Riovanschen
Riovanschen

Huvudpartners

Infratek Maxim Atea Infratek

Nadjas Änglar

Iqona Blomquist TĆL Bygg
Rćbergs Bil Röjk Superwear Harrys Karlskrona

Blogg

SĂ„ ViLL jaG BLi.

Hej du fina,

Vi behöver prata om en sak.


IgĂ„r kvĂ€ll satt jag i bilen pĂ„ vĂ€g till trĂ€ningen och fick ett besked som Ă€ndrar min livssituation oerhört. 

Till det bĂ€ttre. Till det lugnare. Till det tryggare. 

Och anledningen till att jag lĂ„ter sĂ„ mystisk Ă€r för att det var helt oförberett och det Ă€r ingenting som heller kommer att bli officiellt. 


Och eftersom det Ă€r en anonym utstrĂ€ckt hand sĂ„ vill jag passa pĂ„ att tacka hĂ€r. För personerna vet vilka dom Ă€r. 

TĂ€nk att det finns mĂ€nniskor dĂ€r ute, som helt spontant vill hjĂ€lpa en annan mĂ€nniska? Bara för att. Bara för att ”dom sjĂ€lva vet hur det Ă€r att ha det tufft”. 

Bara för att ”det Ă€r sĂ„ man gör, man ska alltid vara ödmjuk”. 

Jag började sĂ„klart lipa. Jag har svĂ„rt att hantera kĂ€nslor som uppkommer nĂ€r mĂ€nniskor visar sina stora hjĂ€rtan. 


Det fĂ„r mig ocksĂ„ att tĂ€nka pĂ„ vad jag gör för andra mĂ€nniskor: kan jag göra mer? PĂ„ vilket sĂ€tt kan jag glĂ€dja nĂ„gon annan? 

SĂ„ det dĂ€r man lĂ€ser om ibland; att vĂ€nlighet föder vĂ€nlighet, kĂ€nner jag stĂ€mmer bra in pĂ„ mig. FĂ„r du ocksĂ„ den kĂ€nslan nĂ€r nĂ„gon ser dig, tror pĂ„ dig, hjĂ€lper dig? 

Jag kan sĂ„klart kĂ€nna den kĂ€nslan och handla vĂ€nligt Ă€ven om jag nu inte blir sedd pĂ„ det dĂ€r sĂ€ttet, men jag tycker att det Ă€r en vĂ€ckarklocka. 


Jag vill egentligen bara sĂ€ga tack ❀

Jag Ă€r övervĂ€ldigad, varm i hjĂ€rtat och blandar min tacksamhet med trĂ€ningsvĂ€rk…


För efter det dĂ€r samtalet igĂ„r sĂ„ trĂ€nade jag Ă€n mer som en galning. Jag kĂ€nde mig sĂ„ enormt energisk och lustfylld och jag hade mer stuns i kroppen Ă€n pĂ„ tidigare styrkepass. 


Jag körde benböj, enbensbenböj och utfallssteg och en massa övningar för överkroppen.

Vid 21-tiden ringer coach och jag svarar: ”Nadja mitt i trĂ€ningen…”

Han sĂ€ger: ”ja, jag ser det!”

Jag visste att jag var ensam pĂ„ HPC sĂ„ jag undrade vad fasen han pratade om och det visade sig att för sĂ€kerhetens skull sĂ„ har dom ansvariga en kamera pĂ„ gymmet fredagar till söndagar. 


Coach kunde alltsĂ„ se mig och jag passade pĂ„ att be om att han skulle skriva sms om han sĂ„g nĂ„gra detaljer i tekniken som behövde förbĂ€ttras. 

Efter varje trĂ€ningspass skriver jag alltid en kort kommentar till mig sjĂ€lv – om hur det har gĂ„tt, hur energinivĂ„n har varit, hur dom mentala tankegĂ„ngarna har förflutit och om det Ă€r nĂ„got jag behöver jobba pĂ„ till nĂ€sta pass. 

Efter detta passet skrev jag bara: ”ASBRA!”. 


Och en stor fet smiley. Fanns inte sĂ„ mycket annat att sĂ€ga. 

Jag skulle ha kört vĂ„rens första höjdpass idag. Men eftersom jag var sliten idag efter passet igĂ„r, sĂ„ fick jag bara lĂ„ngjogga och köra stretch. Det gör ingenting, för jag lyckades blinka till mig att fĂ„ hoppa höjd imorgon istĂ€llet. SĂ„, sĂ„ kommer det att bli. 


Segrar kan komma i olika former och jag Ă€lskar dom trots att dom ibland Ă€r smĂ„. 

Nu tar vi lördagskvĂ€ll tycker jag. 

BerĂ€tta gĂ€rna hur du mĂ„r, det var sĂ„ lĂ€ngesedan jag hörde av dig ❀

Puss och kram frÄn en glad.





Du HaR iNGeN aNiNG.

Heeej frĂ„n ett litet bakelsemonster ❀


Jag Ă€r Ă€ntligen hemma i VĂ€xjö igen. Det har varit en lĂ„ng resa och det Ă€r alltid hĂ€rligt att fĂ„ komma hem till sin egen sĂ€ng Ă€ven om det Ă€r fantastiskt att vara utomlands. 

Min sĂ€ng Ă€r den bĂ€sta. 

Och idag ska jag fĂ„ trĂ€ffa min coach Agne igen. Det var ett tag sedan jag sĂ„g honom nu. Jag tror att han kommer att bli glad över att se hur min muskelmassa har vĂ€xt till sig. 


Jag ser fram emot en trĂ€ningsperiod hĂ€r nere nu. Mina trĂ€ningskompisar har haft en veckas vila och Ă€r sĂ€kert hur redo som helst för att köra igĂ„ng. Och dom spar aldrig pĂ„ nĂ„got krut. SĂ„ jag kommer att fĂ„ kĂ€mpa hĂ„rt för att hĂ„lla jĂ€mna steg. 


Jag har trĂ€nat mycket styrka i en period nu och det kĂ€nns. Jag kĂ€nner mig tyngre i kroppen men ocksĂ„ mer sammansatt. Mer hel. 

Jag mĂ€rkte av styrkan nĂ€r jag hoppade lĂ€ngd pĂ„ Bosön. Visserligen bara med nĂ„gra fĂ„ steg, men Ă€ndĂ„. Jag kĂ€nde att spĂ€nsten lĂ„g dĂ€r nĂ„gonstans och vĂ€ntade pĂ„ mig. 


Den kommer sen nĂ€r vi börjar lĂ€tta pĂ„ allting… det ska bli sĂ„ otroligt roligt att se vad som kan komma frĂ„n den hĂ€r kroppen. 

Jag kĂ€nner mig helt tom inombords nĂ€r det gĂ€ller förvĂ€ntningar. KĂ€nner mig som ett blankt blad. 


Jag har varit sĂ„ trött pĂ„ att kĂ€mpa, sĂ„ ofantligt less pĂ„ motvindar, sĂ„ trött pĂ„ att uppbringa entusiasm inför varje litet förvĂ€ntat framsteg att jag till slut har slĂ€ppt det. Det fĂ„r liksom lite bli som det blir. 
Inte sĂ„ att jag pĂ„ nĂ„got sĂ€tt har lagt mig ner för rĂ€kning. Inte pĂ„ nĂ„got sĂ€tt gett upp nĂ„got. 

Men jag Àr försiktig med vad jag delar med mig av till andra.

Dom bilder jag har i mitt huvud och det jag skulle vara nöjd med att prestera vet bara jag. Och det kĂ€nns bra sĂ„. 


Det kĂ€nns som om att jag behĂ„ller mer energi pĂ„ det sĂ€ttet. 

Den hÀr resan, fram till idag, har varit sÄ vÀldigt mÀrklig. FrÄn dom mörkaste dalar till smÄ kullar dÀr jag bara har kunnat ana solstrimmorna. Aldrig nÄgra höga toppar med vackra vyer.


Tidigare i livet har jag kunnat uthĂ€rda djupa dalar mycket tack vare att jag fick belöning snabbt i form av det dĂ€r höga. 

Dom hĂ€r senaste tvĂ„ Ă„ren av Ă„terhĂ€mtning frĂ„n cancern har varit mer plana. GrĂ„a. Jag har fĂ„tt sĂ€nka min acceptans överallt. Jag har fĂ„tt bli lycklig över sĂ„dant som jag skulle tagit för givet tidigare. 

Jag har fĂ„tt bli mindre krĂ€sen. 

Det har varit sĂ„ mycket 90% uthĂ€rda och 10% lyckorus och tillfredsstĂ€llelse. 


Jag vet att mĂ„nga Ă€r trötta pĂ„ mitt tjat. Men jag vet ocksĂ„ att inte mĂ„nga har gĂ„tt min resa. 

DĂ€rför skiter jag i Ă„sikterna om tjatet nu Ă€ven om jag tog illa upp i början. Jag ville ha mer förstĂ„else. Jag tyckte att det var elakt att ha en Ă„sikt om hur snabbt jag borde komma tillbaka efter avsliten hĂ€lsena och cancer. 

Jag kunde irritera mig pĂ„ att mĂ€nniskor trodde att allting var sĂ„ enkelt. Än idag kan det störa mig. Men dĂ„ har jag den hĂ€r insikten: det finns ingen dĂ€r ute, vad jag vet, som bĂ€r samma ryggsĂ€ck som jag. Och sĂ„ lĂ€nge det inte finns, sĂ„ kan ingen heller sĂ€ga nĂ„got om det. 


Ingen annan har heller referensramar. Ingen annan vet heller hur lĂ„ng tid det bör ta. Det kanske tar ett Ă„r, tvĂ„ Ă„r… eller sĂ„ tar det all tid och gĂ„r inte alls. 

Vem vet? 

SĂ„ kan du tĂ€nka nĂ€r du gĂ„r igenom nĂ„got svĂ„rt som andra har Ă„sikter om: ingen annan har faktiskt en jĂ€vla aning. Aning om dina omstĂ€ndigheter, dina kĂ€nslor, dina reaktioner, ditt sĂ€tt att ta dig framĂ„t. Och sĂ„ lĂ€nge ingen annan heller har kopierat ditt liv och dina försök RAKT AV – ja, dĂ„ kan dom heller inte sĂ€ga nĂ„gonting. 


Du har all rĂ€tt att tycka att det Ă€r slitsamt, ett helvete, kanske till och med omöjligt; men Ă€ndĂ„ ha viljan att försöka. 

Du har rÀtt till allt det dÀr.

Jag vet att jag ibland sjĂ€lv har sneglat pĂ„ andra mĂ€nniskor och tĂ€nkt: men vad hĂ„ller han/hon pĂ„ med? Hur svĂ„rt ska det vara? 

Men av min resa sĂ„ har jag lĂ€rt mig att det inte Ă€r sjysst att tĂ€nka sĂ„. Eller ens givande. Det Ă€r rent av bara idiotiskt. Och jag har fĂ„tt tĂ€nka om. 


Jag vet inte vad mĂ€nniskan jag precis kritiserar i mitt inre faktiskt gĂ„r igenom. Jag har inte hela bilden. Jag ser inte in bakom kulisserna. Jag Ă€r bara en medmĂ€nniska som Ă€r snabb att dömma. 

Och varje gĂ„ng jag gör det sĂ„ skĂ€ms jag för mig sjĂ€lv. Men tanken ovan hjĂ€lper mig. 

Den hjĂ€lper mig att hĂ„lla fötterna pĂ„ jorden, sĂ„ som pappa alltid har önskat att jag ska göra. PĂ„ den punkten har jag i alla fall lyckats. Och misslyckats pĂ„ sĂ„ vĂ€ldigt mĂ„nga andra. 


NĂ€r jag var ung lĂ€ste jag ett citat nĂ„gonstans. Jag lĂ€ste mĂ€ngder med sĂ„dana, och gör fortfarande, sĂ„ frĂ„ga mig inte varifrĂ„n det kommer. Men det fastnade. Och jag har det i bakhuvudet vart jag Ă€n gĂ„r. 

SÄhÀr:

”Din uthĂ„llighet Ă€r mĂ„ttet pĂ„ hur mycket du tror pĂ„ dig sjĂ€lv”. 


Det har följt med mig genom intervaller, genom personliga problem, genom allting egentligen. Jag har alltid kĂ€nt en enorm tro pĂ„ mig sjĂ€lv. Men det har ocksĂ„ kostat energi. Efter en hĂ„rd utmaning har jag kĂ€nt mig urholkad. Förbrukad och fĂ€rdig. 

Det kostar att plocka fram bra tankar. Och det stĂ„r alltid och vĂ€ger mot frĂ„gan: ”Ă€r det vĂ€rt det?”. SĂ„ lĂ€nge vi kan svara JA dĂ€r, ja… dĂ„ tĂ€nker jag att det Ă€r vĂ€l bara att köra. Vad finns det att vara rĂ€dd för? 


Jag har hittat mĂ€ngder med svar pĂ„ den frĂ„gan: jag kan vara rĂ€dd för precis allt. Kanske du ocksĂ„.

Men vem fan orkar? Jag tröttnade pĂ„ att vara rĂ€dd. Lika mycket som jag snabbt tröttnade pĂ„ att vara ”dĂ„lig”. DĂ€rför pressar jag mig pĂ„ mina trĂ€ningspass, dĂ€rför gĂ„r jag all in, dĂ€rför fĂ„r det bĂ€ra eller brista. 

För jag Ă€r inte rĂ€dd lĂ€ngre. 

Jag har varit rĂ€dd för att dö, för vad folk ska tycka, för min framtid, för att ta fel beslut, för att sĂ€ga fel saker, för att inte duga, för att ingen ska tro pĂ„ mig, för att publicera texter, för att orken ska ta slut… i omgĂ„ngar. 


Men sĂ„ lĂ€nge du vet, nĂ„gonstans djupt inom dig, att du hanterar det, att det Ă€r övergĂ„ende och att ingen egentligen bryr sig, sĂ„ har du allt du behöver. 

Att ingen egentligen bryr sig Ă€r en magisk tanke. För om vi ska vara Ă€rliga – hur snabbt slĂ€pper vi inte saker? Hur snabbt kommer det inte nĂ„got nytt att prata om? Denna morgonens nyheter Ă€r redan mentalt veckogamla. 

Dessutom har alla fullt upp med sig sjĂ€lva. 

Vi vinner alltid mycket mer pĂ„ att köra vĂ„rt eget race. Det vi innerst inne tror och hoppas pĂ„. Vi vinner sjĂ€lvrespekt genom att vĂ„ga fullfölja vĂ„r lĂ€ngtan. 


Vi bĂ€r vĂ„ra huvuden högre, vi stĂ„r mer rakryggade pĂ„ denna jord och vi glöder mer, Ă€ven om vi alldeles sĂ€kert ser löjligt tilltufsade ut ibland. 

Det Ă€r vad jag tror. 


Jag tror pĂ„ dig som sliter i det tysta, Ă€ven om jag kanske sneglar snett ibland av gammal vana. Jag tror pĂ„ dig som sĂ€ger att du vill men att det inte har visat sig Ă€n. Jag tror pĂ„ dig som sĂ€ger att du kĂ€nner att du kan men inte har gjort det Ă€n. 

Jag tror pĂ„ dig som sticker ut hakan Ă€ven om den sticker ut mer Ă€n vad som Ă€r allmĂ€nt accepterat. Jag tror pĂ„ dig som kĂ€nner att du inte har det dĂ€r ”lilla extra”. För jag vet att vi alla kan plocka fram det.

Det Ă€r inte fĂ„ förunnat. Det Ă€r en sak att lĂ€ra sig och att tro pĂ„. 


Jag tror pĂ„ dig som ”missade tĂ„get”, som tog omvĂ€gen, som drog det kortaste strĂ„et. 

Jag tror pĂ„ dig som misslyckas, jag tror pĂ„ dig som har förklaringar som omgivningen gĂ€rna gör om till ”bortförklaringar”.

Jag tror pĂ„ dig som Ă€r utrĂ€knad. 

Ibland rĂ€cker det att bara veta det. 

Puss ❀

 

Det Àr igÄng.

Gaaaaah! 

Jag sitter som naglad hÀr:

Redan innan det började fick skĂ€rmen Ă„ka upp. Ingenting ska missas. För idag kör Bianca Salming sin första riktigt stora mĂ„ngkamp och du vet ju att min gĂ€stbloggare Jonas Hedman skrev om henne senast. 


Vi hoppades pĂ„ att hon skulle fĂ„ vara med och det fick hon. Hon har inlett bra pĂ„ första grenen 60 meter hĂ€ck (8.87) och snart vĂ€ntar höjdhopp. Hennes bĂ€sta gren. 

SĂ„ sjukt spĂ€nnande! 

Och samtidigt hoppar Torneus lÀngdkval.


Han har redan direktkvalat med sitt lĂ€ngsta hopp för sĂ€songen: 7.96. 

Och vid 12.45 kommer allas vĂ„r Sanna Kallur att inta den röda lĂ€ckra banan… 


En annan person jag tycker att du kan hĂ„lla ett extra öga pĂ„ Ă€r min klubbkompis Fanny Roos. Hon stöter kula 10.50 och gör det riktigt bra. DĂ€r har du en kvinna med krut i kroppen! 


SjĂ€lv laddar jag med frukost för att senare springa intervaller. 

Jag blir sĂ„ OTROLIGT pepp nĂ€r jag fĂ„r kolla pĂ„ ett mĂ€sterskap innan jag sjĂ€lv ska trĂ€na. 


Jag kom hem sent i förgĂ„r och har mĂ„tt lite dĂ„ligt sen min magsjuka dag i Spanien. Jag Ă„t en dĂ„lig jĂ€kla schnitzel och blev liggandes med kramper, svettningar och huvudvĂ€rk en hel dag. 


SĂ„ igĂ„r skulle jag egentligen ha kört bĂ„de höjd och styrka men fick lĂ€gga om och Ă„kte till Bosön för att köra igenom kroppen lĂ€tt med jogg, lĂ€tta hopp rakt fram istĂ€llet för upp och spjutlöpningar. 


Det var en hĂ€rlig kĂ€nsla att vara tillbaka pĂ„ Bosön. Det Ă€r skön stĂ€mning dĂ€r varje gĂ„ng. Och en massa personer som jag kĂ€nner. 

Bland annat fick jag trÀffa den hÀr sötnosen:


Annica. Hon Àr en riktig solstrÄle och kÀmpe och varje gÄng jag trÀffar henne sÄ fÄr jag vÀrldens största och varmaste kram. Vig Àr hon ocksÄ, gammal gymnast som hon Àr.


Nu börjar snart höjdhoppet för kvinnliga femkampen och jag bara mĂ„ste hĂ€nga med i det! SĂ„ jag lĂ€mnar dig och sĂ€ger puss och kram sĂ„ lĂ€nge ❀

PS. Bara 900 klick kvar tills vi nĂ„r en miljon visningar pĂ„ instagram… grrrr 



SNaRT EN MiLjON!

Ett brev kommer skickat… frĂ„n mitt i natten. Direkt hem till Sverige frĂ„n varmare land. 


Jag kan inte sova. Jag Ă€r trött och huvudet dunkar. Men dom har nĂ„gon form av tĂ€vling femhundra meter bort frĂ„n hotellet och den dĂ€r speakern har skrikit oavbrutet frĂ„n morgon till kvĂ€ll. 

Jag Ă€r sĂ„ jĂ€vla trött pĂ„ honom. 


IgĂ„r morse ringde klockan 06.30. Det var löpdags och sju kilometer skulle avverkas. 

Det gjorde dom. SĂ„klart. Men oj sĂ„ jag fick slita. 


Sju kilometer Ă€r LÅNGT. AlltsĂ„, 800 meter Ă€r min lĂ€ngsta tĂ€vlingsdistans men Agne menar att man ska fundera pĂ„ hur mĂ„nga meter man egentligen springer under en hel mĂ„ngkamp. 

Han har som vanligt en poĂ€ng. 

NĂ€r klockan ringer om nĂ„gra timmar har jag cirkeltrĂ€ning innan frukost (gud bevare mig) och pĂ„ eftermiddagen vĂ€ntar ett styrkepass. 


Jag kör styrka var tredje dag just nu och det mĂ€rks överallt pĂ„ kroppen: jag fĂ„r knappt pĂ„ mig jeansen jag kom hit i! Och tröjor börjar strama runt vingarna igen. Precis som innan jag blev sjuk. 

Jag var ett litet monster dĂ„ förstĂ„r du 😉 


PÄ tal om monster sÄ tycker jag att det hÀr bör uppmÀrksammas just för att det Àr monstertokigt:


Ser du att snart EN MILJON mĂ€nniskor har kollat pĂ„ det hĂ€r klippet pĂ„ min instagram?!?! Hur sjukt Ă€r inte det?? Varje morgon jag vaknar sĂ„ Ă€r det nya likes pĂ„ den dĂ€r. 

Jag tycker bara det Ă€r sĂ„ frĂ€nt. 

Sluttjafsat om det (OM det inte blir över en miljon visningar för dĂ„ kommer du att fĂ„ höra det igen banne mig). 


Vad brukar du göra nĂ€r du inte kan sova? GĂ„r du upp och hittar pĂ„ nĂ„got eller rĂ€knar du fĂ„r, ligger och andas och vĂ€ntar ut tiden? 

Jag kĂ€nner mig sĂ„ oerhört tappad pĂ„ kreativitet just nu men tyckte att det var en bra idĂ© att hĂ€lsa pĂ„ hĂ€r inne ❀ 


Nu ska jag försöka somna om… jag ska skutta upp och hĂ€mta öronproppar som jag givetvis har med mig. Jag vet hur det kan bli nĂ€r man sover nĂ„gonstans som inte Ă€r hemma.

Puss och kram och godmorgon ❀



ETT VyKoRT.

Hej du, jag vill bara titta in med en liten hÀlsning.

Det var lĂ€ngesedan jag var hĂ€r och stökade. Jag har haft lĂ€ttare för att lĂ€gga upp bilder pĂ„ instagram dĂ„ det gĂ„r snabbare och Ă€r lite enklare nĂ€r man serveras ett dĂ„ligt nĂ€t. 


Jag vill bara berÀtta att livet i solen Àr sÄÄÄÄÄÄ bra! Jag mÄr bra, Àter bra och trÀnar super.


Hela kroppen kĂ€nns lycklig och jag kĂ€nner hur hĂ„rdheten i den börjar komma tillbaka. KrĂ€mporna Ă€r fortfarande dĂ€r men dom blir fĂ€rre och jag har lĂ€ttare för att vakna pĂ„ morgonen… 


Att vara pĂ„ lĂ€ger har varit min grej sedan 15-Ă„rs Ă„lder. Jag vet att vi hade dĂ„lig ekonomi i familjen men min Ă€lskade pappa gjorde en deal med klubben som jag trĂ€nade för och lyckades skrapa ihop sĂ„ att jag fick följa med. Jag minns glĂ€djen och hur förvĂ„nad jag blev över att jag skulle fĂ„ Ă„ka ivĂ€g. 

Pappa sa aldrig att det var han som hade fixat det. Det fick jag veta av min trĂ€nare flera Ă„r senare. 

PĂ„ det lĂ€gret utvecklades jag mycket och jag kom med i landslaget och fick sedan stöd för att kunna Ă„ka ivĂ€g. Sedan dess har lĂ€ger blivit symboliskt för mig. 

Det Ă€r en symbol för utveckling och ocksĂ„ tacksamhet. Jag vet att det inte Ă€r en sjĂ€lvklarhet att fĂ„ Ă„ka ivĂ€g. Jag vĂ€rdesĂ€tter det otroligt mycket. 


Att fÄ springa ute i det fria och att fÄ strÀcka ut benen med en sol i ansiktet Àr oslagbart. Det finns inget som kickar igÄng mig sÄ som det.

Idag Ă€r det molnigt ute men det kĂ€nns som att det Ă€r ganska okej. Jag har nĂ€mligen en hel drös med 300-ingar och 250-meters lopp… och mina vĂ€tskeersĂ€ttningstabletter Ă€r slut sĂ„ det Ă€r lika bra att det Ă€r en sval dag. 

Jag har Ă€tit mig proppmĂ€tt pĂ„ frukostbuffĂ©n och behöver gĂ„ pĂ„ toa innan jag kan fortsĂ€tta den hĂ€r dagen… sĂ„ det gör jag nu.

Puss pĂ„ dig, kram och fĂ„ bort snön dĂ€r hemma innan den 2:a mars 😉 



Ja, Du MĂ„ LeVa.

Mörkret hĂ€nger tungt över ön dĂ€r jag förut bodde och runt om mig stĂ„r levande ljus och en tekopp. 


Jag har tagit mig upp till Stockholm och Lidingö eftersom jag snart ska Ă„ka ivĂ€g pĂ„ lĂ€ger. 


Jag mĂ„r lite bĂ€ttre. Febern Ă€r puts vĂ€ck men i halsen gĂ„r ett rör av smĂ€rta fortfarande. Jag har sovit nĂ„gra timmar mitt pĂ„ dagen idag ocksĂ„. NĂ„gon dag till, sen kĂ€nner jag att det hĂ€r Ă€r förbi. 


Även min kĂ€ra mor (som jag tror var kĂ€llan till mitt haveri) har varit toksjuk och hon och hennes man Allan har underhĂ„llit mig bĂ€st dom har kunnat frĂ„n sin sĂ€ng.

Hoppas du mĂ„r bĂ€ttre nu mamma, din lilla giftpinne! 

Innan jag Ă„kte gjorde jag det mysigt hemma. 


Jag stĂ€dade och rensade skĂ„p sĂ„ mycket jag orkade. Allt för att fĂ„ komma hem till nĂ„got som Ă€r frĂ€scht. Jag menar, jag kommer ju att behöva matcha mitt nya tillstĂ„nd. 


DÀremot orkade jag inte med garderoberna. Jag har trÀningsklÀder till förbannelse.


Det Ă€r en ren och skĂ€r rĂ€ddning nĂ€r jag dubbelpass och har andra grejer att stĂ„ i samtidigt och inte hinner att tvĂ€tta. DĂ„ klarar jag mig i alla fall i en mĂ„nad utan panik men det Ă€r inte roligt nĂ€r det kommer till att vika och lĂ€gga fint… 

Idag Ă€r ingen vanlig dag. Förutom att sjukdomen viker hĂ€dan sĂ„ fyller ocksĂ„ min minsta lillasyster Ă„r. Gabriela. 


Gabriela ses nog av dom allra flesta som ett charmtroll. Hon plirar med sina djupt bruna ögon och fladdrar med sina oerhört lĂ„nga fransar. Ögonen gör att hon alltid tycks sĂ„ nĂ€rvarande i det hon har framför sig. 

Hon har ett djupt sinne och diskuterar gĂ€rna allting fram och tillbaka. 


Hon Ă€r fantastiskt mĂ„linriktad och samtidigt kĂ€nslig. Hon Ă€r planerande och omtĂ€nksam. Hon har sĂ€kert redan nu köpt presenter till alla i familjen dĂ„ deras födelsedagar kommer Ă„r 2023. 


Ibland nĂ€r jag har svĂ„rt att fĂ„ saker gjorda sĂ„ kan jag tĂ€nka pĂ„ Bella. Hon hade gjort det direkt. Jag kan skriva det jag ska göra pĂ„ en lista och sen gĂ„ och trĂ€na. Och den dĂ€r listan stĂ€dar jag sen undan. 


För att bli mer effektiv, bli mer som Bella, sĂ„ brukar jag peppa mig med att googla ”effektivitet”. 

Har du testat det? 

HÀr Àr en lista jag hittade (produktivitetsbloggen) för ett tag sedan, med pepp-punkter som jag brukar lÀsa nÀr jag behöver ge mig sjÀlv en kick i rumpan:

‱ Snacka inte stort. Ofta Ă€r det de som pratar vitt och brett om stora saker som fĂ„r lite gjort. HĂ„ll fötterna pĂ„ marken.

‱ VĂ€nta inte pĂ„ att saker ska ”ordna sig”. IstĂ€llet för att vĂ€nta pĂ„ att saker ska hĂ€nda, se till att de hĂ€nder.

‱ Skippa den tjaskiga instĂ€llningen. Du vĂ€ljer din instĂ€llning, en bĂ€ttre instĂ€llning ger bĂ€ttre beslut, beteenden och resultat.

‱ Ät inte skrĂ€p. Vad du Ă€ter pĂ„verkar hur du mĂ„r. Du vet precis vad som Ă€r skrĂ€p och du vet hur du brukar mĂ„ efter att du Ă€tit det. Sluta Ă€ta det.

‱ Gör inte livet svĂ„rare Ă€n nödvĂ€ndigt. Livet Ă€r svĂ„rt nog som det Ă€r, det finns ingen anledning att trassla till saker.

‱ Gör saker tidigt pĂ„ morgonen. Kan du bocka av nĂ„got pĂ„ att-göra-listan innan andra vaknat ökar chansen att du fortsĂ€tter göra bra saker resten av dagen. Och du har hela tiden ett försprĂ„ng pĂ„ alla andra.

‱ Skit hĂ€nder och livet Ă€r inte rĂ€ttvist – lev med det. Det Ă€r inte hur man har det utan hur man tar det. Ibland gĂ„r det inte din vĂ€g, Ă€n sen?

‱ Fokusera inte (och hĂ€ng inte upp dig pĂ„) saker du inte kan pĂ„verka. Att lĂ€gga tid pĂ„ saker som ligger utanför din kontroll Ă€r definitionen av tidsslöseri. LĂ€gg kraften dĂ€r du kan förĂ€ndra.

‱ Undvik inte saker du Ă€r rĂ€dd för. Att stoppa huvudet i sanden gör bara att du visar röven för resten av vĂ€rlden. Det vill vi inte. Utmana dig sjĂ€lv och tĂ€nj dina grĂ€nser.

‱ Överanalysera inte saker. Att tĂ€nka mycket Ă€r stort, att tĂ€nka lite Ă€r större. LĂ„t dig inte fĂ„ngas i besattheten av att analysera allt i minsta detalj.

SÄ, nu har du inga ursÀkter lÀngre. Kör hÄrt.


Gillade du den? Visst har man hört det förut. Men det Ă€r Ă€ndĂ„ bra att pĂ„minnas. 

Nu sĂ€ger GRATTIS till min syster som jag hoppas lĂ€ser det hĂ€r och gĂ„r och kokar mer te. 

Sen vĂ€ntar en lĂ„ng natts sömn. 


Tors hammare och jag sĂ€ger godnatt ❀



MĂ„NGKaMPs-SM!

En kram med baskelusker kommer hĂ€r. 


Natten har varit vidrig, som sig bör. Hela sÀngen var en vÄt pöl nÀr jag vaknade upp 06.00. Min envishet har hindrat mig frÄn att ta Alvedon men vid 8-tiden stod jag inte ut lÀngre. Jag messade Agne och frÄgade om han kunde komma förbi och rÀdda livet pÄ mig. Och det gjorde han.

JÄKLAR vilken effekt det hade. En halvtimme senare bara rann det frĂ„n hela kroppen! Och timmen efter hade marken slutat att gunga. 

Obetalbart. 


Nog om sjukdom och krĂ€mpor. Det Ă€r ju bara för trĂ„kigt. Jag Ă€r en mĂ€stare pĂ„ att gnĂ€lla nĂ€r jag lĂ€gger den sidan till. 

Nu ska det handla om Jonas Hedman och hans text till oss. 

Idag handlar det om mĂ„ngkamp eftersom det Ă€r SM i helgen. Jag ville sĂ„ gĂ€rna vara med dĂ€r men Agne har en annan plan. Jag Ă€r bra grundtrĂ€nad nu men behöver bli betydligt starkare för att kunna ta mig till nĂ€sta nivĂ„. 


Ett bra argument som jag köper och lyssnar till. 

Men det finns andra som Ă€r intressanta att följa till helgen. LĂ€s, sĂ„ fĂ„r du veta mer om den gren jag Ă€r sĂ„ förĂ€lskad i ❀

Vilka har chans att kvala in till inne-EM nĂ€r mĂ„ngkamps-SM avgörs till helgen? 


I helgen Àr det dags för mÄngkamps-SM i Uddevalla.

MĂ„ngkamp Ă€r sin alldeles egen grengrupp inom friidrotten och den har ocksĂ„ sitt eget SM – bĂ„de utomhus och inomhus. DĂ„ samlas friidrottare i alla Ă„ldrar och gör upp om medaljerna, frĂ„n ungdomar till seniorer, och totalt handlar det om hela tolv Ă„ldersklasser. 

I somras arrangerades mÄngkamps-SM i Falun och kommande helg Àr det dags för inomhus-SM i Rimnershallen i Uddevalla. Herrarnas sjukamp gÄr lördag-söndag medan kvinnliga femkampen avgörs under södagen.

DĂ€r gör regerande mĂ€starinnan Bianca Salming, 18, en spĂ€nnande start och ska försöka förbĂ€ttra det personliga rekord pĂ„ 4338 poĂ€ng som hon satte i Tallinn förra helgen. Det var personligt rekord med nĂ€stan trehundra poĂ€ng och placerar henne sexa genom tiderna i Sverige pĂ„ listan som toppas av Carolina KlĂŒft (4948 poĂ€ng 2005). Biancas serie innehöll flera personliga rekord, bland annat i höjd.

– Det var helgens höjdpunkt! Personligt rekord inomhus med sex centimeter, sĂ€ger Bianca som satte personbĂ€sta i tre av de fem grenarna.


Bildtext: Bianca Salming, i mitten, Àr favorit till SM-titeln i femkamp pÄ söndag. Bilden Àr frÄn mÄngkamps-SM i Falun i somras dÀr övriga medaljörer var Lovisa Linde, TÀby (silver), t v, och Malin Skogström, HÀsselby (brons). Foto: Jonas Hedman

Kan Bianca Salming sÀtta personbÀsta?
Biancas mÄl Àr att kvala in till inne-EM i Belgrad första helgen i mars och för att göra det mÄste hon vara bland de Ätta bÀsta i Ärsstatistiken. Just nu Àr hon fyra men det finns de som Ànnu inte tÀvlat sÄ definitivt svar pÄ om hon blir uttagen kommer att dröja flera veckor till.

Fredrik och Petter gör upp om guldet

I herrklassen lĂ€r det komma att handla om tvĂ„ hĂ€sselbyare – Fredrik Samuelsson, 20, och Petter Olson, 25. Fredrik var tia i EM-tiokampen i Amsterdam i somras och inledde Ă„ret pĂ„ ett lysande sĂ€tt med 5920 p i en sjukamp i SĂ€tra i början pĂ„ januari. Det förde upp honom till tredje plats pĂ„ den svenska genom-tiderna-listan och kan mycket vĂ€l rĂ€cka för att kvalificera sig till inne-EM.
Petter representerade Sverige i inne-EM 2015 och inne-VM i USA för ett Är sedan och har chansen att kvala in Àven i Är. Det kan bli en spÀnnande kamp om segern i Rimnershallen!


Bildtext: HÀsselbys Fredrik Samuelsson var i somras EM-tia i tiokamp och Àr titelförsvarare nÀr inne-SM i sjukamp avgörs till helgen. Foto: Jonas Hedman

Ännu mer spĂ€nnande Ă€r det ofta i junior- och ungdomsklasserna eftersom friidrottare i den Ă„ldern utvecklas sĂ„ snabbt. Bland de anmĂ€lda finns flera som varit med i internationella junior- och ungdomsmĂ€sterskap. Totalt Ă€r över hundra friidrottare anmĂ€lda till mĂ„ngkamps-SM i Uddevalla.

Mattias Sunneborn anmÀld till veteran-SM

Friidrott Ă€r en sport för alla Ă„ldrar inklusive veteraner och de har ocksĂ„ sitt mĂ„ngkamps-SM till helgen. Detta i Nyköping dĂ€r de pĂ„ söndag den 12 februari gör upp om medaljerna i femkamp i Ă„tminstone 14 klasser. 

Åtminstone? Ja, hur mĂ„nga klasser det blir beror pĂ„ hur mĂ„nga riktigt gamla veteraner som kommer till start. Ibland blir det deltagare i sĂ„vĂ€l 85- som 90-Ă„rsklasserna! Bland de anmĂ€lda finns Mattias Sunneborn som i höstas blev veteranvĂ€rldsmĂ€stare i tiokamp i M45-klassen och dĂ„ bara var 179 poĂ€ng frĂ„n vĂ€rldsrekordet. Men pĂ„ söndag handlar det alltsĂ„ om bara hĂ€lften sĂ„ mĂ„nga grenar.

/Jonas Hedman

 

LÀs intervjun med Bianca Salming pÄ friidrottaren.com:

Intervju med Bianca hÀr

Ps Nadja gjorde mÄngkampscomeback i höstas men kommer tyvÀrr inte att vara med i Uddevalla i helgen vilket hon berÀttar om i denna text.

MĂ„ngkamp inomhus:
MÀn sjukamp: 60 m, lÀngd, kula, höjd samt dag tvÄ 60 m hÀck, stav och 1000 m.
Kvinnor femkamp: 60 m hÀck, höjd, kula, lÀngd och 800 m.

För den som vill veta Ànnu mer sÄ finns en bra text hÀr:

Kvaljakt…

Roligt att fĂ„ en inblick i min vĂ€rld va? 

Jag fortsĂ€tter mitt kurerande. Om nĂ„gra dagar Ă„ker jag ju till solen och mitt efterlĂ€ngtade trĂ€ningslĂ€ger och jag bara MÅSTE bli frisk! ❀

Ta hand om dig och hÄll dig borta frÄn hostande monster.



FRySeR iHjÀL.

Glad eftermiddag darling, 

Hur Ă€r livet? 

Mitt Ă€r febrigt, frossigt och krĂ€kigt. Jag har influensan!! 


Det började igĂ„r pĂ„ morgonen och eskalerade vid lunch. Jag sov i flera timmar. Var fast pĂ„ annan ort och kunde inte ta mig hem. Men vid 18-tiden satte jag mig och styrde Rio mot vĂ€xjö. 

Aldrig har en resa gĂ„tt sĂ„ lĂ„ngsamt. Jag körde nog i 50 hela vĂ€gen. Allting bara gungade. 


Jag har sovit i tvĂ„ par mjukisbyxor och tvĂ„ tjocktröjor. Och inte Ă€tit mer Ă€n tre djungelvrĂ„l och tvĂ„ fruktgodisar pĂ„ tvĂ„ dagar. Börjar kĂ€nna mig liiiiite matt nu. 

Fick ett ryck för en timme sen och tÀnkte att jag bara mÄste bestÀlla hem pizza. Det var en bra tanke men jag klarade bara av att Àta en slice.


Jag blev dock vĂ€ldigt glad över att det fungerade med hemkörning! Har aldrig testat det hĂ€r i VĂ€xjö tidigare. Men det var smidigt och toppen. SĂ„ fort jag reser mig upp sĂ„ snurrar huvudet sĂ„ att gĂ„ ut för att handla var liksom inte nĂ„got alternativ. 

Är vi fler sjuka hĂ€r inne eller Ă€r jag helt ensam? 


Det som Ă€r bra med att vara sjuk Ă€r att det inte finns en tillstymmelse av rastlöshet. Det finns liksom ingenting att göra. Man kan bara ligga platt fall. Somna, vakna och somna om igen. 

Det som sticker i mig Ă€r att jag missar trĂ€ningspass. IgĂ„r skulle jag har sprungit 200-ingar och 150-meters lopp. Lite snabbare Ă€n tidigare. SjĂ€lvklart blev det ingenting med det. 


Att trĂ€na nĂ€r jag Ă€r sjuk Ă€r ett big NO NO. Sen kan vi ju diskutera vad ”sjuk” innebĂ€r, men du fattar. 

Bara jag sitter och skriver nu sĂ„ blir jag trött. Jag behöver gĂ„ och lĂ€gga mig. 

Men först vill jag berĂ€tta att det kommer en gĂ€stbloggare hit: Jonas Hedman. 


Han Ă€r skribent och ett friidrottsorakel ala Lennart Julin. Han har koll pĂ„ det mesta. Och han kommer att uppdatera oss pĂ„ det roliga inom friidrottsvĂ€rlden. 

Redan imorgon kommer ett inlĂ€gg som handlar om min gren: mĂ„ngkamp! Ni som gillar friidrott fĂ„r chans att stĂ€lla frĂ„gor och fĂ„ bakom-kulisserna-tips. 

Roligt va? 🙂 

Nu behöver jag kurera mig. SnĂ€lla ge mig tips pĂ„ hur man fĂ„r bort det dĂ€r som alla sĂ€ger att man bara mĂ„ste ”vĂ€nta och vila ut”. 

NĂ„gon sitter sĂ€kert pĂ„ en mirakelkur ❀

Puss pÄ nosen och ha en frisk och glad kvÀll,

Nadja 



Nästa sida »

Riogram

Kvitter

Riovanschen
Follow

Få varje nytt blogginlägg direkt till din Inbox.

Kontrollera din skräppost om du inte får något bekräftelsemail.