Lite om sydafrikaträningen

Så äntligen en liten sammanfattning av lägret i Sydafrika! Jag vet att jag har väntat länge men det är för att det har hänt så mycket saker samtidigt och jag har tänkt att en sammanfattning kan man alltid lägga in när man vill, det är alltid aktuellt, men en idrottsgala eller ett hajdyk bleknar med tiden. Därför har dem ämnena fått komma först denna gången.

 

 

 

 

Vårt fokus med lägret låg på att spetsa till träningen och göra allting mera kvalitativt. Färre hopp och lopp och kast men mycket snabbare, högre och längre. Det som funkade absolut bäst var spjutkastningen (tänka sig!!), löpningen och längden. Jag fick göra två träningar med kast över 40 m i spjut vilket var en fantastisk kick! Jag var lycklig och glad hela dagen! Nej, hela den veckan faktiskt. Jag gjorde ett snabbt lopp på 200 m och var som en vessla de sista 10 metrarna in mot plankan i längden. Vi mätte hastigheten där tillsammans med några tyskar som hoppade samtidigt och både Leffe & Lars ( en oerhört duktig tränare från Danmark. Har tränat sin fru som gjorde över 7 m!) undrade vad som hände Nu handlar det ju inte bara om fart utan också om vad jag gör med den när jag väl kommer fram till plankan. Så detta betyder inte automatiskt att jag kommer att persa så att det stänker om att när jag väl börjar tävla. Men testet visar ändå att det finns kapacitet och det känns som ett skönt kvitto.

Jag känner att jag har hittat en bra stabilitet i kulan också. Och ännu roligare blev det när vi tog hjälp av “Limpan”, Slangens tränare. Där fick både Leffe och jag många nya goda tips att jobba med framöver.

Det som vi har jobbat minst med har varit höjden och häcken. Detta beror som vanligt på mitt vänsterknä och vi vill inte puscha det för hårt och har därför gjort ett medvetet val att inte träna dessa grenar så mycket. Även om det är tråkigt så känns det smart med tanke på att det faktiskt är utomhussäsongen som räknas!

Även styrkan har gått framåt och jag persade i hängande frivändning. Det är en övning som jag inte alls tränar speciellt ofta. Jag kör alltid mina frivändningar från golvet i vanliga fall. Det är bara när det närmar sig tävling och då jag ska bli extra explosiv som jag gör rörelsen kortare och snabbare.

Syster Bella har gjort stora framsteg också! Hon har kunnat hoppa längd på flera pass. Det har hon inte klarat av tidigare. Hon ser starkare och spänstigare ut och jag tror att hon kommer att vara tillbaka på banan snart igen

Nu bär det av till sängen. Eller vänta, duschen först! Haha, det var nära att jag glömde det. Hur äcklig får man bli?

Kramar till er. Sov gott och sött. Nadja