Ingen rubrik kan täcka allt detta

Sitter här hemma i vårt mysrum och jag håller på att frysa ihjäl. Vart kommer kylan ifrån? Jag har två tröjor på mig och en övertröja OCH en filt och jag är fortfarande kall! Jag kan ju lova er att det inte handlar om att jag har för lite underhudsfett, efter all det skräp jag har ätit den senaste tiden så rullar jag snart fram. (Jag vill inte se en enda kommentar om ämnet från dig mamma nu när du vet hur det verkligen ligger till).

Veckorna har flugit förbi och jag är mitt uppe i min hårdträningsperiod. I somras trodde jag aldrig att jag skulle komma hit. Det kändes så avlägset. Jag tränar på väldigt bra och känner mig mycket starkare nu än jag gjorde vid samma tid förra året. Jag märker att kroppen har anpassat sig till hårdare träning och att den är mer förberedd nu än tidigare. Det ska bli kul att se hur utvecklingen blir i vinter!

I ett av mina tidigare blogginlägg berättade jag att jag fick den stora äran att vara kranskulla på Lidingöloppet. Jag har samlat mod i flera veckor nu och tänker faktiskt lägga ut en bild på mig själv i folkdräkt! Kan ni tänka er? Nej, klart ni inte kan. Men jag chockar gärna.

Förra helgen var stora delar av friidrottsgänget ute på lite partaj. Vi var först hemma hos “slangen” och sedan åkte vi in till “V” för vidare dans och galenheter. Jag vet att många tror att friidrottare är tråkiga människor och att vi aldrig släpper loss. Men när vi inte har någon träning och när vi har utrymme att vara lite mer oseriösa än vanligt (nu menar jag INTE att folk som är ute och festar är oseriösa!) så släpper vi loss vildkatterna inom oss och allting runt omkring oss lyser upp. Vi kan faktiskt också vara vakna till solen skiner upp i öster och vi kan göra nattliga “restaurangbesök” i form av McDonalds. Inte för att det händer sådär super ofta men när det väl händer så känns det desto roligare och allting vi gör blir lite mer överdrivet. Om jag nu får lov att tala för oss alla?

 

 

Min mammas sambo Allan fyllde år i söndags och det firade vi med en brunch på Villa Källhagen. Tränaren Leif med sin dejt Ewa var också med och gud så trevligt det var. Men oj så mycket godsaker det fanns! Och så synd att min karaktär har gått i dvala. Men den kommer att behövas mycket i sommar så det är lika bra att den får vila lite och samla sina krafter. Kvällen innan var vi ute en sväng på Sturehof men vi upptäckte ganska snabbt att vi inte hade så kul och alla ville åka hem igen. Trots att vi bara var inne i stan i ungefär en och en halv timme så hann jag med att ta över 50 kort! Är inte det bra så säg? Jag borde jobba som fotograf vid sidan om träningen.

 

 

Den här årstiden brukar alltid göra mig väldigt trött. Jag tycker att jag vill sova hela tiden. Det är dumt att pressa sin kropp för mycket på alla plan, jämt. Så därför ska jag göra som kroppen vill och gå och lägga mig en timme.

Läste en artikel idag i Lidingö Tidning om ett tjejband som heter Ladylike och som hade en väldigt rolig slutkommentar till en fråga de fick. Den ena tjejen började med: “Om man gapar efter mycket…” varpå den andra tjejen fyllde i “… så kan man inte svälja!”.

Med önskan om en superskön dag! Kramar Nadja