Nadja loves London

Kan man springa ihjäl sig…

 

graslopp-gor-mig-glad

... om det ändå vore gräslopp!

…. så gör jag nog det snart!!!!

Jag är ledsen att det har tagit så många dagar för mig att uppdatera hemsidan med information till er… men jag har faktiskt vandrat lite på knäna. Jag har varit så trött, så trött. Jag har tränat två pass varje dag och sprungit lopp som fått mig att fundera på hur dum i huvudet jag egentligen är som utsätter mig för det här frivilligt! Jag har kört min tuffaste vecka någonsin under min tid med Leffe (nej rättelse, faktiskt inte bara under hans tid utan även den tuffaste som jag någonsin kört med NÅGON!) och det har verkligen tagit på mina krafter. Men fan vad nöjd jag är!

Jag har sprungit 500-ingar, 400-ingar och 120 m:s lopp hela veckan lång. På detta hoppstyrka, kaststyrka, bålstyrka, allmän styrka, ja för katten, säg vilken form av träning ni vill - jag har kört den! När jag hade 2*3*120 meter så trodde jag på ALLVAR att jag skulle dö där och då. Vid närmare eftertanke så tror jag nog att jag var vid gränsen och vände. Jag låg vid kulringen och gnydde. Försökte resa mig men benen ville inte bära mig. La mig på rygg, la mig i fosterställning, ställde mig på alla fyra och så la jag mig ner igen. Inget var bekvämt. Tänkte: “För attan Nadja din mes! Upp igen! Inte kan du dö här! Det är bara lite mjölksyra! Ingen dör av mjölksyra!” och så vände jag tillbaka. Skällde lite på Leffe för att hela kroppen gjorde så j*vla ont och tänkte för mig själv att folk som inte har sprungit dessa lopp på den här procenten inte vet vad smärta är.

leffe-3

Han kanske ser snäll ut, men...

Idag hade jag mitt sista sprintpass och det var ett “genomblödande pass” som innebar 4*400 m och 1*300m. Men jag kan ju säga att om jag så hade gått dessa loppen så hade mina ben upplevts som betongpelare. H E R R E G U D vad kroppen är sliten! Men tänk vad pigg jag kommer att få vara till mångkampsfesten i Götzis! :)

Jag äter lite mellanmål nu, för än kan jag inte knyta ihop säcken för vecka 12… jag har kaststyrka, baksida och bålstabilitet kvar innan jag kan gå och lägga mig för kvällen. Åh, jäklar vad jag ska sova!

Pappa, jag ringer och ringer men du svarar aldrig! Skärpning :)

Jag hoppas att det är okej att jag stjäler lite av er styrka och energi därute? Så får ni tillbaka det av mig när jag piggnar till igen.

Kramar Tiggy

Kommentarer

7 kommentarer på “Kan man springa ihjäl sig…”
  1. Miss Li skriver:

    Hahahahaa…när jag var yngre så trodde jag att samarin var bra för MJÖLKsyra!! Så mitt råd är, ta en samarin innan dina lopp :D

    Å duuu…ladda ladda…på onsdag är du MIIIIIN!! :P
    Då ska vi ha ett lika härligt och fantastiskt pass som förra onsdagen, det var härligt! :)

    kräääm

  2. Niklas Krog skriver:

    Hahahaha! @ Miss Li. (Å Leffe.) Härligt med motivera(n)de tränare! Man vill ju inte att det ska finnas minsta lilla kvar när passet är över. :)

    Någon energistöld är det knappast, Nadja. Vi som läser blir ju jätteglada av att veta vilket helvete du har. :p

  3. Anna skriver:

    Nadja!!!!!!!!!!!!Jag hade så gärna velat se detta lopp i hallen när du fick så mycket syra=)
    Fan,vad jag skratatde när du berättade det=)
    Du är är stor förebild för mig och en riktigt bra vän!!
    KRAM!
    A

  4. Anna skriver:

    Skrattde menade jag men det fattade du säkert:)))

  5. Niklas skriver:

    Eller var det kanske s-k-r-a-t-t-a-d-e Anna menade? Men vi fattade allihop. :)

  6. Sanna skriver:

    Haha! Fan vad ni är roliga då! :-D

  7. Nadja skriver:

    Jag gillar era kommentarer :)

Säg vad du tycker!

Nadja loves London