänta några dagar till…

Mot tekoppen… KrAmAr

Vill ni se SM längdhoppen?

Eftersom jag inte kan tävla i mångkamps SM denna helgen på grund av min envisa förkylning/magsjuka så får jag gotta mig lite till i förra helgens tävlingar

Om ni inte visste det så sändes allting live på nätet. En otroligt smart grej! Min pappa satt nere i Karlskrona och följde hela min tävling. Det visste jag inte innan han sa det så jag blev helt chockad när han ringde och sa: “Varför såg du så sur ut efter 6.23 - hoppet!?” Om ni vill se längdtävlingen (och alla andra tävlingar under söndagen såklart) så kan ni gå in på den här länken.

Filmen är ca fyra timmar lång, så för att ni inte ska behöva sitta och leta så har jag hittat tiderna åt er för mina hopp.

Hopp 1: 27 min in i filmen - Häckpresentation och start: 56 min in i filmen - Hopp 2: 1.05 in i filmen - Hopp 4: 1.35 in i filmen - Hopp 5: 1.46 in i filmen - Hopp 6: 1.55 in i filmen - Prisutdelning: 2.10 in i filmen.

Mångkamperna i Sätra är i full gång och Slangen leder den manliga sjukampen nu när dag två drar igång. Även kvinnorna har startat och Jessica Samuelsson leder än så länge men jag tror personligen att Ellinore Hallin kan bli farlig efter höjden. Hon har visat fin form hela vintern och hon är en härligt positiv och glad och sprallig tjej och det vore kul om hon fick lyckas det där lilla extra

Följ deras tävling med kontinuerlig och snabb uppdatering här!

Själv ska jag hoppa in i duschen. Försöka tvätta bort min förkylning! Sen ska jag se om jag orkar städa lite i lägenheten. Niklas var här igår och hämtade lite av sina saker och det är alltid först när saker försvinner som man lägger märke till alla dem där små dammtussarna som ligger överallt…

Skicka mig friska kramar! // Tiggy

Inget mångkamps SM för min del…

 

Jag funderar på om det här var oväntat. Och jag kom just på att det var det inte. I två dagar har jag varit magsjuk. Haft kramper och mått illa och nu har jag blivit blixterförkyld och har lock för öronen så jag faan inte hör någonting…

Jag trodde att det skulle bli bättre igår men så kom det tillbaka inatt och nu känner jag mig inte alls okej. Detta betyder att det inte blir något mångkamps SM för mig i helgen. Leffe och jag hade sagt att om jag kunde träna idag så skulle vi ha kört tävlingen. Två dagar av sjukdom veckan innan en tävling tror jag inte gör så mycket men nu är jag inne på min tredje och jag känner att krafterna inte är vad dem borde vara

Jag har i alla fall fått flytta hem till min lägenhet igen så jag kan ligga i min egen säng och kurera mig. Det känns jäkligt bra. Men samtidigt väldigt ensamt… vi var ju två som bodde här förut och då kändes inte lägenheten lika stor som den gör nu. Men jag vänjer mig säkert snart. Och gör jag det inte så får jag väl byta ner mig till en tvåa.

Tillbaka till SM i helgen. På slangens hemsida kan ni läsa en massa roligheter om just SM! Gör det! Om ni vill ha ännu mera information så finns det förstås på friidrott.se också. Tävlingen skulle först ha gått i Västerås men på grund av all snö på taket så valde man att ställa in och tävlingarna får istället avgöras i Sätrahallen.

Tekokaren klickar därute i köket och jag ska fylla på min kopp. (Hoppas det inte är någon hälsoguru som läser mina inlägg. Jag skulle nog få en fet smäll för alla koppar te jag dricker om dagarna! Haha)

Värme till er alla ikväll! Kram Nadja

JEM - Nostalgi och glädje!

 

Satt och kollade igenom gamla mail eftersom jag vet att jag är världssämst på att besvara mail och ville veta att jag inte hade glömt något/någon. Då hittade jag ett gammalt mail från “min” sköna fotograf Hasse Sjögren! Det var ett mail med bilder från JEM i Grosseto då jag var 18 år… Tårarna kom direkt! När jag tittade på bilderna kände jag all den värme, glädje och lustfylldhet som jag vet att jag kände just i det ögonblicket. Jag och Carro på ett JEM där vi skrek och dansade och skrattade. Vi sjöng “Du kan! Inget berg är för brant! Om du tror blir det sant!” så högt att funktionärerna fick lov att säga till oss att lugna ner oss. Tror ni att vi gjorde det? Inte alls. Vi fortsatte bara att njuta av vårt äventyr och vår upplevelse och peppade varandra tills våra röster inte längre bar.

 

Jag vet att det kan låta löjligt, att det kan låta som om att jag är kvar i en tid som inte alls längre finns, men jag saknar Carro och vår lek! Jag saknar det stödet vi gav varandra och den kärlek vi delade för sjukampen. Jag saknar det lättsamma, det enkla, det oförstörda. Jag saknar Carro som hon var innan media åt upp henne. Jag önskar att hon bara hade fått vara som hon alltid har varit. Att människor bara hade låtit henne vara, låtit bli att peta i det som var så fint! Jag skulle vilja tävla med henne nu. Jag skulle vilja att hon var kvar i sjukampen och sjöng dem där sångerna med mig! Nu får ni inte missförstå mig: Carro är fortfarande Carro med alla dem fina kvaliteter bara Carro har. Men det sista året hon tävlade i sjukampen såg jag på henne att det inte var LIKA roligt längre… Och man kan ju fundera på varför det blev så? Var det för att hon hade vunnit allt? Blev hon mätt? Eller berodde det på den lilla droppen som till slut gör hål i stenen; människor som under många år klagade på hennes beteende och hennes sätt att vara? Jag kan bara spekulera. Jag kan bara tro en massa om allting. Och det gör jag också. Och jag säger bara till alla er därute som snackar skit om människor som lever som dem vill och som tycker att det är obehagligt med människor som sticker ut och är det där lilla extra: Låt dem vara! Låt dem växa och väx själv om det är så jobbigt att andra tar plats! Gör något vettigt själva och fokusera på era egna drömmar istället för att klanka ner på andras! Ta en titt på ditt eget beteende och dina egna fördomar innan du är negativ mot en annan människa.

Min magsjuka är lite bättre idag och jag ska betala lite räkningar och skriva ner en mental övning som jag har fått i uppgift av min mentala tränare William… Sen ska jag packa mina saker för idag ska jag få tillbaka min lägenhet!

“Ta oss i land igen - in till förvandlingen!”

Kram och kärlek till er

Ingen träning med Kajsa idag…

Idag skulle jag egentligen ha tränat med Kajsa för första gången men den tur jag har haft hela denna vinter verka hålla i sig: Jag går och blir sjuk! Jag har ju skrivit att jag känt mig lite krasslig till och från i säkert två månder nu men att ingenting har brutit ut. Nu går jag här och fryser som en idiot och tror att jag ska spy var tredje minut. Jag har lyckats få i mig två knäckebröd på hela dagen och känner mig slut på kraft. Min kompis Challe berättade att hon hade fått vinterkräksjukan och jag kan ju meddela att det är så det känns för mig också…

Jag har svalt vitpepparkorn på inrådan från Vendela och det ska tydligen göra mig frisk. Jag litar på henne! Om någon dag kommer jag att vara back on track och kan förbereda mig för mångkamps SM (som för övrigt är inställt i Västerås och istället ska gå i Sätra).

Nu ska jag försöka sova. Om inte magen börjar krångla igen… Hoppas ni är friska därute! Idag får ni inga kramar från mig, jag vill inte smitta er

// Tiggy

« Föregående sida — Nästa sida »